5. Resultat och Analys
6.4 Förslag på vidare forskning
I föreliggande studie har det uppmärksammats en könsskillnad i hur de kvinnliga respondenternas och de manliga respondenternas kärleksrelationer påverkats av erfarenheterna från uppväxten. Bland annat uppvisar samtliga kvinnor i studien ett bekräftelsebehov medan männen inte uppvisar några av dessa tendenser överhuvudtaget. Det vore därför av intresse att undersöka om det föreligger en eventuell könsskillnad mellan hur kvinnliga vuxna barn och manliga vuxna barn till missbrukare förhåller sig till kärleksrelationer samt vilka yttre och/eller inre faktorer som kan påverka detta. Förslagsvis kan detta genomföras med hjälp en komparativ studie eller kvalitativ intervjustudie. Ytterligare något som uppmärksammats i studien, men som inte berörts djupare, är att de respondenter som fått hjälp av professionella, i form av bland annat terapi, uppvisar en större självmedvetenhet och öppenhet när de berättar om sina erfarenheter. Med förslagsvis en komparativ undersökning vore det därför intressant att jämföra personer med och utan erfarenheter av professionell hjälp och hur detta påverkat dem i hur de ser på och förhåller sig till sina erfarenheter från en uppväxt med minst en missbrukande förälder.
Referenser
Alexanderson, K. & Näsman, E. (2015). Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga -
Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem. Regionförbundet Uppsala län & Uppsala Universitet.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall.
Barrocas, J., Vieira-Santos, S. & Paixão, R. (2014). A Psychodynamic Proposal Based on a Multifactorial Perspective Barrocas. American Psychological Association 2016, Vol. 33, No. 1, p. 161–178
Billinger, K. & Hübner, L. (2009). Inledning: bruk och missbruk. I K. Billinger & L. Hübner (Red.), Alkohol och droger: samhällsvetenskapliga perspektiv. (s. 9-21). (1 uppl.) Malmö: Gleerup.
Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. Los Angeles: Sage Publications
Borge, A.I.H. (2011). Resiliens: risk och sund utveckling. (2., rev., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bowlby, J. (1979). The making & breaking of affectional bonds. London: Tavistock.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber AB. Christoffersen, M N. & Soothill, K. (2003). The long-term consequences of parental alcohol abuse: a cohort study of children in Denmark. Journal of Substance Abuse Treatment, Vol 25(2), p. 107-116
Domenico, D. & Windle, M. (1993). Intrapersonal and Interpersonal Functioning Among Middle-Aged Female Adult Children of Alcoholics. Journal of Consulting and Clinical
Psychology (1993), Vol. 61, Nr. 4, p. 659-666
Erikson, H. E. (1963). Barnet och samhället. Natur & Kultur: Stockholm
Hall, C W. & Webster, R E. (2007). Multiple stressors and adjustment among adult children of alcoholics. Addiction Research and Theory August, Vol. 15(4), p. 425–434
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Hjern, A., Arat, A. & Vinnerljung, B. (2014). Att växa upp med föräldrar som har
missbruksproblem eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Rapport 4, från
projektet ”Barn som anhöriga” från CHESS, Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Kapeleris, A R. & Paivio, S C. (2011). Identity and Emotional Competence as Mediators of the Relation between Childhood Psychological Maltreatment and Adult Love Relationships.
Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, Vol. 20:6, p. 617-635
Kearns-Bodkin, J. N. & Leonard, K. E. (2008). Relationship functioning among adult children of alcoholics. Journal of studies on alcohol and drugs, Vol. 69(6), p. 941-950
Kelley, M L., Braitman, A., Henson, J H., Schroeder, V. & Ladage, J. (2010). Relationships Among Depressive Mood Symptoms and Parent and Peer Relations in Collegiate Children of Alcoholics. Orthopsychiatric Association, Vol. 80, No. 2, p. 204–212
Kelley, M L., Nair, V., Rawlings, T., Cash, T F., Steer, K. & Fals-Stewart, W. (2005). Retrospective reports of parenting received in their families of origin: Relationships to adult attachment in adult children of alcoholics. Addictive Behaviors, Vol. 30, Issue 8, p. 1479- 1495
Kelley, M L., Klostermann, K., Doane A N., Mignone, T., Lam, W K.K., Fals-Stewart, W. & Padilla, M A. (2010). The case for examining and treating the combined effects of parental drug use and interparental violence on children in their homes. Aggression and Violent
Behavior, Vol. 15, Issue 1, (January 2010), p. 76-82
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Landstinget i Östergötland. (2014). Missbruks- och beroendevård: Behovsanalys 2014. Hämtad från http://www.natverken.se/media/7776/missbruks-och-beroendevaard-2014.pdf Lindgaard, H. (2005). Familier med alkoholproblemer—gør det en forskel for børnenes voksenliv? Nordisk Psykologi, Vol. 57:2, p. 107-129
Lindgaard, H. (2008). Familier med alkoholproblemer og deres børn - en sammenfatning. Hämtad från https://tuba.dk/sites/default/files/til-download/rapport_af_helle_lindgaard_- april08_0.pdf
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.),
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 29-45). (2 uppl.) Malmö: Gleerups
Olmstedt, M.E., Crowell, J.A. & W, E. (2003). Assortative mating among adult children of alcoholics and alcoholics. Family Relations; Minneapolis, Vol. 52, Issue 1, p. 64-71 Stier, J. (2011). Människa, existens, identitet: Erik Homburger Erikson. I J, Lindblom & J, Stier (Red.). Det socialpsykologiska perspektivet (s. 125 - 140). Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (u.å.). Definition av våld och utsatthet i nära relationer. Hämtad den 19
december 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/valds-
ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition
Socialstyrelsen (2016). Stärkt stöd till barn som anhöriga: resultat och slutsatser från fem års
utvecklingsarbete. Hämtad från:
Statens Folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotika missbruk.
[Elektronisk resurs]. Hämtat den 19 december 2017 från:
https://www.yumpu.com/sv/document/view/20602289/barn-i-familjer-med-alkohol-och- narkotikaproblem-713-kb-statens-/2
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Från Vetenskapsrådet den 21 november 2017, http://www.codex.vr.se//texts/HDFR.pdf
Watt, T T. (2002). Marital and Cohabiting Relationships of Adult Children of Alcoholics - Evidence From the National Survey of Families and Households. Journal of Family Issues, Vol. 23, No. 2, p. 246-265
Werner, E. E. & Johnsson, J. L. (2004). The role of caring adults in the lives of children of alcoholics. Substance Use & Misuse, 39(5), s. 699-720.
Woititz, J. G. (2002). Vuxna barn till alkoholister. Täby: Larsons förlag
Wright, M O., Crawford, E. & Castillo, D D. (2009). Childhood emotional maltreatment and later psychological distress among college students: The mediating role of maladaptive schemas. Child Abuse & Neglect 33 (2009), p. 59–68
Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB
Bilaga 1 - Foruminlägg
Hej!
Vi är två studenter som läser T6 på socionomprogrammet och ska nu skriva vår C-uppsats som handlar om personer som växt upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Vi söker därför personer med denna bakgrund som kan tänka sig vilja dela med sig av sina erfarenheter. Så om du, eller någon som du känner, skulle vilja ställa upp på en intervju vore vi väldigt tacksamma!
Intervjun kommer huvudsakligen fokusera på hur erfarenheter från uppväxten påverkat ens nära relationer och val av socialt umgänge. Intervjupersonerna ska helst vara 25 år eller äldre och känna sig bekväma med att tala om sina upplevelser/erfarenheter. Längden på intervjun anpassas efter varje samtal, men kommer inte att överskrida en timme. Platsen för intervjun kan anpassas efter önskemål. Intervjupersonerna kommer hållas anonyma i studien och allt som delges oss kommer förvaras så att inga obehöriga kan ta del av materialet.
Vid intresse, kontakta oss via PM eller genom att ringa på följande nummer: xxx-xxxxxxx (Camilla) eller xxx-xxxxxxx (Erika)
Vi bjuder på fika vid intervjutillfället!
Tack på förhand. // Camilla & Erika
Bilaga 2 - Informationsbrev
Har du vuxit upp med en förälder/föräldrar som missbrukat alkohol eller droger? Vi vill gärna ta del av dina erfarenheter!
Beskrivning:
Vi är två socionomstudenter som läser termin 6 på Örebro universitet och ska skriva vårt examensarbete om vuxna barn som växt upp i ett hem med missbruk. I vårt examensarbete kommer vi att genomföra en kvalitativ studie bestående av intervjuer för att ta del av personers egna upplevelser och erfarenheter.
Övergripande syfte:
Syftet med studien är att undersöka hur upplevelser och erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukar alkohol eller droger har påverkat ens nära relationer. Med nära relationer menar vi framförallt kärleksrelationer, men också nära vänskapsrelationer.
Intervjuer:
Om du kan tänka dig att delta i studien kommer vi att träffas vid ett tillfälle på en plats där du känner dig bekväm. Intervjun kommer att utgå ifrån en semistrukturerad intervjuguide, vilket innebär att vi utgår från vissa teman som kommer styra intervjun samtidigt som det ges utrymme för dig att prata fritt. Längden på intervjun anpassas efter varje samtal, men kommer troligtvis inte att överskrida en timme. Det är helt frivilligt att delta i intervjun och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Alla intervjuer avidentifieras i det slutliga arbetet, vilket innebär att alla deltagare kommer vara anonyma.
Några av de ämnen som kommer att beröras i vår intervju är:
● Hur dina erfarenheter från uppväxten har påverkat ditt sätt att vara och tänka i kärleksrelationer (och eventuellt vänskapsrelationer).
● Hur dina erfarenheter har påverkat valet av dessa relationer.
Vi hoppas härmed att ni fått en bild av syftet med undersökningen och att ni kan tänka er delta i studien. Om ni har några frågor eller funderingar får ni mer än gärna höra av er!
Student: Student:
Camilla Kenne Erika Bui
xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx förnamn.efternamn@epost.com förnamn.efternamn@epost.com Handledare Anna L Jonhed xxx-xx xx xx namn.efternamn@epost.se