6. Resultat och analys
7.6. Förslag på vidare forskning och implikationer
Inför framtida forskning anser vi att flertalet studier kan genomföras baserat på detta resultat. Då respondenterna gav uttryck för en viss ansvarsförskjutning gällande ensamkommande pojkar som utsätts för prostitution ser vi gärna att en kvalitativ studie genomförs med HVB, familjehem, gode män, skolpersonal eller andra personer som arbetar med ensamkommande pojkar. Detta för att synliggöra dessa personers kunskap om vilka tecken på utsatthet som finns och hur denna utsatthet kan uppmärksammas. Vidare ser vi att en uppföljande studie kan undersöka hur Barn- och ungdomspsykiatrin och öppenvårdsenheter i Dalarna hanterar frågor om prostitution då alla deltagande socialsekreterare hypotetiskt remitterar till dessa instanser vid en upptäckt utsatthet för prostitution.
Ytterligare förslag på vidare forskning är att undersöka genomförandet av det uppföljningsansvar socialtjänsten har gentemot barn och unga vars tidigare placering har avslutats. En respondent nämnde möjligheten att göra uppföljning efter avslutad placering av ensamkommande som fått sin ålder uppskriven men att de valt att inte genomföra dessa uppföljningar. Därmed ser vi att detta uppföljningsansvar kan studeras gällande uppskrivna ensamkommande ungdomar.
En studie kan även genomföras för att undersöka vilka konsekvenser som kan ha uppkommit av den framträdande kunskapsbristen. Vi vill även rekommendera att framtida studier genomförs med målgruppen som undersökningsgrupp för att dessa barn ska få sina röster hörda. Avslutningsvis anser vi att socialtjänsten i samtliga undersökta kommuner i Dalarna bör utveckla tydliga riktlinjer och rutiner för hur socialsekreterare bör bedriva arbetet med att uppmärksamma en utsatthet för prostitution samt hur utsatta kan stödjas. Med denna studie som utgångspunkt kan kunskapsbehovet belysas och riktlinjer efterfrågas. Detta för att inga framtida barns utsatthet ska förbises på grund av yrkesverksammas kunskapsbehov.
7.7. Slutsatser
Syftet med denna studie var att med ett intersektionellt perspektiv undersöka socialsekreterares
förståelse och hantering av frågor om ensamkommande pojkars sårbarhet och utsatthet för prostitution. Utifrån studiens frågeställningar kommer studiens slutsatser nedan presenteras.
Denna studie påvisade att respondenterna inte hade erfarenhet av att möta ensamkommande pojkar utsatta för prostitution samtidigt som studien visade att respondenterna hade otillräcklig kunskap gällande hur denna utsatthet kan uppmärksammas. Slutsatser kan därmed dras att risken för att ensamkommande pojkar som utsätts för prostitution går socialsekreterare obemärkt förbi. Att detta ej uppmärksammas kan eventuellt förklaras med att socialsekreterarna inte ställer frågor kring en utsatthet för prostitution varken vid utredning eller uppföljning av ensamkommande pojkars situation, vilket skiljde prostitution från andra former av utsatthet. Det fanns inte heller några rutiner eller riktlinjer i fall där utsatthet för prostitution uppmärksammas. Resultatet visade även en viss ansvarsförskjutning i vem som bör se tecken hos en ensamkommande pojke i utsatthet. I fall där tecken på utsatthet kommer till socialsekreterarens kännedom beskrevs prostitution inte vara den första utsattheten som misstänktes.
Resultatet visade även en motsägelse gällande socialsekreterarnas uppfattning kring ensamkommande pojkars utsatthet för prostitution. Respondenterna beskrev ensamkommande barn som en högriskgrupp för utsatthet samtidigt som det uttrycktes att ensamkommande pojkar utanför socialtjänstens skyddsnät löper högre risk för att utsättas. Även ensamkommande pojkar på flykt eller som lever i svenska storstäder beskrevs löpa högre risk än respondenternas klienter i Dalarna. Vidare tyder ordval och beskrivningar på att prostitution ansågs vara ett val och något som den utsatte kan påverka om de ska befinna sig i eller ej. Denna förståelse var vidare starkt påverkad av uppfattningen om maktordningar som kön, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Respondenterna beskrev att en utsatthet är värre ju yngre den utsatte är, att flickors utsatthet för prostitution bör vara enklare att upptäcka samt att det skulle vara mer förvånande om ett svenskfött barn utsattes. Ensamkommande pojkar beskrevs även som målinriktade och motståndskraftiga. På grund av dessa stereotypa föreställningar drar vi slutsatsen att ensamkommande pojkar som utsätts för prostitution inte anses vara barn med skyddsbehov.
Referenser
Afghanistan Independent Human Rights Commission. (2002). The Causes and
Consequences of Bachabazi in Afghanistan: (National Inquiry Report) (1000). Kabul:
Afghanistan Independent Human Rights Commission. Från https://www.aihrc.org.af/home/research_report/3324#
Ahrne, G. (2016). Intersektionalitet. I C. Edling & F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle -
makt, intersektionalitet och social skiktning. (2 uppl., s. 177-195). Stockholm: Liber.
Alakoski, S., & Nielsen, K. (2006). Tala om klass. Stockholm: Ordfront.
Andreasson, J. (2007). Idrottens kön: Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Bogren, A. (2016). Sexualitet. I C. Edling & F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle - makt,
intersektionalitet och social skiktning. (2 uppl., s. 97-118). Stockholm: Liber.
Braun, V., & Clarke, V. (2012). Thematic analysis. In H. Cooper, P. M. Camic, D. L. Long, A. T. Panter, D. Rindskopf, & K. J. Sher (Eds.), APA handbook of research methods in
psychology, Vol. 2. Research designs: Quantitative, qualitative, neuropsychological, and biological (s. 57-71). Washington: American Psychological Association.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Butler, J. (1999). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity (2nd ed.). New York & London: Routledge.
Connell, R.W. (1996). Maskuliniteter (Å. Lindén, övers.). Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1995).
Crenshaw, K. (1991). Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color. Stanford Law Review, 43(6), 1241-1299. doi:10.2307/1229039 Dahlberg, L., & McCaig, C. (2010). Introduction to Research and Evaluation Basics. In L.
Dahlberg & C. McCaig (Eds.), Practical Research and Evaluation. A Start-to-Finish
Davies, J. (2010). Preparation and Process of Qualitative Interviews and Focus Groups. In L. Dahlberg & C. McCaig (Eds.), Practical Research and Evaluation. A Start-to-Finish
Guide for Practitioners. (s. 126-144). London: Sage.
de los Reyes, P., & Molina, I. (2002). Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige. I P. de los Reyes, I. Molina & D. Mulinari (Red.), Maktens (o)lika
förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. (s. 295-317). Stockholm:
Atlas.
de los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.
Digidiki, V., & Bhabha, J. (2018). Sexual abuse and exploitation of unaccompanied migrant children in Greece: Identifying risk factors and gaps in services during the European migration crisis. Children and Youth Services Review, 92(9), 114-121. doi: 10.1016/j.childyouth.2018.02.040
Ellison, G. (2017). Drifters, Party Boys and Incumbents: The Life Patterns of Male Street- based Sex Workers. Sociology, 52 (2), 367–383. doi: 10.1177/0038038516676768 Evertsson, M. (2016). Kön. I C. Edling & F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle - makt,
intersektionalitet och social skiktning. (2 uppl., s. 50-73). Stockholm: Liber.
Fahlgren, S., & Sawyer, L. (2005). Maktrelationer och normaliseringsprocesser i välfärdsstaten. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 26(2-3), 95-106. Från http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2338/2092
Freccero, J., Biswas, D., Whiting, A., Alrabe, K., & Thuy Sellinger, K. (2017). Sexual exploitation of unaccompanied migrant and refugee boys in Greece: Approaches to prevention. PLOS Medicine. 14 (11), 1-8. doi: 10.1371/journal.pmed.1002438
Gens, I. (2002). Från vagga till identitet: hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män: [teorin
bakom pedagogiken på förskolorna Björntomten och Tittmyran]. (2 uppl.). Jönköping:
Seminarium.
Greijer, S., & Doek, J. (2016). Terminology Guidelines for the Protection of Children from
Sexual Exploitation and Sexual Abuse. Luxembourg: ECPAT International. Från
Groark, C., Sclare, I. & Raval, H. (2010). Understanding the experiences and emotional needs of unaccompanied asylum-seeking adolescents in the UK. Clinical Child
Psychology and Psychiatry, 16 (3), 421–442. doi: 10.1177/1359104510370405
Hall, S. (1996). Race, Articulation, and Societies Structured in Dominance. In M. Diawara, R.H. Lindeborg & H.A. Baker (Eds.), Black British cultural studies: a reader. (s. 16-59) Chicago, Ill.: The Univ. of Chicago Press.
Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Huemer, J., Karnik, N., Voelkl-Kernstock, S., Granditsch, E., Plattner, B., Friedrich, M., & Steiner, H. (2011). Psychopathology in African Unaccompanied Refugee Minors in Austria. Child Psychiatry Hum Dev, 42 (3), 307–319. doi: 10.1007/s10578-011-0219-4 Hylland Eriksen, T. (1993). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa.
IOM & UNICEF. (2015). Data Brief: Migration of Children to Europe. Från https://www.iom.int/sites/default/files/press_release/file/IOM-UNICEF-Data-Brief- Refugee-and-Migrant-Crisis-in-Europe-30.11.15.pdf
ISSOP Migration Working Group. (2017). ISSOP position statement on migrant child health. Child Care Health Dev. 44 (1), 161–170. doi: 10.1111/cch.12485
Karlsson, M. (2016). Ålder. I C. Edling & F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle - makt,
intersektionalitet och social skiktning. (2 uppl., s. 119-148). Stockholm: Liber.
Klatt, T., Cavner, D., & Egan, V. (2013). Rationalising predictors of child sexual exploitation and sex-trading. Child Abuse and Neglect. 38 (2), 252-260. doi: 10.1016/j.chiabu.2013.08.019
Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2005). Ålder i intersektionell analys.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2-3, 81–94.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Landberg, Å., Svedin, C-G., Priebe, G., Wadsby, M., Jonsson, L., & Fredlund C. (2015). Det
2014. Lund: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Från http://www.allmannabarnhuset.se/wp-
content/uploads/2015/11/Det-gäller-1-av-5.pdf
Lankenau, S., Clatts, M., Welle, D., Goldsamt, L., & Viost Gwadz, M. (2004). Street careers: homelessness, drug use, and sex work among young men who have sex with men (YMSM). International Journal of Drug Policy. 16 (1), 10-18. doi: 10.1016/j.drugpo.2004.07.006
Lundin, E. (2008). Konsten att hitta sin teori. I D. Wästerfors & K. Sjöberg (Red.), Uppdrag:
Forskning: konsten att genomföra kvalitativa studier. (s. 85-113). Malmö: Liber.
Länsstyrelsen i Stockholms län. (2015). Människohandel med barn: nationell kartläggning
2012-2015. (Rapport, nr 2015:30). Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Från
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4e0415ee166afb59324221c9/154290244509 3/Rapport%202015-30%20Människohandel%20med%20barn%20–
%20Nationell%20kartläggning%202012–2015.pdf
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis. (2 uppl.). Malmö: Gleerups.
Migrationsverket. (2018). Aktuellt om ensamkommande barn - juni-augusti 2018. Hämtad 16 november, 2018, från Migrationsverket, https://www.migrationsverket.se/download/18.1ef19f6e163f45d340a665/152958186389 2/Aktuellt%20om%20jun-aug%202018.pdf
Miller-Perrin, C., & Wurtele, S. (2017). Sex Trafficking and the Commercial Sexual Exploitation of Children. Women & Therapy, 40 (1-2), 123-151. doi:
10.1080/02703149.2016.1210963
Mujaj, E., & Netscher, A. (2015). Prostitutionen i Sverige 2014: en omfattningskartläggning. (Länsstyrelsen Stockholm, nr R 2015:10). Stockholm:
Länsstyrelsen. Från
https://nmtsverige.se/sites/default/files/prostitution%20kartlaggning%202014.pdf Ní Raghallaigh, M., & Thornton, L. (2017). Vulnerable childhood, vulnerable adulthood:
Direct provision as aftercare for aged-out separated children seeking asylum in Ireland.
O'Toole Thommessen, S-A., Corcoran, P., & Todd, B. (2017). Voices rarely heard: Personal construct assessments of Sub-Saharan unaccompanied asylum-seeking and refugee youth in England. Children and Youth Services Review, 81 (8), 293-300. doi: 10.1016/j.childyouth.2017.08.017
Polismyndigheten. (2017). Människohandel för sexuella och andra ändamål: Lägesrapport
18. Stockholm: Polismyndigheten. Från https://polisen.se/siteassets/dokument/manniskohandel/manniskohandel_lagesrapport_1 8.pdf
Schlytter, A. (2000). Kvinnokroppen som text. Socialvetenskaplig tidskrift, 7(1-2), s. 109- 119. Från journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/download/15433/13932
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1994:137. Lag om mottagande av asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skeggs, B. (1999). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. (A. Persson, övers.) Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1997).
Smith, K., & Davies, J. (2010). Qualitative Data Analysis. In L. Dahlberg & C. McCaig (Eds.), Practical Research and Evaluation. A Start-to-Finish Guide for Practitioners. (s. 145-158). London: Sage.
Smith, M. (2010). Ethics and Research Governance. In L. Dahlberg & C. McCaig (Eds.),
Practical Research and Evaluation. A Start-to-Finish Guide for Practitioners. (s. 41-58).
London: Sage.
Smith, M., & Bowers-Brown, T. (2010). Different Kinds of Qualitative Data Collection Methods. In L. Dahlberg & C. McCaig (Eds.), Practical Research and Evaluation. A
Start-to-Finish Guide for Practitioners. (s. 111-125). London: Sage.
SOU 1995:15. Sammanfattning av betänkandet Könshandel. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/BDDB11F7-3335-4EEB-8658-3B5E4211801C
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
UNICEF. (2016). Neither safe nor sound: Unaccompanied children on the coastline of the
English Channel and the North Sea. Frankrike: French National Committee for UNICEF.
Från https://www.unicef.org.uk/publications/neither-safe-nor-sound/
Utrikesdepartementet. (2017). Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i
Afghanistan 2015–2016. Stockholm: Utrikesdep., Regeringskansliet. Från https://www.regeringen.se/rapporter/2017/04/manskliga-rattigheter-demokrati-och- rattsstatens-principer-i-afghanistan-20152016/
Vervliet, M., Meyer Demott, M., Jakobsen, M., Broekaert, E., Heir, T., & Derluyn, I. (2014). The mental health of unaccompanied refugee minors on arrival in the host country.