Förslag på vidare forskning

I ett pressmeddelande (Regeringskansliet 2017) meddelades att nya examensmål har införts för speciallärare och specialpedagoger för att skolan bättre ska kunna möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ändringarna för lärosätena träder i kraft den 3 juli 2018. Intressant framöver är att se om och hur forskning om neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar kommer att påverka forskningens nuvarande syn på god undervisning i taluppfattning. Kommer sambandet elevens förutsättningar och elevens lärande att spela en mer betydande roll jämte sambandet lärarens kompetens och elevens lärande? Vi vet idag att forskningen är överens om att undervisningen har en stor betydelse för elevens lärande men det skulle vara intressant att göra en studie som visar goda exempel på hur undervisningen i taluppfattning kan anpassas mer specifikt efter elever med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar. Intressant blir då frågan om elevens exkludering respektive inkludering och hur valet dem emellan påverkar elevens möjligheter till lärande i taluppfattning.

Referenslista

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.

Andrews, P., & Sayers, J. (2015). Identifying opportunities for grade one children to acquire foundational number sense: Developing a framework for cross cultural classroom analyses.

Early Childhood Education Journal, 43(3), 257-267. doi:10.1007/s10643-014-0653-6

Anghileri, J. (2006). Teaching number sense (2. uppl.). London: Bloomsbury.

Anghileri, J. (2007). Developing number sense: Progression in the middle years. London: Continuum.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2009). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers

engagemang och lärande. Stockholm: Liber.

Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i

matematik. Stockholm: Liber.

Boyd, B., & Bargerhuff, M.E. (2009). Mathematics education and special education: Searching for common ground and the implications for teacher education. Mathematics

Teacher Education and Development, 11(1), 54-67. Tillgänglig:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ899365.pdf

Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2017). Qualitative inquiry and research design: Choosing

among five approaches (4. uppl.). Thousand Oaks: SAGE Publications.

Devlin, K. (2017). Number sense: The most important mathematical concept in 21st century K-12 education. Huffingtonpost. Hämtad 2018-02-27, från

https://www.huffingtonpost.com/entry/number-sense-the-most-important-mathematical- concept_us_58695887e4b068764965c2e0

Dowker, A. (2005). Early identification and intervention for students with mathematics difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 324-332.

doi:10.1177/00222194050380040801

Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: En studie av

undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2013:178).

Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:660675/FULLTEXT01.pdf

Faulkner, V. N. (2009). The components of number sense: An instructional model for teachers. Teaching Exceptional Children, 41(5), 24-30. doi:10.1177/004005990904100503

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). Stockholm: Liber.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.256-278). Stockholm: Liber.

Geary, D. C. (2013). Early foundations for mathematics learning and their relations to learning disabilities. Current Directions in Psychological Science, 22(1), 23-27. doi:10.1177/0963721412469398

Gersten, R., & Chard, D. (1999). Number sense: Rethinking arithmetic instructions for students with mathematical disabilities. The Journal of Special Education, 33(1), 18-28. doi:10.1177/002246699903300102

Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, J. R. (2005). Early identification and interventions for students with mathematics difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 293-304. doi:10.1177/00222194050380040301

Griffin, S. (2004). Building number sense with number worlds: A mathematics program for young children. Early Childhood Research Quarterly, 19(1), 173-180. Tillgänglig:

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ecresq.2004.01.012

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.

Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Tillgänglig:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803

Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: Effekter av undervisningsansvar i det

flerspråkiga klassrummet. (Doktorsavhandling, Institutionen för didaktik och pedagogisk

profession, 2011:12). Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:

http://hdl.handle.net/2077/26669

Hattie, J., Fisher, D., & Frey, N. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik: en praktisk

handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of educational research,

77(1), 81-112. doi:10.3102/003465430298487

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk

och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, M. (2011). “Tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. I G. Brandell & A. Pettersson (Red.), Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv (s.149- 186). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Jordan, N. C., Kaplan, D., Locuniak, M. N., & Ramineni, C. (2007). Predicting first-grade math achievement from developmental number sense trajectories. Learning Disabilities

Korhonen, J. (2016). Learning difficulties, academic well-being and educational pathways

among adolescent students. (Diss., Faculty of education and welfare studies, 2016). Vasa:

Åbo Akademi University. Tillgänglig:

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/125711/korhonen_johan.pdf?sequence=2

Korhonen, J., Linnanmäki, K., Svens Liavåg, C., & Nyroos, M. (2013). The relationship between mathematical skills, mathematical self-concept, and test anxiety in Finnish and Swedish grade-3 students. I A.B. Fuglestad (Red.), Special needs education in mathematics:

New trends, problems and possibilities (s.104-114). Kristiansand: Portal Books.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf

Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första

skolåren - hur hänger de ihop? Stockholm: Natur & Kultur.

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt

perspektiv. Stockholm: Liber.

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets

komplexitet. Lund: Studentlitteratur.

Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.

Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs:

The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training.

(Diss., Department of psychology, 2016:240). Östersund: Mid Sweden University. Tillgänglig: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:905624/FULLTEXT01.pdf

Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? The Mathematics Enthusiast, 9(3), 409-430. Tillgänglig:

https://scholarworks.umt.edu/tme/vol9/iss3/9/

Pettersson, A. (2011). Bedömning av kunskap. I G. Brandell & A. Pettersson (Red.),

Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv (s. 209-226). Stockholm: Stockholms

universitets förlag.

Regeringskansliet (2017). Bättre skolgång för barn med behov av särskilt stöd, Pressmeddelande 2017-11-16.

Ryve, A., Hemmi, K., & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då?: En multimetodstudie av

eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling, Institutionen

för matematik, teknik och naturvetenskap, 2006:7). Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3813

Skolverket. (2011b). Kommentarsmaterial till kursplanen i matematik: reviderad 2017 Hämtad frånhttps://www.skolverket.se/publikationer?id=3794

Skolverket. (2012). TIMSS 2011: Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och

naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Hämtad från

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2942

Skolverket. (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap. Hämtad från

Skolverket. (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Hämtad från

https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/matematik/for-larande- 1.196206

Skolverket. (2016a). Bedömningsstöd i taluppfattning. Hämtad från

https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_1-3/prov

Skolverket. (2016b). TIMSS 2015: Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och

naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Hämtad från

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3707

Skolverket. (2016c). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och

matematik. Hämtad från

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3725

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed

Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to succeed. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 53(1), 2-7. doi:10.3200/PSFL.53.1.2-7

Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för

dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling, Pedagogiskt

arbete, 2009:32). Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf

Wiliam, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska