• No results found

Förslag på vidare forskning

In document ”Udda fåglar” (Page 68-72)

5. Sammanfattande diskussion

5.2 Diskussion

5.2.3 Förslag på vidare forskning

Vi ser många möjligheter för vidare studier kring detta ämne. Exempelvis önskar vi att framtida forskning ser till hur svenska kvinnor arbetandes i Japan upplever könsroller för att förverkliga den ursprungliga plan vi hade för denna studie. Det skulle även vara givande om det skulle kunna jämföras med hur svenska kvinnor arbetandes i Sverige upplever könsroller. Vi tror att de upplever färre könsroller i Sverige, men samtidigt är mer medvetna om dem och de diskuteras i relativt stor utsträckning. I kontrast till detta uttryckte en av våra respondenter att det inte fanns några sådana diskussioner i Japan. Det skulle därför vara intressant att se hur könsskillnaderna upplevs mellan länderna samt om vetskapen om dem påverkar dessa upplevelser. Märker vi av mer könsskillnader i Sverige just för att vi är mer medvetna om dem eller märks de av tydligare där de visar sig mer öppet som i Japan?

En faktor som vi inte förutsett i studien, men som våra respondenter tidigt påpekade, är att Japaner gör stor skillnad på utlänningar med västerländskt utseende jämfört med annat asiatiskt utseende. Vissa av våra respondenter vittnar om direkt diskriminering av utlänningar med asiatiskt ursprung inom bostadsuthyrning och arbetssökande. Vi upplever därför att vi hade fått större variation i våra respondenters svar kring jämlikhet om några av våra svenska respondenter haft ett mer asiatiskt utseende. Vi känner att vi saknar det perspektivet i forskning kring vår population där vi redan känner att det finns en kunskapslucka. Att utföra en liknande studie, men på svenskar utan det västerländska utseendet skulle bidra med ytterligare en dimension och resultaten skulle förmodligen skilja sig mycket från vår studie. Då vi misstänker att de inte skulle bli bemötta med lika öppna armar som våra respondenter blev.

Vi hade redan i början av vår studie antagit att svenskar anpassar sig till den japanska arbetsmarknaden, men då den nu blir mindre homogen och mer global skulle vi vilja se hur anpassningen sker ur från andra hållet. Hur anpassar sig japanerna till att deras arbetsmarknad blir mer bestående av utlänningar? Börjar vissa delar av kulturen tonas ner lite i respekt till utlänningarna som inte förstår, eller visar de motstånd och håller fast i sin kultur? Det kanske

63

är svårare för utlänningar att ta sig in i de traditionellt japanska företagen av orsaken att de vill behålla det homogent? Vad har den utländska närvaron för konsekvenser för den japanska arbetsmarknaden? En av våra respondenter berättar om att många utlänningar ofta hamnar i mellan- och högre chefspositioner. Innebär det att vi ser färre Japaner i de positionerna? Detta är en fråga som uppkom under våra intervjuer som vi hoppas att få svar på i framtiden.

64

Litteraturförteckning

Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB. Stockholm.

Dinca, V.M., Floricel, T. and Zottu, M. (2017). Japanese women in the contemporary society. Proceedings of the International Conference on Business Excellence, (1), 607–615.

Tillgänglig: https://content.sciendo.com/view/journals/picbe/11/1/article-p607.xml (2019-04-17)

Graham, F. (2003). Inside the Japanese Company [Elektronisk]. New York: Routledge.

Tillgänglig: https://doi.org/10.4324/9780203433638 (2019-04-24)

Haitani, K. (1990). The Paradox of Japan's Groupism: Threat to Future Competitiveness?

Asian Survey, 30(3), 237–250. Tillgänglig: https://www.jstor.org/stable/2644563 (2019-05-06)

Biber S.N. (2007) The practice of feminist in-depth interviewing, 111–148. I: Hesse-Biber, S.N & Leavy P.L. (2007). Feminist research practice: A primer. Thousand Oaks, California: SAGE Publications, Inc.

Hirsch, J.L. (2000). Culture, Gender, and Work in Japan: A Case Study of a Woman in Management. Ethos, 28(2), 248-269. Tillgänglig:

https://www-jstor-org.bibproxy.kau.se/stable/640688?seq=1#metadata_info_tab_contents (2019-04-17) Ishii, T., Saravia Vargas, J. R. and Saravia Vargas, J. C. (2011). “Breaking into Japanese Literature/Identity: Tatemae and Honne”. Impossibilia: Revista Internacional de Estudios Literarios, (2), 81–95. Tillgänglig:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edb&AN=74971354&lang=sv&site

=eds-live (2019-04-24)

Krieg, A., Ma, L. & Robinson, P. (2018). Making a Good Impression at Work: National Differences in Employee Impression Management Behaviors in Japan, Korea, and the United States. Journal of Psychology, 152(2), 110–130.Tillgänglig:

https://www-tandfonline-com.bibproxy.kau.se/doi/pdf/10.1080/00223980.2017.1417817?needAccess=true (2019-04-16)

Lantz A. (2013) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Le Grand, C. & Tsukaguchi-Le Grand, T. (2003) Women in Japan and Sweden: work and family in two welfare regimes. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Le Grand & Tsukaguchi-le Grand (red.) (2004). Women and Men at Work-A Comparison between Japan and Sweden. I: Marou. N, Björklund. A & le Grand. C (red). Welfare Policy and Labour Market - Transformations of the Japanese and Swedish Models for the 21st Century. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, ss. 164–194.

65

Ministry of foreign affairs of Japan (1999). Fourth Periodic Report on Implementation of Convention on the Elimination of All Form of Discrimination against Women. Tillgänglig:

https://www.mofa.go.jp/policy/human/women_rep4/part2_10.html (2019-04-22)

Mizuno-Lewis, S. & McAllister, M. (2008). Taking leave from work: the impact of culture on Japanese female nurses. Journal of clinical Nursing, 17(2), 274–281.Tillgänglig:

https://onlinelibrary-wiley-com.bibproxy.kau.se/doi/full/10.1111/j.1365-2702.2006.01855.x (2019-04-16)

Molinsky, A. (2007). Cross-Cultural Code-Switching: The Psychological Challenges of Adapting Behavior in Foreign Cultural Interactions.The Academy of Management Review, 32(2), 622–640. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.20159318&lang=sv&site

=eds-live (2019-04-17)

Patel R, Davidson B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, S. (2017). Globalization and Organization on Swedish-flagged Merchant Ships. I:

Chaumette, P. (red). Economic challenge and new maritime risks management: What blue growth? Bilbao: Gomylex, ss. 385–400.

SFS 1982:673 Arbetstidslagen.

SFS 2000:766 Arbetstidslagen.

SFS 2009:1439 Arbetstidslagen.

SFS 2011:740 Arbetstidslagen.

SFS 2014:958 Diskrimineringslagen.

SFS 2000:580 Ledighetslagen.

Sinha Mukherjee, S. (2015). More educated and more equal? A comparative analysis of female education and employment in Japan, China and India. Gender & Education, 27(7), 846–870. Tillgänglig:

https://eds-a-ebscohost-

com.bibproxy.kau.se/eds/detail/detail?vid=4&sid=e12771ee-7f50-46aa-b125-543bb25cd272%40sessionmgr120&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3d

#AN=111289657&db=afh (2019-04-22)

Strauss A, Corbin J (2008). Basics of qualitative research: Techniques and procedures for developing grounded theory. Thousand Oaks, Kalifornien: Sage

Takayuki, K. (2012). “Views on suicide among middle‐aged and elderly populations in Japan:

Their association with demographic variables and feeling shame in seeking help”. Psychiatry and Clinical Neurosciences, Vol 66, No 2, 105–112. Tillgängligt:

https://doi.org/10.1111/j.1440-1819.2011.02313.x (2019-04-22)

66

Tanimoto, Y. (2018). Japan: Work Style Reform Act. International Financial Law Review, p.

N.PAG. Tillgänglig:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=133783188&lang=sv&sit e=eds-live (2019-04-19)

The Government of Japan (2019). Women’s Empowerment. Tillgänglig:

https://www.japan.go.jp/diversity/women/ (2019-04-22)

Vargö, L. (1997). Japansk organisationskultur. Stockholm: Carlssons.

Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Tillgänglig: https://www.vr.se/analys-och- uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html (2019-05-21)

Yamaguchi, S. (2017). Family Policies and Female Employment in Japan. Japanese Economic Review, 68(3), 305–322. Tillgänglig:

https://eds-a-ebscohost- com.bibproxy.kau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=8a74bd1f-b489-4f7a-86ea-b2c03758f81b%40sessionmgr4007 (2019-04-22)

Yu, W.-H. (2009). Gendered Trajectories : Women, Work, and Social Change in Japan and Taiwan [Elektronisk]. Stanford, Calif: Stanford University Press. Tillgänglig: https://eds-a-

ebscohost-com.bibproxy.kau.se/eds/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzM5NTc2OV9fQU41?sid=fba92f5f -95c4-49b4-b7cf-b4f563eb6e97@sessionmgr120&vid=1&format=EB (2019-04-22)

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

In document ”Udda fåglar” (Page 68-72)