Förslag på vidare forskning 30

Vår studie bygger på data inhämtade under en relativt kort tidsperiod. De resultat vi funnit visar att barnen förändrade sina lekbeteenden efter att vi introducerade barn- böcker som var normkritiska ur ett genusperspektiv. Men frågan återstår om det är en tillfällighet eller om detta är något som håller i sig över tid. För att svara på det krävs en mycket större etnografisk studie. Det vore då även intressant att titta på flera miljöer som exempelvis hem och förskola. Bidrar förskolan till att vara ett

komplement till hemmet såsom läroplanen föreskriver (Skolverket, 2010) eller bidrar förskolan till att förstärka den binära könsindelningen och fixera barns identitet enligt gällande normer kring genus? Det vore även ytterst intressant att forska vidare kring varför barn som tidigare stängts ute från de andra barnens lekar släpptes in när barnböckerna byttes ut. Kan även det berott på en tillfällighet eller är det en positiv bieffekt?

Litteraturförteckning

Allan, S. (2004). Series editor’s foreword. I C. Weedon, Identity and culture: [narratives of difference and belonging] (ss. xii-xiii). Maidenhead: Open University Press.

Ashton, E. (1983). Measures of play behavior: the influence of sex-role stereotyped children's books. Sex Roles, 9(1), 43-47.

Asschier, M., & Lanzén, T. (2011). ”Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer” Barnboken – ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet (Kandidatuppsats). Halmstad: Sektionen för lärarutbildning, Högskolan i Halmstad. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:406949/FULLTEXT01.pdf

Beauvoir, S.D. (1995). Det andra könet. Stockholm: PAN/Norstedt.

Bergström, G., & Boréus, K. (2005). Diskursanalys. I G. Bergström, & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (ss. 305–358). Lund: Studentlitteratur.

Berner, B. (2003). Vad har teknik med genus att göra?: introduktion. I B. Berner (Red.), Vem tillhör tekniken: kunskap och kör i teknikens värld (ss. 15-21). Lund: Arkiv.

Boréus, K. (2006). Discursive Discrimination. A Typology . European Journal of Social Theory, 9(3), 405–424 .

Brodin, J., & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I A. Sandberg, Miljöer för lek, lärande och samspel (ss. 87-106). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Butler, J. (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur & kultur.

Chambers, A. (1993). Böcker inom oss - om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. Corsaro, W. (2003). We're friends, right?: inside kids' cultures. Washington, D.C:

Joseph Henry Press.

Damber, U., Nilsson, J., & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Dominković, K., Eriksson, Y., & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.

Dyer, R. (2002). The matter of images: essays on representation. London: Routledge.

Edwards, A. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson Barajas, K. (2012). Boksamtalets dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.

Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.

Gripsrud, J. (2002). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.

Halim, M., Ruble, D., Tamis-LeMonda, C. Z., Lurye, L., & Greulich, F. (2014). Pink frilly dresses and the avoidance of all things 'girly': Children’s appearance rigidity and cognitive theories of gender development. Developmental

Psychology, 50(4), 1091-1101.

Hall, S. (1996). Introduction: Who Needs ’Identity’? I S. Hall, & P. Du Gay (Red.), Questions of Cultural Identity (ss. 1-17). London: Sage.

Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Hsieh, H., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative health research, 15(9), 1277-1288.

Jansson, C., & Pilblad, E. (2015). Det var en gång... En studie om vem och vad som styr litteraturvalet på två förskolor samt vilka representationer som finns i denna litteratur (B-uppsats). Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola.

Järvå, H., & Dahlgren, P. (2013). Påverkan och manipulation. Lund: Studentlitteratur.

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kåreland, L., & Lindh-Munther, A. (2005a). Del 1. I L. Kåreland (Red.), Modig och stark eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur.

Kåreland, L., & Lindh-Munther, A. (2005b). Förskolan som litterär miljö.

I L. Kåreland (red.), Modig och stark - eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola (ss. 77-112). Stockholm: Natur & kultur.

Körling, A. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & kultur. Lenz Taguchi, H. (2014). In på bara benet: en introduktion till feministisk

poststrukturalism och subjektivitetsteori. Malmö: Gleerup.

Lillemyr, O. (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. Stockholm: Liber. Lind, U. (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning: en

kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

McQuail, D. (2005). McQuail's mass communication theory. London: Sage publications.

Nationalencyklopedin. (2016a). Stereotyp. Tillgänglig 19-04-2016: HYPERLINK "http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stereo typ den"

http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stereotyp den Nationalencyklopedin. (2016b). Könsroll. Tillgänglig 19-04-2016: HYPERLINK

"http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/s%C3%B6k/?t=all&q=k%C3%B6nsroll"

http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/sök/?t=all&q=könsroll

Nikolajeva, M. (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur.

Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.

Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, I., Klerfelt, A., & Asplund Carlsson, M. (1993). Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö 98 (reviderad 2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet (2010).

SOU 2006:75. (2006). Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete . Stockholm: Fritzes Offentliga

Publikationer.

Strömbäck, J. (2000). Makt och medier. Samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur.

Taylor, F. (2003). Content analysis and gender stereotypes in children's books. Teaching Sociology, 31(3), 300-311.

UMO. (2016). Ordlista. Hämtad 19-04-2016: HYPERLINK "http://www.umo.se/Ordlista/Ordlista/"

http://www.umo.se/Ordlista/Ordlista/

Weedon, C. (2004). Identity and culture: [narratives of difference and belonging]. Maidenhead: Open University Press.

Wells Rowe, D. (1998). The literate potentials of book-related dramatic play. Reading Research Quarterly, 33(1), 10-35.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wohlwend, K. (2011). ‘Are you guys girls?’: Boys, identity texts, and Disney princess play . Journal of Early Childhood Literacy, 12(1), 3-23.

Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Yin, R. (2006). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber.