Förslag på vidare forskning

Som tidigare har nämnts så finns det redan mycket skrivet om socionomers arbetsmiljö och bland annat i Sverige finns pågående forskning kring detta. I denna studie har några relativt

nyutexaminerade socionomer fått bidra med ytterligare en genomlysning av situationen som den ser ut för dem år 2019. Detta har förstärkt bilden som tidigare forskning har målat upp.

Det som denna studie främst kan bidra med utöver den kunskap som finns är framför allt hur deltagarna reflekterar kring socionomutbildningen och hur de ser på dess förtjänster och brister. Vad kan man ta med sig av dessa insikter? De flesta respondenter betonade att man saknade mer

praktiknära moment från utbildningen. Man hade velat ha grundläggande undervisning och praktisering av samtalsmetodik där MI (motiverande samtal) nämndes som exempel av ett flertal respondenter. Att vara socialarbetare är att vara i relation med människor på olika plan och i detta är samtalet en central utgångspunkt. De möten och samtal som sker inom yrket kan naturligtvis inte alltid förutsägas men att ha tränat på att föra klientnära samtal skulle nog kunna bidra till en ökad trygghet hos den nya socialarbetaren.

För att socionomutbildningen ska fortsätta hålla hög kvalitet och utvecklas så finns all anledning att vidare undersöka hur nya socionomer ser retrospektivt på den och hur väl den rustar

socionomstudenter inför sitt inträde i yrkeslivet. Företrädare för de olika socionomutbildningarna skulle med säkerhet vara betjänta av att förutom kursutvärderingar med befintliga studenter även hämta in kunskap och åsikter från alumner med aktuell erfarenhet från yrkeslivet.

Det hade varit intressant att intervjua många fler socionomer för att se om det fanns ytterligare mönster att skönja men också andra variationer i svaren. Det vore även spännande att följa upp deltagarna i denna studie, exempelvis om ett eller två år, för att se hur deras arbetssituation ser ut då. På det viset ger longitudinella studier, så som Pia Thams forskning (2018) och den brittiska studien Baptism of fire (2010) en inblick i just hur fenomen förändras och utvecklas över tid.

42 Att få en bra introduktion på arbetsplatsen visar sig i många studier och även i denna vara en viktig faktor i hur nya socialarbetare kan blomstra i sin yrkesutövning och hur de trivs på arbetsplatsen men även inom professionen i stort. Att arbetsplatser fortsätter utveckla sina introduktionsprocesser för nyanställda socionomer bör fortsätta att utvärderas. Ur ett samhälleligt perspektiv är det viktigt att från forskarhåll fortsätta hålla ett öga på hur arbetsmiljön för socialarbetare utvecklas i och med politiska och organisatoriska direktiv och styrningsregimer.

43

Referenslista

Akademikerförbundet SSR (2015). Etik i socialt arbete: etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Hämtad från: https://akademssr.se/yrkesfragor/socionom/etik-i- socialt-arbete

Arbetsmiljöverket (2015). Arbetsmiljön 2015, The Work Environment 2015. Solna:

Arbetsmiljöverket. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon- 2015/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2015-rapport-2016-2.pdf

Aronsson, G. (red.). (2018). Gränslöst arbete : En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i

anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Solna: Arbetsmiljöverket. Hämtad från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-155202

Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? [Elektronisk resurs]. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 61–73. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26883

Astvik, W., Welander, J., Isaksson, K. (2017). Sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 23(3), 41-61. Hämtad från:

https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17681/16032

Bates, N., Immins, T., Parker, J., Keen, S., Rutter, L., Brown, K., & Zsigo, S. (2010). Baptism of fire: The First Year in the Life of a Newly Qualified Social Worker. Social Work Education, 29(2) 152-170. doi: 10.1080/02615470902856697

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Cederlund, C. & Eriksson, L. (2015). Socionomers yrkesval En studie av socionomer examinerade vid

Stockholms universitet under 2012 och vårterminen 2013 [Elektronisk resurs].Hämtad från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-123662

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (2015). Arbete, psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. En

kunskapsöversikt. Stockholm: Forte. Hämtad från:

https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv.pdf

Graham, J., & Shier, M. (2014). Profession and workplace expectations of social workers:

Implications for social worker subjective well-being. Journal of Social Work Practice, 28(1), 95-110. doi:10.1080/02650533.2013.810613

Heggen, K., Terum, L-I. (2015). Identification with the Social Work Profession: The Impact of Education. The British Journal of Social Work, 46(4), 839–854. doi: 10.1093/bjsw/bcv026

Hirschman, A.O. (1970). Exit, voice, and loyalty: responses to decline in firms, organizations, and states. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.

International Federation of Social Workers: http://www.ifsw.org/global-social-work-statement-of - ethical-principles/

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of

44 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th

anniversy expanded ed.)New York: Russell Sage Foundation.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Från: https://lagen.nu/2001:453

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symptom

på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport 223).

Hämtad från: https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-

for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Tham, P. & Lynch, D. (2014). Prepared for practice?: graduating social work students' reflections on their education, competence and skills. Social Work Education, 33(6), 704-717. doi:

10.1080/02615479.2014.881468

Tham, P. & Lynch, D. (2017). 'Lost in transition?': Newly educated social workers’ reflections on their first months in practice [Från socionomstudent till socialarbetare –nyexaminerade

socionomers reflektioner kring de första månaderna i yrket]. European Journal of Social Work, 22(3) 400-411. doi: 10.1080/13691457.2017.1364701

Tham, P. (2018). A professional role in transition : Swedish child welfare social workers’ descriptions of their work in 2003 and 2014. The British Journal of Social Work, 48(2), 449–467.

https://doi.org/10.1093/bjsw/bcx016

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

Bilaga 1

Informationsbrev

Informationsbrev och förfrågan om informerat samtycke för deltagande i en kvalitativ studie på kandidatnivå.

Hej!

Mitt namn är Emma Malmjärn och jag ska genomföra en kvalitativ intervjustudie inom ramen för kandidatexamen på socionomprogrammet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Syftet med denna studie är att undersöka några socialarbetares erfarenheter av sina första två år som yrkesverksamma efter socionomexamen. Detta är en kvalitativ studie med induktiv ansats och därför är det svårt att mer detaljerat beskriva syfte och frågeställningar, men lite mer generellt kan jag säga att jag är intresserad av socialarbetares yrkesmässiga situation, hur man har upplevt sin arbetsmiljö, om utbildningen har givit en bra förberedelse inför yrkeslivet med mera.

Intervjun kommer antagligen att ta ca en timme och kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Genomförandet kommer att ske i mars och april och tid och plats bestäms i samråd med dig.

Jag kommer att beakta alla aspekter avseende forskningsetik – din medverkan och materialet du bidrar med kommer att hanteras med största möjliga respekt och konfidentialitet. När examensarbetet har blivit godkänt kommer materialet att förstöras. Uppsatsen kommer efter godkännande att publiceras på DiVA-portalen men inga uppgifter kommer att kunna härledas till Dig.

Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din

medverkan utan vidare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.

Du tillfrågas härmed om att medverka i denna studie. Jag kommer att kontakta dig så att vi kan bestämma tid och plats för intervju.

Om du har några frågor eller funderingar så är du välkommen att kontakta mig på telefon eller annan kanal som passar.

Stort tack på förhand! Emma Malmjärn mobil: 0765-802202

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Samtycke till deltagande i forskningsstudie på kandidatnivå

Nedan ger du ditt samtycke till att delta i den kvalitativa studie som jag (uppsatsförfattaren) genomför inom ramen för socionomutbildningen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Syftet är att undersöka några socialarbetares upplevelser av sina första två år som yrkesverksamma. Medgivande till detta görs genom att du läser igenom följande formulär och sedan skriver din namnteckning längst ned.

Medgivande:

• Jag har tagit del av information kring denna studie och är medveten om hur den kommer att gå till (intervju som spelas in och därefter transkriberas) samt ungefär vilken tid den kommer att ta i anspråk. Jag har fått tillfälle att ställa frågor inför mitt deltagande.

• Källmaterialet kommer endast att hanteras av uppsatsförfattaren och alla uppgifter kommer att avidentifieras i presentationen av studien. Största möjliga konfidentialitet kommer att eftersträvas och källmaterialet kommer att raderas efter att studien har blivit godkänd av examinator.

• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om dess syfte och varför jag har blivit tillfrågad om att delta. Studien kommer att publiceras på Diva-portalen som en

kandidatuppsats.

• Jag är medveten om att jag när som helst och utan motivering kan avbryta mitt deltagande.

Deltagares namn Namnförtydligande Ort och datum

Uppsatsförfattares namn Namnförtydligande Ort och datum

Bilaga 3

Intervjuguide

NUVARANDE SITUATION

Vad är det bästa med ditt jobb nu? (ev tema: yrkesstolthet) De största utmaningarna?

REFLEKTIONER: UTBILDNINGEN

Vid tiden för examen – kommer du ihåg vad du hade för förväntningar på rollen som socialarbetare då?

Kan du reflektera kring det?

Tycker du att utbildningen rustade dig? Eller – vad har du med dig från studierna? Var det ngt du saknar?

SOCIALT ARBETE: FUNKTION; MAKT; HANDLINGUTRYMME; KONFLIKTYTOR

Handlingsutrymme som socialarbetare, tycker du att du har det? Alltså – tycker du att du har möjlighet att utföra ett gott socialt arbete?

Konflikter? Maktaspekten?

COPINGMEKANISMER

Hur hanterar du jobbiga saker/tuffa ärenden? Egen livserfarenhet

RESURSBRISTEN:

”flykten från socialtjänsten” reflektioner kring det? ARBETSMILJÖ