Förslag på vidare forskning

Under arbetes gång har vi funnit att forskning om läs – och skrivutveckling för elever på särskolan saknas. Det saknas även forskning om särskolan över lag och vilka undervisningsstrategier som används. Intressant är också att forska vidare på hur lärarnas utbildning återspeglar sig i undervisningen inom särskolan. Det framkom under en intervju att läraren arbetade med svenska som andra språk och tillhörande material i särskolan. Det skulle vara intressant om någon forskade om det ger bättre läs – och skrivkunskaper för eleverna.

40

Referenslista

Anderson, L. (1998). Elever med hörselnedsättning i särskolan – en kartläggningsstudie ur en

klasslärares perspektiv (Pedagogisk psykologiska problem, 642) Malmö: Lärarhögskolan.

Asmervik, S., Ogden, T., & Rygvold, A – L. (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studenlitteratur.

Berthen, D. (2007). Förberedelse för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett

verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling: Karlstad University Studies.

Beverly, V., Lloyd, L., & Zangarie, C. (1994). Augmentative and alternative communication: An

historic perspective. Augmentative and Alternative Communication, 10 (1), 27-59

Beukelman, D – R., & Mirenda, P. (2005). Acc for adult with aquired neurological conditions Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co.

Claesson, S. (2009). Lärares hållning. Klassiska undervisningsidéer och observationer av

undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Crain, W. (2011). Theories of development. Concepts and applications. 6 th edition. Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc.

Cresswell, J W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five

Approaches. Thousand Oaks, Sage Publications, ISBN 1412995310, LIBRIS-ID 12594480.

Cohen, M J., & Sloan, D L. (2007.) Visual supports for people with autism. A guide for parents and

professionals. Bethesda, MD: Woodbine House.

Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. Utgåva 2. Lund: Studentlitteratur.

Franzén, L. (2002.) Att träna inferenser – teori och träningsprogram. Stockholm: Gleerups.

Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning. Växjö University Press. Göteborg: Intellecta Docusys.

Given, B. (1996). Mild Learning Disability or Learning Style Difference. George Mason University.

Goldstein, H. (2002). Communication Intervention for Children with Autism: A Review of Treatment

Efficacy. Journal of autism and Development Disorders, vol. 32, No 5, October 2002 373-396.

Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. Nya omsorgsboken. Malmö: Liber. Greenspan, S., Switzsky, H., & Woods G. (2011). Intelligence involves risk-awareness and

intellectual disability involves risk-unawareness: implications of a theory of common sense. Journal

41

Gustavsson, B. (2010). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Göransson, K. (1999). Jag vill förstå - om eleven, kunskapen och lärandet. Stockholm:

stiftelsen ala.

Haug, P., Egelund, N., & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt

perspektiv. (B. Nilsson övers.). Stockholm: Liber.

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och

internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Isikdogan, N., & Kargin, T. (2010). Investigation of the Effectiveness of the Story-Map Method on

Reading Comprehension Skills among Students with Mental Retardation. Ankara University,

Faculty of Educational Sciences, Ankara/Turkey.

Kafadar, T., & Tay, B. (2014). Learning Strategies and learning styles used by students in social

studies. International journal of academic research vol. 6. no. 2. Marmara University, Institute of

Education Sciences, Istanbul.

Kvale, S., & Brinkman,,S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur. Lindblad, I. (2013). Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects. University of Gothenburg.

Lindqvist, G. (red), (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskij´s, Pedagogisk psykologi

kommenterade som historia och aktualitet. Studentlitteratur

_.

Mahanaz, M. (1994). An experienced teacher’s model of thinking and teaching: an ethnographic

study on teacher cognition. The University of North Carolina at Wilmington.

McNaughton, D., & Light J. (2012). IPad and Mobile Technology Revolution. Den Pennsylvania State University, University Park, PA, USA.

Mesibov, G., Shea, V. & Schopler, E. (2007). TEACCH vid autismspektrumstörning hos barn och

vuxna. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Mitchell, D. (2008). What really works in special and inclusive education. Oxon, UK: Routledge.

Nind M., Wearmouth, J. with Collins J., Hall, K., Rix, J. & Sheehy, K. (2004). A systematic review

of pedagogical approaches that can effectively include children with special educational needs in mainstream classrooms with a particular focus on peer group interactive approaches. In: Research

Evidence in Education Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education.

Norwich, B., Ylonen, A. & Paterson, A. (2011). Lesson study works and what it offres. Lessons

42

Rao, S M., & Gagie, B. (2006). Learning through seeing and doing: Visual supports for children

with autism. Teaching Exceptional Children, 38, 26-33.

Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.

Rix, J., Hall, K., Nind, M., Sheehy, K. & Wearmouth, J. (2006). A systematic review of interactions

in pedagogical approaches with reported outcomes for the academic and social inclusion of pupils with special educational needs. Technical report. In: Research Evidence in Education Library.

London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London. SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Sveriges Riksdag. Utbildningsdepartementet Skolverket. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Sveriges Riksdag. Utbildningsdepartementet Skolverket.

Sheehy, K., Rix, J., with Collins, J., Hall, K., Nind, M & Wearmouth, J. (2009). A systematic review

of whole class, subject-based pedagogies with reported outcomes for the academic and social inclusion of pupils with special educational needs. In: Research Evidence in Education Library.

London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London. Silverman, F H. (1980). Communication for the speechless (3rd ed.). Needham Heights, MA: Allyn and Bacon.

Skolinspektionens granskningsrapport. (2009). Skolinspektionens granskningsrapport. Rapport 2009:6.

Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (1994). Läroplan för den obligatoriska grundskolan 1994. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (1994). Läroplan för frivilliga skolformer 1994. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (1995). Särskolan – Träningsskolan och grundsärskolan. Kursplaner.

Obligatoriska särskolan. Andra upplagan. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2005). Skolverkets lägesbedömning. Stockholm.Fritzes

Skolverket. (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för

Samtal och verksamhets utveckling. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2009) Särskolan-hur fungerar den? Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Behörig i särskolan. Stockholm. Fritzes.

43

Skolverket. (2013) Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm:Fritzes.

Skolöverstyrelsen. ( 1973). Läroplan för särskolan 1: Allmän del, Lsä 73. Stockholm: Liber Utbildningsförlag.

Skolöverstyrelsen. (1990). Läroplan för den obligatoriska särskolan. Allmän del: Mål och

riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stockholm: Allmänna förlaget. Skolöverstyrelsen. ( 1973).

Steven, R., & Slavin, R. (2012). The effects of cooperative learning and direct instruction in

reading comprehension strategies on main idea identification. Journal of Educational Psychology,

Vol 83(1), s. 8-16.

Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning - elevperspektiv på delaktighet

och utanförskap. Doktorsavhandling i pedagogik, Stockholms universitet. Stockholm:

Stockholms universitet, pedagogiska institutionen.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Tekinarsla,n I., Sazak Pinar, E. & Sucuoglu, B. (2012). Teachers’ and Mothers’ Assessment of

Social Skills of Students with Mental Retardation. Educational Consultancy and Research Center.

Vygotskij, L S. (1978). Mind in Society. The development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Wachs, T D. (2000). Necessary but not sufficient. The respective roles of single and multiple

influences on individual development. Washington DC: American psychological association.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur. Witting, M. (2005). Wittinmetoden och metodfrihet. Ekelundsförlag AB, Falköping. Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor. Malmö Högskola: Lärande och Samhälle.

Östlund, D. (2012). Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret – vad är då

frågan? I Thomas Barrow & Daniel Östlund (red.) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning.

44

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter som heter Lotta Pettersson och Malin Hedin och vi arbetar i grundsärskolan i Säter och i en gymnasiesärskola i Borlänge. Nu läser vi vår sista termin till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vid Mälardalens högskola i Västerås. Just nu håller vi på med att skriva en uppsats och vi är intresserade av hur andra lärare med liknande uppdrag som vi använder sig av för lärandestrategier i sin undervisning. Målet med studien är att få en djupare förståelse för hur verksamma lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan använder sig av strategier för att eleverna ska inta kunskap och uppnå sina lärandemål.

Vad innebär det att delta i studien?

Vi hoppas att du som intervjuperson vill dela med dig dina erfarenheter till oss. Att delta i denna studie innebär att Lotta eller Malin intervjuar dig om ditt arbete och fokus ligger på dig som lärare och din undervisning. Vi bifogar stödfrågor som du kan ta del av innan. Intervjun kommer att spelas in, detta för att vi ska få med allt som blir sagt som ska transkriberas. Den inspelade intervjun kan ni som intervjuperson få lyssna på om så önskas. Materialet ska sedan bearbetas, analyseras och bli ett resultat i vår uppsats.

Vi vill även göra en observation hos dig och i din undervisning. Fokus är att se vilka

lärandestrategier du använder dig av i din undervisning. Vi kommer inte att filma observationen utan kommer att göra anteckningar under observationstillfället.

Konfidentialitet

Ditt namn eller annan personlig information kommer inte att användas vid anteckningar eller i uppsatsens slutliga resultat. De inspelade intervjuerna, fältanteckningar eller observationsmall kommer endast att användas för studiens syfte. Allt material kommer att förvaras på en säker plats och allt blir raderat efter uppsatsens färdigställande.

Frivilligt deltagande

Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan när som helst. Om du

samtycker till att delta i studien, var vänlig att höra av dig via telefon eller mail så kontaktar vi dig per telefon för en bokning av intervju samt observationstillfälle.

45

Intervjufrågor

Vad innefattar ditt uppdrag som lärare? Vad har du för utbildning, bakgrund, antal år? Hur planerar och genomför du undervisningen?

Använder du någon särskild metod i undervisningen som fungerar? På vilket sätt är miljön anpassad till undervisningen?

Material eller hjälpmedel?

Vad upplever du för eventuella begränsningar för lärandet?

Hur ser du på undervisningen, är det mer omsorgsinriktat än kunskapsinriktat?

Hur använder eller utgår du ifrån elevernas intressen för att få dem motiverade till nytt lärande? Hur ser kontakten ut mellan dig och eleven. Styrd eller fritt?

46

Bilaga 2

Helhet och del Åskådlighet Naturen som förebild

47

Bilaga 3

20150130 Hej alla föräldrar!

Vi heter Lotta Pettersson och Malin Hedin. Vi läser nu den sista terminen till speciallärare vid Mälardalens högskola i Västerås. Just nu håller vi på med att skriva ett examensarbete och är intresserad av hur andra lärare, med liknande uppdrag använder sig av för lärandestrategier i sin undervisning. Målet med studien är att få en djupare förståelse för hur verksamma lärare i särskolan använder för strategier för att eleverna ska inta kunskap och uppnå sina lärandemål. Därför vill vi göra en observation och en intervju med läraren X. Detta innebär att vi är med vid ett

lektionstillfälle tillsammans med klassen. Elevens namn eller annan personlig information kommer inte att användas vid anteckningar eller i uppsatsens slutliga resultat. De inspelade intervjuerna, fältanteckningar eller observationsmall kommer endast att användas för studiens syfte. Allt material kommer att förvaras på en säker plats och och allt blir raderat efter uppsatsens färdigställande. Vi hoppas att ni föräldrar godtar detta så vi kan genomföra vår undersökning.