Nedan listas exempel på arbeten som skulle kunna genomföras på liknande sätt som denna utredning har tagits fram. Ämnena är sådant som arbetsgruppen funnit av värde att gå vidare med, men har på grund av resursbrist fått avgränsa utredningsarbetet och inte tagit med dem i någon större omfattning.
1) Historien om SAR, säkerhetsredovisning och säkerhetsanalyser [11]. 2) Konstruktionsprocessen – skillnaden mellan nu och då?
3) Processen på anläggningsplatsen från montage av el- och kontrollutrustning till, till och med driftsättning och leveransprov
Ordlista
AKK Atom Kraft Konsortiets (AKK) bildades i slu-
tet på 1950-talet och byggde Sveriges första kommersiella reaktor Oskarshamn 1 (O1)
ASEA Allmänna Svenska Elektriska AB, var en
elektroteknisk koncern med huvudkontor i Västerås.
ASEA-ATOM AB Svenskt företag som konstruerade och leve-
rerade kokarvattenreaktorer. År 1969 bildas ASEA-ATOM AB genom en sammanslag- ning av ASEA:s atomkraftavdelning och stat- ligt ägda AB Atomenergis tekniska verksam- heter
BWR 75 ASEA-ATOM:s utvecklingsprojekt som re-
sulterade i en ny konstruktion av kokvatten- reaktor. Konstruktionen har realiserats via byggnation av Forsmark 3 (F3) och Oskars- hamn 3 (O3). Notera att det ska vara mel- lanslag mellan ”BWR” och ”75”.
BWR90, BWR90+ ASEA-ATOM:s två senaste konstruktioner
efter BWR 75. Konstruktionerna togs fram för att offereras till Finland, men blev aldrig realiserade.
Degraderad kraftförsörjning Tillstånd i kraftförsörjningen där komponen- ters funktion riskerar att utebli. Även namn på Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynspro- jekt som syftar till att möjliggöra en mer ro- bust kraftförsörjning i kärnkraftanläggningar.
DFA Delegationen för atomenergifrågor. Fram till
1974 ansvarade DFA för tillståndsgivning av kärnkraftanläggningar i Sverige.
Externt kraftsystem System som levererar kraft till kärnkraftan-
läggning men är utanför tillståndshavarens fullständiga kontroll och ansvar.
Högtrycksinpumpning Funktion som säkerställer att vatten kan
Internt kraftsystem System som levererar kraft och är inom till- ståndshavarens fullständiga kontroll och an- svar.
Kokvattenreaktor En reaktortyp där vanligt vatten används som
kylmedel och moderator. I en kokvattenreak- tor produceras vattenångan inuti reaktorn. Ångan leds från reaktorn till turbinerna som driver generatorn som producerar elström. Vattenångan kondenseras därefter i en kon- densor och pumpas tillbaka till reaktorn.
Källarstandarden ASEA-ATOM:s utvecklingsprojekt som
bland annat kulminerade i anläggningarna Forsmark 1 och 2.
Kärnkraftsindustrin Leverantörer som utvecklade, konstruerade
och levererade kärnkraftanläggningar. I Sve- rige var ASEA-ATOM AB den dominerande aktören på marknaden.
LOOP Loss of off-site power. En vanligt förekom-
mande Amerikansk definition av förlust av extern kraftkälla.
Lågtrycksinpumpning En funktion som säkerställer att inpumpning
av vatten sker i en reaktortank vid lågt tryck, till exempel vid ett brott i tanken.
Myndighet för kärntekniska anläggningar Statens kärnkraftinspektion/Strålsäkerhets-
myndigheten. Svenska kärnkraftsäkerhets- myndigheten som ger ut tillstånd om att driva kärntekniska anläggningar.
Normal kraftförsörjning Tillstånd i kraftförsörjningen som behövs för att upprätthålla komponenters funktion.
NRC Nuclear Regulatory Comission. Amerikanska
kärnkraftsäkerhetsmyndigheten.
Oberoende härdkylning Ett tillsynsprojekt drivet av Strålsäkerhets- myndigheten som syftar till att öka svenska kärnkraftanläggningars förmåga till härdkyl- ning under extrema förhållanden.
SBO Station Blackout. Amerikansk definition av
förlust av extern kraftkälla samt alla ordina- rie nödkraftaggregat.
STAL LAVAL AB Ett svenskt företag som tillverkade turbiner. Det bildades 1959 genom en sammanslag- ning av AB de Lavals Ångturbin och Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (Stal). Namnet STAL LAVAL AB började användas år 1962. STAL LAVAL var ägt av ASEA.
Stråk Stråk är beteckningen på ett processflöde i ett
mekaniskt system. Komponenterna kan ma- tas från samma sub, eller från flera subar be- roende på klassning.
Sub Samtliga anläggningar har konstruerats med
ett antal system för att upprätthålla drift och säkerhet – dessa system är indelad i subar. Ordet ”sub” kommer ursprungligen från eng- elskans ”subdivisions” men har inom svensk kärnkraftindustri blivit ett etablerat begrepp.
System, utrustningar och komponenter Vid konstruktionsprocessen av ASEA- ATOM:s kärnkraftanläggningar gjordes in- delningen av system, utrustningar och kom- ponenter. System syftar på de mer princi- piella övergripande konstruktionsarbetet där funktionen ska fungera, för att ha ett funge- rande system som levererar en funktion be- hövs utrustningar i form av till exempel pum- par. Dessa pumpar är uppbyggda av kompo- nenter såsom elmotorer, pumphus och pump- axlar, instrumentering och säkerhetsventiler.
Tillståndshavare Verksamheter som innehar tillstånd att driva
en kärntekniskanläggning. De svenska till- ståndshavarna för kärnkraftanläggningarna idag är Forsmark Kraftgrupp AB (FKA), Ringhals AB (RAB), OKG Aktiebolag (OKG).
Tryckvattenreaktor En typ av lättvattenreaktor. I en tryckvatten-
reaktor står vattnet under så högt tryck att det inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare där vatten, som inte varit i kontakt med reaktorhärden, för- ångas.
Litteraturförteckning
[1] M. Lundbäck och M. Karlsson, ”Degraderad Kraftförsörjning,” Strålsäkerhetsmyndigheten, Solna, 2015.
[2] T. Jelinek, ”Grundläggande konstruktionsförutsättningar för oberoende härdkylning i svenska kärnkraftsreaktorer,” Strålsäkerhetsmyndigheten, Solna, 2014.
[3] S. Leijonhufvud, (parantes? - En historia om svenska kärnkraft, Västerås: ABB ATOM, 1994.
[4] R. Fransson, ”"Utveckling som visar vägen: Säkra System i Ringhals,” Elteknik med Aktuell Elektronik no. 10, pp. 36-38 + 60, oktober 1973.
[5] Svensk författningssamling 2008:452, Förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten, Miljö- och energidepartementet , 2008.
[6] Miljöbalk (1998:808), 2 kap 1-3 §§, Miljö - och energidepartementet.
[7] O. Grimstedt, Från atom till kärnkraft - bilder ur OKGs historia, OKG Aktiebolag, 1985.
[8] Utgiven av Kommittén för tekniska egenskaper hos värmekraftstationer, ”Tekniska egenskaper hos värmekraftstationer av särskild betydelse för kraftsystemets drift,” Statens Vattefallsverk, 1969.
[9] A. Kramer, ”Boiling Water Reactors,” Kramer, A.W.: Prepared under contract with the United States Atomic Energy Commission for the Atoms for peace conference. p. 459, Geneva, 1958.
[10] C. Dahlgren, ”The flooding incident at the Ågesta Pressurized Hevy Water Nuclear Power Plant,” Statens kärnkraftinspektion, Stockholm, 1996 .
[11] T. Öhlin, ”NOG Specialutredning. Ursprunglig utformning av SAR och STF. Historebeskrivning,” Westinghouse, 2016.
[12] I. Höglind, ”Insyn & Uppsikt - En liten myndighet i stora sammanhang. Statens kärnkraftinspektion 1974-2008,” SKI, 2008.
[13] F. Reisch, ”Reservkraft nödvändig i kärnkraftverk,” 1978.
[14] Nordel, ”Drifttekniska egenskaper för värmekraft,” 1975.
[15] E. Legath, Nätstörning 1983-12-27 - Händelseförlopp i kärnkraftanläggningar, Västerås: ASEA-ATOM, 1984.
[16] H. Hermansson, S. Larsson, K. Walve och S. Lindahl, ”Kraftsystemets driftsäkerhet - nuvarande och framtida dimensioneringskriterier,” Östhammar, 2016.
Strålsäkerhetsmyndigheten
2016:36 Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att samhället är strålsäkert. Vi arbetar för att uppnå strålsäkerhet inom en rad områden: kärnkraft, sjukvård samt kommersiella produkter och tjänster. Dessutom arbetar vi med skydd mot naturlig strålning och för att höja strålsäkerheten internationellt. Myndigheten verkar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Vi ger ut föreskrifter och kontrollerar genom tillsyn att de efterlevs, vi stödjer forskning, utbildar, informerar och ger råd. Verksamheter med strålning kräver i många fall tillstånd från myndigheten. Vi har krisberedskap dygnet runt för att kunna begränsa effekterna av olyckor med strålning och av avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen. Vi deltar i internationella samarbeten för att öka strålsäkerheten och finansierar projekt som syftar till att höja strålsäkerheten i vissa östeuropeiska länder.
Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet. Hos oss arbetar drygt 300 personer med kompetens inom teknik, naturvetenskap, beteendevetenskap, juridik, ekonomi och kommunikation. Myndigheten är certifierad inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö.