Denna studie har fokuserat på effekterna av fysisk aktivitet ur elevernas synvinkel. En annan viktig aspekt som skulle vara intressant att studera är elevernas motivation till fysisk aktivitet i skolan. Jag anser att ett viktigt uppdrag i skolan är att skapa inre motivation hos eleverna, en slags inre drivkraft som tar eleverna framåt. Därför skulle det vara intressant att studera vad eleverna känner kring detta för att svara på frågan om hur man ska implementera fysisk aktivitet på ett lyckat sätt. Ytterligare ett forskningsområde av intresse att studera vidare skulle vara lärarens betydelse för att stimulera elevernas motivation till införandet av nya saker i skolan. Flertalet studier som lyfts fram i bakgrunden av denna studie visar på positiva effekter av fysisk aktivitet när det kommer till hälsa, kognitiva processer och välmående. Forskningen inom detta område pekar åt ett håll och skolan har ett ansvar att erbjuda fysisk aktivitet i större grad inom ramen för hela skoldagen. Att erbjuda mer fysisk aktivitet behöver inte betyda att något annat ska offras. Sollerhed (2017) lyfter fram att ungdomar som inte får tillräcklig fysisk stimulans i unga år inte kommer att nå sin fulla potential. Skolan borde ta ett större ansvar för elevernas fysiska stimulering, annars kommer inte eleverna få förutsättningar att bli sina bästa jag.
Referenslista
Barnett, L. M., Van Beurden, E., Morgan, P. J., Brooks, L. O., & Beard, J. R. (2009). Childhood motor skill proficiency as a predictor of adolescent physical activity. Journal of adolescent
health, 44(3), 252-259. https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2008.07.004
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Börjesson, M. & Jónsdóttir, I-H (2010). Fysisk aktivitet och stress. Svensk idrottsforskning.
Hämtad 2019-01-25 från https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Fysisk-aktivitet-stress.pdf
Centrum för idrottsforskning (2016). Svensk idrottsforskning. Stockholm: Centrum för idrottsforskning (CIF.
Colcombe, S. J., Erickson, K. I., Scalf, P. E., Kim, J. S., Prakash, R… Kramer, A. F. (2006).
Aerobic exercise training increases brain volume in aging humans. J Gerontol A Biol Sci Med
Sci. 2006; 61: 1166–70.
Dahlgren, L. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2.uppl.). (s. 162-175). Stockholm: Liber
Dremencov, E., Csatlósová, K., Durisová, B., Moravcíková, L., Lacinová, L., Jezova, D., (2017) Effect of physical exercise and acute escitalopram on the excitability of brain monoamine neurons: in vivo electrophysiological study in rats. International Journal of
Neuropsychopharmacol. doi:10.1093/ijnp/pyx024
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ellneby, Y. (2010). Stressade barn [Elektronisk resurs]. (1. e-boksutg.) Stockholm: Natur & kultur.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund : Univ., 2003. Malmö. http://dx.doi.org/10.1111/j.1600-0838.2008.00820.x.
Ericsson, I. (2005). Fysisk aktivitet och kunskapsutveckling i skolan. Svensk idrottsforskning.
(2005(14):4, 24-27. Hämtad 2019-02-02 från
http://mugi.se/dokument/05%20SvIFnr4%20Ericsson.pdf
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Fernandes et al., (2015). Cell metabolism. Leptin suppresses the rewarding effects of running
via stat3 signaling in dopamine neurons. https://doi.org/10.1016/j.cmet.2015.08.003
Folkhälsomyndigheten (2019). “Folkhälsomyndigheten”. Hämtad 2019-03-12 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-
matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/
Fraser, B. J. (1994). Research on classroom and school climate. In D. L. Gabel (Ed.), Handbook
of research on science teaching and learning (pp. 493e541). New York: Macmillan. Från:
http://kops.uni-
konstanz.de/bitstream/handle/123456789/491/Frenzel_Pekrun_Goetz_LI2007.pdf?sequence= 1&isAllowed=y
Frenzel, A-C., Pekrun, R., & Goetz, T. (2007). Perceived learning environment and students’ emotional experiences: A multilevel analysis of mathematics classrooms. Learning and
instruction. Från: http://kops.uni-
konstanz.de/bitstream/handle/123456789/491/Frenzel_Pekrun_Goetz_LI2007.pdf?sequence= 1&isAllowed=y
God forskningssed [Elektronisk resurs]. (2002). Vetenskapsrådet.
Hannaford, C. (1997). Lär med hela kroppen: inlärning sker inte bara i huvudet. Jönköping: Brain Books.
Hansen, A. & Sundberg, C.J. (2014). Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre. Stockholm: Fitnessförlaget.
Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) (2000). Det nya samhället: SOM-undersökningen 1999. Göteborg: SOM-institutet, Univ..
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nordlund, A., Rolander, I., & Larsson, L. (2006). Lek, idrott, hälsa- del 2. inne. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.
Oppezzo, M., & Schwartz, D. L., (2014). Give your ideas some legs: the positive effect of
walking on creative thinking. Journal of experimental psychology: Learning, memory, and
cognition 2014; 40; 4: 1142–1152. http://dx.doi.org/10.1037/a0036577
Jacobsson, E. (2005). Elever får för lite fysisk aktivitet. http://www.lararnastidning.net/. Hämtad 2019-02-16 från https://lararnastidning.se/elever-far-for-lite-fysisk-aktivitet/
Trost, J. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Raine, L. B., Lee, H. K., Saliba, B. J., Chaddock-Heyman, L., Hillman, C. H., Kramer, & A. F. S., (2013). The Influence of Childhood Aerobic Fitness on Learning and Memory. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0072666
Rauner, R., Walters, R. W., Avery, M., & Wanser, T. J., (2013). Evidence that aerobic fitness
is more salient than weight status in predicting standardized math and reading outcomes in fourth-through eighth-grade students. Pediatrics. DOI: 10.1016/j.jpeds.2013.01.006.
Rothman, S & Mattson, M. O.,. (2013). Activity dependant, stress-responsive BDNF-signaling
and the quest for optimal brain health and resilience throughout the lifespan. June 3; 239: 228–
240. doi:10.1016/j.neuroscience.2012.10.014.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Sollerhed, A. (2017). Fysisk aktivitet en universalmedicin [Elektronisk resurs] förutsatt att man tar den!. Barnsliga sammanhang. 5, 35-49. Hämtad 2019-02-13 från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16838
Sollerhed, A. C., & Ejlertsson, G. (2008). Physical benefits of expanded physical education in primary school: findings from a 3-year intervention study in Sweden. Scandinavian journal of
medicine & science in sports, 18(1), 102-107. https://doi.org/10.1111/j.1600- 0838.2007.00636.x
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Trudeau, F., & Shephard, R. J. (2008). Physical education, school physical activity, school sports and academic performance. INTERNATIONAL JOURNAL OF BEHAVIORAL
NUTRITION AND PHYSICAL ACTIVITY, 5(1), 1. https://doi.org/10.1186/1479-5868-5-10
Tsai, C. L, Wang, C. H., Pan, C. Y., Chen F. C., Huang, T. H., & Chou, F. Y (2014). Executive function and endocrinological responses to acute resistance exercise. Frontiers behavioural
neuroscience. 1;8:262. doi: 10.3389/fnbeh.2014.00262.
Wallén, Göran (1996): Vetenskapsteori och forkningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, M., Pedersen, N. L, Torèn, K., Svartengren, M., Bäckstrand, B., Johnsson, T… Kuhn, H. G., et al, (2009). Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. pnas usa. 2009 Dec 8; 106 (49): 20906–11. https://doi.org/10.1073/pnas.0905307106.
Bilaga 1
Brev till vårdnadshavare och elever
Mitt namn är Fredrik och jag läser till lärare på Luleå tekniska universitet. Nu är jag inne på min sista termin och ska därmed skriva en uppsats.
Jag kommer att skriva om lärare och elevers upplevelser av hur daglig fysisk aktivitet
påverkar elevers prestation i ämnet matematik. För att undersöka detta kommer jag att ta hjälp av enkäter samt några enstaka intervjuer. Allt deltagande i studien är frivillig och om ni önskar att ert barn inte deltar ber jag er kontakta personal kopplad till elevens klass. Med vänlig hälsning
Bilaga 2
Enkätfrågor Elever
Erfarenheter av fysisk aktivitet
Hur många timmar per vecka genomför du en fysisk aktivitet där du blir svettig?
0-1 h / Vecka 2-3 h / Vecka 3 h / Vecka 3-4 h / vecka 5 h eller mer / vecka
Miljö
Hur upplever du arbetsron i klassrummet efter den genomförda fysiska aktiviteten? Välj ett av de fem alternativen:
Sämre Arbetsro Något sämre Lika som innan Något bättre Bättre arbetsro
1 2 3 4 5
Stress
Hur känner du dig efter den genomförda fysiska aktiviteten?
Stressad Lite mer stressad Samma som innan Lite mer lugn Lugnare
1 2 3 4 5
Prestation
Hur påverkar fysisk aktivitet din koncentration efteråt?
Jag får svårare att koncentrera mig
Jag får lite svårare att koncentrera mig
Ingen skillnad Jag får lite lättare att koncentrera mig
Jag får lättare att koncentrera mig
1 2 3 4 5
Hur påverkar fysisk aktivitet ditt sätt att räkna matematik?
Det tar längre tid att räkna efter fysisk aktivitet
Det tar lite längre tid att räkna efter fysisk aktivitet
Ingen skillnad Det går lite snabbare att räkna efter fysisk aktivitet
Det går snabbare att räkna efter fysisk aktivitet
1 2 3 4 5
Bilaga 3
Intervjufrågor Elever
Beskriv klassen:
1. Hur skulle ni beskriva er klass på en matematiklektion? 2. Arbetsmoral – Inställning - Arbetsro
3. Uthållighet på lektionerna 4. Fysisk aktiva
Miljö/Arbetsro:
1. Anser ni att arbetsron förändrats efter införandet av daglig fysisk aktivitet och i så fall på vilket sätt?
2. Upplever ni någon skillnad på dina klasskompisar efter den dagliga fysiska aktiviteten? Exempel?
Fysisk aktivitet på skolan:
1. Hur känner ni er direkt efter aktivitet har genomförts? 2. Hur känner ni er efter en stund?
3. Beskriv känslan?
Matematiklektionerna:
Kan ni känna någon skillnad på er egen prestation på matematiklektionerna efter fysisk aktivitet jämfört med innan införandet?
Bilaga 4
Intervjuschema Lärare
Lärare
1. Hur många år har du arbetat som lärare i matematik?’ 2. Vad är din erfarenhet av fysisk aktivitet?
3. Hur skulle du beskriva din klass? (Arbetsmoral, fysisk aktiva, positiva till nya saker osv)
4. Vilka eventuella skillnader gällande klassrumsklimatet anser du har påvisats efter införandet av fysisk aktivitet?
Följdfråga: Kan du se några skillnader på de som normalt är aktiva och de som normalt är inaktiva?
5. Vilka eventuella skillnader gällande elevernas prestation i matematik anser du har påvisats efter införandet av fysisk aktivitet?
Följdfråga: Kan du se några skillnader på de som normalt är aktiva och de som normalt är inaktiva?