Förslag på vidare forskning

I vår studie har vi undersökt hur före detta gängmedlemmar beskriver sin exitprocess samt hur de upplever kontakten med myndigheterna. Som vi märkt utifrån vår studie är det inte vanligt att före detta gängmedlemmar har en positiv bild av myndigheterna. Det skulle därför vara intressant att undersöka hur myndigheterna arbetar för att förebygga gängmedlemskap. En

annan intressant frågeställning att forska vidare på är hur myndigheterna upplever arbetet och kontakten med gängmedlemmarna. Vi har i denna studie fått se vad före detta

gängmedlemmar anser om myndigheterna. Därför tycker vi att det andra perspektivet, det vill säga myndigheternas perspektiv, är intressant att belysa.

7. Referenslista

Aksay, Dervis. (2017). Se mig!: min väg in och ut ur det kriminella livet. Stockholm: Sivart förlag.

Angelöw, B. Jonsson, T. & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur

Arvidson, M. & Johansson, S. (2018). Hur stereotyper kan påverka relationsarbetet- exemplet våldsbejakande miljöer. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red) Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, ss. 123-137.

Berger, R., Abu-Raiya, H., Heineberg, Y. & Zimbardo, P. (2017). The process of desistance among core ex-gang members. American journal of orthopsychiatry. Vol: 87 (4), ss. 487-502.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1037/ort0000196

Bogestam, N., & Patel, E. (2016). Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar: En nationell kartläggning (Rapport 2016:6). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

https://www.bra.se/download/18.25f91bdc15453b49d0f42d9d/1465470312075/2016_6_Stod _till_avhoppare_fran_kriminella_grupperingar.pdf

Bruhn, A. (2018). Förutsättningar för relationsarbete i yrkesutövning på det sociala arbetets fält. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red) Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, ss. 37-58.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Carson, D., Peterson, D. & Esbensen, F. (2013). Youth Gang Desistance

An Examination of the Effect of Different Operational Definitions of Desistance on the

Motivations, Methods, and Consequences Associated With Leaving the Gang. Criminal justice review. Vol: 38 (4), ss. 510-535.

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1513354758?accountid=14 827

Chan, J. (2014). 'I make use of my precious experience, and help others. It's a kind of blessing.' Does public sharing of past experiences help in the rehabilitation of former offenders or drug abusers? China Journal of Social Work. Vol. 7 (1), ss. 51-63.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/17525098.2014.882787

Decker, S., Pyrooz, D. & Moule, R. (2014). Disengagement from gangs as role transitions. Journal of research of adolescence. Vol: 24 (2), ss. 268-283.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jora.12074

Descormiers, K. (2013). From Getting in to Getting Out: The Role of Pre-gang Context and Group Processes in Analyzing Turning Points in Gang Trajectories.

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1520454702?accountid=14827 School of Criminology Faculty of

Arts and Social Sciences, ss. 1-162

Ebaugh, H. (1988). Becoming an ex: the process of role exit. Chicago: University of Chicago Press

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015) Att fråga folk. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.

Goodwill, A. & Ishiyama, I. (2016). Finding the door: Critical incidents facilitating gang exit among indigenous men. Cultural Diversity and Ethnic Minority Psychology. Vol: 22 (3), ss. 333-340. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1037/cdp0000061

Gormally, S. (2015). “I’ve been there, done that...” - A study of youth gang desistance. Youth justice. Vol: 15 (2), ss. 148-166.

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1698102394?accountid=14 827

Gunnison, E. & Helgott, J. (2011). Factors that hinder offender reentry success: A view from community corrections officers. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology. Vol: 55 (2), ss. 287-304.

Jansson, Niclas (2008). Rivet skinn: hela historien. Skellefteå: Ord & visor.

Kenemore, T. & Roldan, I. (2006). Staying straight: lessons from ex-offenders. Clinical Social Work Journal. Vol. 34 (1), ss. 5-21. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s10615-005-0003-7

Korsell, L., Skinnari, J. & Vesterhav, D. (2009). Organiserad brottslighet i Sverige. Malmö: Liber.

Korsell, L. & Vesterhav, D. (2012). Framväxten av och kännetecken hos den organiserade brottsligheten i Sverige. I Hagstedt, J. (red.) Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lindahl, R. (2018). Institutionella ramar för relationen mellan familjehemsplacerade

ungdomar och deras socialsekreterare. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red) Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, ss. 107-122.

Lindstedt, N. & Nilsson, L. (2018). Vägen ut. Tidningen Vision. Nr. 2. Februari. Ss. 28-34.

Lundman, B. & Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur ss. 219-234.

Nylander, P. & Holm, C. (2018). Kontaktmannaskap, säkerhet och behandling i svenska fängelser: vilka professionella relationer är möjliga? I Bruhn, A. & Källström, Å. (red)

Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, ss. 202-217.

Puhakka, O. (2005). Kriminella ungdomsnätverk - utanförskapets pris. En förstudie. Stockholm: Mobilisering mot narkotika. Hämtad: 2018-02-22

http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/MOB2005-kriminella-ungdomsnatverk-utanforskapets-pris.pdf

Rydén-Lodi, B. (2008). Lyckas mot alla odds: Protektiva faktorer i upphörandeprocessen vid brottslig verksamhet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stenberg, H. & Isenberg, B. (2013). Inledning. I Stenberg, H. & Isenberg, B. (red) Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier. Stockholm: Liber ss. 11-15.

Sveriges television (2018) Löfven utesluter inte att sätta in militär. Hämtad 2018-02-20

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-utesluter-inte-att-satta-in-militar

Sveriges television uppdrag granskning (2017) Hämtade: 2018-03-07

https://www.svtplay.se/video/14992736/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-18-gangmorden-i-goteborg?start=auto&tab=2017 och

https://www.svtplay.se/video/15082528/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-18-gangmorden-i-goteborg-del-2?start=auto&tab=2017

Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Rapport (1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 55-67.

Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Hej!

Vi heter Irini Papathanassiadou och Aida Shalaby. Vi studerar socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Just nu går vi vår sjätte termin och skriver vår C-uppsats. Uppsatsen behandlar före detta gängmedlemmars processen att ta sig ur ett gäng samt

myndighetskontakt. Genom kvalitativa intervjuer med före detta gängmedlemmar kommer vi att undersöka vilka centrala vändpunkter som ledde till exitprocessen. Vi kommer även att undersöka hur kontakten med olika myndigheter påverkat processen att ta sig ur

gängkriminaliteten. Intervjun kommer ta cirka 45–60 min och kommer att spelas in. Efter intervjun kommer vi transkribera inspelningen och analysera detta. Inspelningen kommer ske genom en mobiltelefon och kommer därefter raderas när uppsatsen blivit godkänd. Vi

kommer utgå från öppna frågeställningar som ger möjlighet att formulera svaren.

Vid ytterligare frågor kan du nå oss på telefon: xxxxxxxxxx (Irini Papathanassiadou), xxxxxxxxxx (Aida Shalaby), alternativt via e-post: xxxxxxx@student.lnu.se eller

xxxxxxx@student.lnu.se. Anders Lundberg på Linnéuniversitetet (Institutionen för socialt arbete) är vår handledare, och kan nås via e-post: xxxxxxxx@lnu.se.

Bilaga 2 - Intervjuguide

Bakgrund

- Berätta lite om dig själv

- Vad var det för slags gäng du var med i? - Hur kommer det sig att du gick med i gänget? - Hade du någon särskild position i gänget? - Hur länge var du med i gänget?

- Vilka positiva sidor av att stanna kvar i gänget var svårast att lämna?

Exitprocess

- Vad hindrade dig från att lämna gänget?

- När du funderade över att lämna gänget, hur såg dina framtidsplaner ut? Alltså vad skulle ersätta tiden med gänget?

- Vad var det för situationer eller händelser som fick dig att börja dra dig ur gänget? - Hur reagerade personer nära dig på tankarna om att lämna gänget?

- På vilket sätt tog du avstånd från gänget?

- Upplevde du några konsekvenser med att lämna gänget? - Vilka för- och nackdelar har du upplevt med att lämna gänget?

- Finns det situationer då du funderar över att återgå till gänget? Isåfall vilka?

Myndighetskontakt

- Har du på grund av gängmedlemskapet varit i kontakt med några myndigheter? Isåfall vilka och på vilket sätt?

- Har kontakten med myndigheterna påverkat dig positivt eller negativ? På vilket sätt? - Hur påverkade kontakten med myndigheterna beslutet att lämna gänget?