I arbete med studien har det visats vara tydlig att det saknas både internationell och nationell forskning kring processen fram till åtgärdsprogram. Förslag på vidare forskning är att med hjälp av triangulering genomföra en studie där det forskas på vilket sätt som en utredning om en elevs rätt till särskilt stöd ger verkan för eleven i klassrummet. Vidare hade det kunnat vara intressant med en kvantitativ studie som tittar på hur utredningsprocessen rent organisatoriskt går till på flera skolor för att få en bred bild på eventuella brister.
9 Referenslista
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahlberg, A. (Red.). (2018). Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning: Stockholm: Liber.
Andreasson, I, Asp-Onsjö, L & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on
individual educational plans in Sweden: Obstacles, opportunities and future challenges.
European journal of Special education, 28(4), 413–426, doi: 10.1080/08856257.2013.812405 Andreasson, I &Asplund Carlsson, M (2013). Individual Educational Plans in Swidish
schools- forming identity and governing function in pupils`documentation. International
Journal Of Special Education, 28(3), 58-67.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2016). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. University of Gothenburg.
Barow, T. & Östlund, D. (2019). “The system shows us how bad it feels”: Special educational
needs assessment in North Rhine West phalia. Germany, Eurpean journal of Special Needs
Education, 34(5), 678-691, doi: 10.1080/08856257.2019.1603595
Barnad-Brak, L & Lechtenberger, D. (2010). Student IEP Parcipation and Academic Achievement Across Time, Reme and special Education, 31(5), 343-349, doi: 10.1177/0741932509338382.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Byström, A., Grahm, C. & Sjunnesson, H. (2019). Fenomenet elevhälsa - Ett
diskussionsunderlag som belyser elevhälsa i Sverige och Finland, (Rapport Vol. 17, nr 1).
Kristianstad: Kristianstad University press
Dysthe, O. Hertzberg, F. & Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Goepel, J. (2009). Constructing the individual Education Plan: confusion or collaboration? Support for Learning, 24(3), 126-132, doi: 10.1111/j.1467-9604.2009.01412.x
Heiskanen, N, Alasuutari, M & Vehkakoski, T. (2018). Positioning children with special
educational need in early childhood education and care documents, British journal of
sociology of education, 39(6), 826–843, doi: 10.1080/01425692.2018.1426443
Hirsh, Å. (2015). IDPs at Work, Scandinavian Journal of Educational. Research, 59(1), 77– 94, doi: 10.1080/00313831.2013.840676
Isaksson, J, Lindqvist, R & Bergström, E. (2007). Schoolproblems or individual
shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden, Europeans journal of
King, F. (2016). Teacher professional development to support teacher professional learning:
systemic factors from Irish case studies”. Teacher development: An international journal for
teacher professional development, 20 (4), 574–594, doi: 10.1080/13664530.2016.1161661 King, F, Ni Bhroin, O & Prunty, A. (2018). “Professional learning and the individual
education plan process: implications for teacher educators”. Professional Development in
Education, 44(5), 607-621, doi: 10.1080/19415257.2017.1398180
Kreitz-Sandberg, S. (2015) ‘As an educator you have to fix many things on your own’: A
study of teachers’ perspectives on organizing inclusion in various welfare contexts.
Hellesdatter Jacobsen, Rights of Children in the Nordic Welfare States: Conceptual and Empirical Enquiries (s. 145–167). Århus: NSU Press.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
LeDoux, C, Shanna, L & Burt, W. (2012). Meeting the needs of Special education Students in
inclusion Classrooms, Journal of the American Academy of Special Education Professionals,
win, 2012, 20–34.
Pawley, H & Tennant, G. (2008). Students perceptions of their IEP targets, Support for
Learning, 23(4), 183–186, doi: 10.1111/j.1467-9604.2008.00392.x
Rotter, K. (2014). IEP use by general and special education teachers, SAGEopen, 4(2), 29 april, 2014, doi: 10.1177/2158244014530410
Räty, L, Vehkakoski, T & Pirttimaa, R. (2019). Documenting pedagogical support measures
in Finnish IEPs for students with intellectual disability, European Journal of Special Needs
Education, 31(1), 35-49, doi: 10.1080/08856257.2018.1435011
Stroggilos, S & Xanthacou, Y. (2006). Collaborative IEPs for the education of pupils with
profound and multiple learning difficulties, Journal of Special Needs Education, 21(3),
339-349, doi: 10.1080/08856250600810872
Stukát, S. (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund; Studentlitteratur.
Takala, M, Pirttmaa. R & Törmänen, M. (2009). Inclusive special education: The role of
special education teachers in Finland, British Journal of Special Education, 36(3), 162–173,
doi: org//10.1111/j.1467-8578.2009.00432.x
Tennant, G. (2007). “IEPs in Mainstream Secondary Schools: An Agenda for Research.” Support for Learning 22(4), 204–208, doi: 10.1111/j.1467-9604.2007.00472.x
SFS 2017:1111. Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar –
Kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad från Skolinspektionen:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/skolans-arbete-med-extra-anpassningar/
Skolinspektionen (2018a). Årsrapport 2018 - Skillnader i skolkvalitet och strategisk styrning. Hämtad från Skolinspektionen: https://skolinspektionen.se/arsrapport-2018
Skolinspektionen (2018b). Tillsyn utifrån individärenden -Statistik över anmälningar och
beslut 2018. Hämtad från skolinspektionen:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/statistikrapporter/anmalningar/t illsyn-utifran-indivIsabellerenden-2019/tillsyn-utifran-indivIsabellerenden-2018.pdf
Skolverket (2018c) Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2017/2018, PM. Hämtad från Skolverket: https://www.skolverket.se/getFile?file=4084
Skolverket (1980). Mål och riktlinjer för grundskolan. Stockholm: Liber
Skolverket (2005). Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till
nutid. (rapp 207).
Skolverket (2008a). Allmänna råd och kommentarer, den individuella utvecklingsplanen med
skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008b). Särskilt stöd i grundskolan, en sammanställning av forskning och
utvärdering. Stockholm: Frizes.
Skolverket (2009). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram förelever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av utredningen om skolans inre arbete/SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2002:121. Skollag för kvalitet och likvärdighet. Betänkande av 1999 års
skolagskommitté. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1972:26, 27. Förskolan del 1 och 2. Betänkande avgivet av 1968 års
barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.
U.S Department of Education (2002). A guide to the individualized education program. Hämtad från: https://www2.ed.gov/parents/needs/speced/iepguide/index.html
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Umeå
Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I. Fejes, A., Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ
analys. (3 .Uppl). Stockholm: Liber.
Ödman, P-J. (2019). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Malmö: Holmbergs.