Förslag på vidare forsknings och utvecklingsområden

Idag finns ingen forskning gjord på vad som sker vid lagring av fraktionsstorleken spån. Det finns massa forskning om lagring av hela stockar, grot, bark och flis men ingenting om spån. Detta är en stor brist då lagring av spån är ett måste för pelletsproducerande företag, för att uppnå en bra kvalitet på pelletsen. Då även en tidning om skogsforskning från Skogsindustrierna pratat om hur viktig den fortsatta utvecklingen av förädlingen av sågspån är, bör forskning inom detta område vara högt prioriterat. Ett förslag till hur detta ska gå till är att skapa fler doktorandsamarbeten mellan universitet och företag med liknande förutsättningar och problematik som HEAB. Detta för att kunna vara med och observera och utföra

mätningar under en längre tid för att få så bra uppfattning som möjligt om hur spån påverkas vid lagring.

Det finns idag inte heller någon forskning på hur trä påverkas då det lagras i verkligt stora lagringsstackar. I den forskning som finns idag anses lagringsstackar med en maximal höjd på 5–7 meter vara stora och det finns därmed ingen forskning på lagring i större stackar än så. Det gör att det blir svårt att göra en korrekt utvärdering och uppskattning av torrsubstansförluster hos företag som HEAB, där spånstackens höjd kan uppgå till 24 meter, eller ibland till och med högre. Kanske kan det finnas någon fördel med att lagra i ännu större stackar. Någon fördel som något företag kan välja att prioritera trots att det finns andra nackdelar med att lagra i så stora stackar. Oavsett bör det forskas på vilka följder lagring av trä i verkligt stora stackar får. Detta kan utföras på samma sätt som beskrivet i tidigare stycke, med till exempel doktorander.

Ett ämne som HEAB själva bör undersöka närmre är det sätt de idag omvandlar spånstackens volym i enheten m3, efter inventering, till motsvarade torrvikt i ton TS. Idag används omvandlingsfaktorn 0,2. Hur bra den faktorn faktiskt stämmer överens med verkligheten är oerhört svårt att säga. Skulle jag själv gissa tror jag att den faktorn egentligen skall vara större då stacken är så pass kompakterad. Ett framtida examensarbete för att undersöka denna faktor närmre skulle vara perfekt. Att få ett mer korrekt värde på denna faktor skulle även hjälpa HEAB att få bättre koll på sina TS-förluster och även vad som sker inuti stacken.

7 Referenser

Afzal, M. T., Bedane, A. H., Sokhansanj, S., & Mahmood, W. (2010). STORAGE OF COMMINUTED AND UNCOMMINUTED FOREST BIOMASS AND ITS EFFECT ON FUEL QUALITY. BioResources, 5(1), 55.

Agblevor, F. A., Rejai, B., Wang, D., Wiselogel, A., & Chum, H. L. (1994). Influence of storage conditions on the production of hydrocarbons from herbaceous biomass. Biomass and Bioenergy, 7(1-6), 213-222. doi:10.1016/0961-9534(94)00063-Y

Alakoski, E., Jämsén, M., Agar, D., Tampio, E., & Wihersaari, M. (2016). From wood pellets to wood chips, risks of degradation and emissions from the storage of woody biomass – A short review. Renewable and Sustainable

Energy Reviews, 54, 376-383. doi:10.1016/j.rser.2015.10.021

Anerud, E., & Jirjis, R. (2011). Fuel quality of Norway spruce stumps - influence of harvesting technique and storage method. Scandinavian Journal of Forest

Research, 26(3), 257.

Barontini, M., Scarfone, A., Spinelli, R., Gallucci, F., Santangelo, E., Acampora, A., . . . Pari, L. (2014). Storage dynamics and fuel quality of poplar chips.

Biomass and Bioenergy, 62, 17-25. doi:10.1016/j.biombioe.2014.01.022

Bergel, J., & Renström, R. (2001). Energitekniska - Formler och tabeller. Karlstads Universitet. Karlstad.

Bioenergitidningen. (2017). Pellets i Sverige 2017. Bioenergi. 2.

Brand, M. A., Bolzon de Muñiz, G. I., Quirino, W. F., & Brito, J. O. (2011). Storage as a tool to improve wood fuel quality. Biomass and Bioenergy, 35, 2581- 2588. doi:10.1016/j.biombioe.2011.02.005

Equipment, O.-c. S. (2018). Leica Viva GS10. Retrieved from http://surveyequipment.com/leica-viva-gs10/

Ergül, E., & Ayrilmis, N. (2014). Effect of outdoor storage conditions of wood chip pile on the technological properties of wood-based panel. Biomass and

Bioenergy, 61, 66-72. doi:10.1016/j.biombioe.2013.11.025

Ferrero, F., Lohrer, C., Schmidt, B. M., Noll, M., & Malow, M. (2009). A mathematical model to predict the heating-up of large-scale wood piles.

Journal of Loss Prevention in the Process Industries, 22, 439-448.

doi:10.1016/j.jlp.2009.02.009

Ferrero, F., Malow, M., & Noll, M. (2011). Temperature and gas evolution during large scale outside storage of wood chips. European Journal of Wood and

Wood Products, 69(4), 587-595. doi:10.1007/s00107-010-0512-0

Filbakk, T., HØibØ, O. A., Dibdiakova, J., & Nurmi, J. (2011). Modelling moisture content and dry matter loss during storage of logging residues for energy.

Scandinavian Journal of Forest Research, 26(3), 267-277. doi:10.1080/02827581.2011.553199

FLIR-Systems, A. P. L. (2009). FLIR P640 Technical Specifications. Retrieved from http://www.unisky.it/assets/files/tecnologie/FLIR%20P640%20Infrared%2 0Camera%20Datasheet_au.pdf

Fuller, W. S. (1985). CHIP PILE STORAGE - A REVIEW OF PRACTICES TO AVOID DETERIORATION AND ECONOMIC LOSSES. Tappi journal,

Gejdoš, M., Lieskovský, M., Slančík, M., Němec, M., & Danihelová, Z. (2015). Storage and Fuel Quality of Coniferous Wood Chips. BioResources, 10(3), 5544.

Granström, K. M. (2010). Emissions of Hexanal and Terpenes during Storage of Solid Wood Fuels. Forest Products Journal, 60(1), 27-32.

Hofmann, N., Mendel, T., Schulmeyer, F., Kuptz, D., Borchert, H., & Hartmann, H. (2017). Research paper: Drying effects and dry matter losses during seasonal storage of spruce wood chips under practical conditions. Biomass and

Bioenergy. doi:10.1016/j.biombioe.2017.03.022

Horváth, Z., Marosvölgyi, B., Idler, C., Pecenka, R., & Lenz, H. (2012). Storage Problems of Poplar Chips from Short Rotation Plantations with Special Emphasis on Fungal Development. Acta Silvatica & Lignaria Hungarica,

Vol 8, Pp 123-132 (2012), 123.

HärjeånsEnergiAB. (2017). Företagspresentation. Retrieved from http://www.harjeans.se/10423.om_harjeans.html

Jirjis, R. (2005). Effects of particle size and pile height on storage and fuel quality of comminuted Salix viminalis. Biomass and Bioenergy, 28(2), 193-201. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.biombioe.2004.08.014

Jirjis, R. (1995). Storage and drying of wood fuel. Biomass and Bioenergy, 9(1), 181- 190. doi:http://dx.doi.org/10.1016/0961-9534(95)00090-9

Jylhä, P., Hytönen, J., & Alm, J. (2017). Research paper: CO2 release and dry matter loss of Scots pine forest chips stockpiled from late summer to winter.

Biomass and Bioenergy, 104, 36-44. doi:10.1016/j.biombioe.2017.06.003

Kastberg, S. (u.å). Fakta om bioenergi. In V. träförädling (Ed.), (pp. projekt "Vision träförädling"). Umeå: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

KestrelMeters. (2018a). Kestrel 3000 wind meter. In. Minneapolis, USA: Kestrel meters.

KestrelMeters. (2018b). Specifications for Kestrel pocket weather meters. Retrieved from https://kestrelmeters.com/pages/specifications-for-kestrel-pocket- weather-meters

Krigstin, S., & Wetzel, S. (2016). Review article: A review of mechanisms responsible for changes to stored woody biomass fuels. Fuel, 175, 75-86. doi:10.1016/j.fuel.2016.02.014

Lehtikangas, P. (1999). Lagringshandbok för trädbränslen. Retrieved from Uppsala: Leica-Geosystems, A. (2009). Leica CS10/CS15User Manual. Retrieved from

http://www.gefos-

leica.cz/ftp/GPS/Navody/EN_Originaly/Viva_GNSS/CS10- CS15_User_manual.pdf

Liss, J.-E. (2005). Brännved - Energiinnehåll i olika träslag. Retrieved from Garpenberg:

Marelco. (2008). Bruksanvisning IR-termometer 42.1302 (E42 074 44). In. Fanthyttan: Marelco - Mätinstrument för elproffs.

Nilsson, D., & Thörnqvist, T. (2013). Lagring av flisad grot vid värmeverk - en

jämförande studie mellan vinter och sommarförhållanden. Retrieved from

Noll, M., & Jirjis, R. (2012). Microbial communities in large-scale wood piles and their effects on wood quality and the environment. Applied Microbiology &

Biotechnology, 95(3), 551.

Nurmi, J. (1999). The storage of logging residue for fuel. Biomass and Bioenergy,

17(1), 41-47. doi:http://dx.doi.org/10.1016/S0961-9534(99)00023-9

Pari, L., Brambilla, M., Bisaglia, C., Del Giudice, A., Croce, S., Salerno, M., & Gallucci, F. (2015). Poplar wood chip storage: Effect of particle size and breathable covering on drying dynamics and biofuel quality. Biomass &

Bioenergy, 81, 282-287. doi:10.1016/j.biombioe.2015.07.001

Petersson, B.-Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik (Vol. 5.1). Lund, Sweden: Studentlitteratur AB.

Pettersson, M., & Nordfjell, T. (2007). Fuel quality changes during seasonal storage of compacted logging residues and young trees. Biomass and Bioenergy,

31(11), 782-792. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.biombioe.2007.01.009

Pleijel, H., & Pleijel, K. (2012). Miljö- och energikunskap (Vol. 1). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Sebastian, A., Madsen, A. M., Martensson, L., Pomorska, D., & Larsson, L. (2006). ASSESSMENT OF MICROBIAL EXPOSURE RISKS FROM HANDLING OF BIOFUEL WOOD CHIPS AND STRAW - EFFECT OF OUTDOOR STORAGE, 139.

Selivanovs, J., Blumberga, D., Blumberga, A., Barisa, A., & Ziemele, J. (2012). Research of woody biomass drying process in pellet production.

Environmental and Climate Technologies, 10(1), 46-50. doi:10.2478/v10145-012-0017-7

Sjöberg, L.-A. (1993). Träkemi - vedens uppbyggnad, kemiska sammansättning och

vedkomponenternas kemiska reaktioner. Karlstads Universitet. Karlstad.

Skogsindustrierna. (2018). Skogsnäringens forskningsagenda 4.0 - för tillväxt i världens bioekonomi. In Skogsindustrierna (Ed.), (pp. 1-60). Stockholm: Skogsindustrierna.

SMHI, S. M. o. H. I.-. (2018). Data. from SMHI https://www.smhi.se/klimatdata Suchomel, J., Gejdos, M., Belanova, K., Nemec, M., Danihelova, A., & Maskova,

Z. (2014). Analysis of Fungi in Wood Chip Storage Piles. BIORESOURCES,

9(3), 4410-4420.

Tellustech. (2017). FLIR P640. Retrieved from http://tellustech.vn/san-pham/flir- p640

Thörnqvist, T. (1982). Betydelsen av tak och luftigt underlag vid lagring av

bränsleflis (The importance of cover and air under-base with storage of fuel chips). Retrieved from Uppsala:

Thörnqvist, T. (1983a). Bränsleflisens förändring under ett års lagring (Fuel chips

change during one year of storage). Retrieved from Uppsala:

Thörnqvist, T. (1983). Fuel chips change during one year of storage. In (pp. 65 pp.). Thörnqvist, T. (1983b). Lagring av sönderdelade hyggesrester (Storing of

disintegrated logging residuals). Retrieved from Uppsala:

Thörnqvist, T. (1986). Projekt storskalig säsongslagring av trädbränsle - en

sammanfattning av etapp 1 (Large-scale seasonal storage of fuel project - summary of phase 1). Retrieved from Uppsala:

Thörnqvist, T., & Jirjis, R. (1990). Bränsleflisens förändring över tiden - vid lagring

i stora stackar (Changes in fuel chips during storage in large piles) (219).

vonArnold, C. (2017). På spaning efter skogens guld. Fokus forskning - Lunds

universitets forskningsmagasin.

Wihersaari, M. (2005). Evaluation of greenhouse gas emission risks from storage of wood residue. Biomass and Bioenergy, 28(5), 444-453. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.biombioe.2004.11.011

Yingqian, L., & Fei, P. (2015). Monitoring Woody Biomass Chips Quality Change during Field Storage in Michigan LIN AND PAN. Forest Products Journal,

In document Torrsubstansförluster vid lagring och hantering av träspån vid Härjeåns Energi AB (Page 58-64)