Våra resultat svarar inte på hur förutsättningarna för samverkan ser ut högre upp i organisationen. Det skulle därför vara intressant att studera i vidare forskning genom att exempelvis intervjua chefer eller politiker. Det skulle också vara intressant att studera samverkan utifrån den våldsutsattas egna perspektiv, då denna typ av forskning saknas i en svensk kontext. Det är vidare möjligt att studiens resultat påverkas av att samtliga kommuner
tillhör Stockholms län. Att studera en större spridning av kommuner i landet skulle således kunna ge en mer representativ bild av hur arbetet ser ut nationellt.
Studien slutsatser indikerar att våld i nära relationer behöver prioriteras på samhällets alla nivåer för att våldsutsatta ska få adekvat hjälp och stöd. Det gäller såväl det praktiska arbetet som forskning på området. Problemets komplexa art ställer höga krav på samverkan vilket gör det till en viktig och oundviklig del av arbetet. Studiens resultat betonar dessutom värdet av en jämn ansvarsfördelning och tydlig struktur för utformandet av samverkan. Vidare
forskning kring samverkan och dess effekter kan därför ses som en viktig del i utvecklingen mot dessa mål.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber. Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2013). Samverkan som samhällsfenomen - några centrala frågeställningar? I Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (red.) (2013). Om samverkan: för
utveckling av hälsa och välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2004). Det sociala arbetets viktigaste resurs? Om
omfattningen av personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig
tidsskrift (2), 119–135.
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2008). Resurser, personal och samverkan i socialt arbete. I Bergmark, Å. (2008). Socialtjänsten i blickfånget: organisation, resurser och insatser:
exempel från arbete med barn och ungdom, försörjningsstöd, missbruk. (1. utg.) Stockholm:
Natur och kultur.
Blom, B. (2004). Specialization in Social Work Practice: Effects on Interventions in the Personal Social Services. Journal of Social Work, 4(1), 25–46.
Brottsoffermyndigheten, Uppsala universitet. (2001). Slagen dam: mäns våld mot kvinnor i
jämställda Sverige: en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Chase, K. A., O’Farrell, T. J., Murphy, C. M., Fals-Stewart, W., & Murphy, M. (2003). Factors associated with partner violence among female alcoholic patients and their male partners. Journal of Studies on Alcohol, 64, 137–149. Doi:10.15288/jsa.2003.64.137
Danermark, B. (2000). Samverkan - himmel eller helvete?: [en bok om den svåra konsten att
samverka]. Stockholm: Gothia.
Danermark, B. & Kullberg, C. (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Ekström, V. (2015). Violence Against Women – Social Services Support during Legal Proceedings. European Journal of Social Work, 18(5), 661–674. Doi:
10.1080/13691457.2014.951600
Ekström, V. (2016a). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för
våld i nära relationer. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2016.
Linköping.
Ekström, V. (2016b). Carriers of the troublesome violence – the social services’ support for female victims of domestic violence. European Journal of Social Work, 21(1), 61–73. Doi: 10.1080/13691457.2016.12255930
Ekström, V. (2017). Negotiating and justifying social services’ support for female victims of domestic violence. Nordic Social Work Research, 7(1), 18–29. Doi:
10.1080/2156857X.2016.1203813
Eriksson, H., (2001). Ofrid?: våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå kommun. Umeå: Brottsoffermyndigheten.
Fosse, E. (2013). Förvaltning och profession - hinder för intersektoriellt folkhälsoarbete? I Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (red.) (2013). Om samverkan: för utveckling av hälsa och
välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå).
Grell, P., Ahmadi, N., Blom, B. (2013). Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete?: En sammanfattning av kunskapsläget. Socialvetenskaplig
tidskrift, (3–4), 222–240.
Guthrie, J. & Kunkel, A. (2016). “No More Trapping Me!”: Communication Scholarship in the Service of Women Experiencing Domestic Violence and Substance Abuse.
Communication Quarterly, 64(4), 434–453. Doi: 10.1080/01463373.2015.1103296
Haas, S. M., Bauer-Leffler, S. & Turley, E. (2011). Evaluation of cross-disciplinary training on the co-occurrence of domestic violence and child victimization: overcoming barriers to collaboration. Journal of Health and Human Services Administration, 34(3), 352–386. Hedlund, G. (2009). Att samverka i ideologiskt laddade frågor – exemplet kvinnofrid. I Hedlund, G. & Montin, S. (red.) (2009). Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.
Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling: omförhandlingar inom ett
förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Diss. Lund: Lunds universitet, 2017. Lund.
Hester, M. (2011). The Three Planet Model: Towards an Understanding of Contradictions in Approaches to Women and Children’s Safety in Contexts of Domestic Violence. British
Journal of Social Work, 41, 837–853. Doi:10.1093/bjsw/bcr095
Holmberg, C., Enander, V. & Lindgren, A. (2015). Ett litet ord betyder så mycket -
Alliansregeringen, Handlingsplanen och betydelseförskjutningar av begreppet mäns våld mot kvinnor. Sociologisk forskning, 52(3), 257–278.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Stockholm. Socialdepartementet.
Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Inledning. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) (2015). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Laing, L. Heward-Belle, S. & Toivonen, C. (2018). Practitioner Perspectives on Collaboration across Domestic Violence, Child Protection, and Family Law: Who's Minding the Gap?,
Australian Social Work, 71(2), 215-227. Doi: 10.1080/0312407X.2017.1422528
Lindgren, S. (2014). Kodning. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014). Tematisering. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014).
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö:
Gleerup.
Lindgren, S. (2014). Summering. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014).
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö:
Gleerup.
Lundberg, L. (2018). A new area of expertise? Incorporating social work with
intimate partner violence into Swedish social services organizations, Nordic Social Work Research,
8(2), 171–184. Doi: 10.1080/2156857X.2017.1343744
Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa: en befolkningsundersökning om
kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Uppsala: Nationellt centrum för
kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.
Nordborg, G. (2014). Mäns våld mot kvinnor. I Nordborg, G Heimer, G.M., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Operation kvinnofrid. (2016). Operation kvinnofrid – strategi för att motverka våld i nära
relationer 2016–2020 (ISBN: 978-91-7281-688-6). Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms
län.
Regeringen. (2016). Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid (Skr. 2016/17:10). Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2014) Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm.
Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm. Regeringskansliet.
Sundström, M. (red.) (2016). Våld mot äldre kvinnor: en forsknings- och kunskapsöversikt. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.
Sveriges kommuner och landsting. (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Testa, M., Livingston, J. A., & Leonard, K. E. (2003). Women’s substance use and
experiences of intimate partner violence: A longitudinal investigation among a community sample. Addictive Behaviors, 28, 1649–1664. Doi:10.1016/j.addbeh.2003.08.040
Ulmestig, R. & Eriksson, M. (2017). Financial consequences of leaving violent men – women survivors of domestic violence and the social assistance system in Sweden. European Journal
of Social Work, 20:4, 560–571. Doi: 10.1080/13691457.2016.1188778
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Woodland, R. & Hutton, M. (2012). Evaluating Organizational Collaborations Suggested Entry Points and Strategies. American Journal of Evaluation, 33(3) 366–383. Doi: 10.1177/1098214012440028
Zink, T., Fisher, B., Regan, S. & Pabst, S., (2005) The prevalence and incidence of intimate partner violence in older women in primary care practices. Journal of General Internal
Medicine, 2005(20):10, s. 884–888.
Elektronisk resurs
Brottsförebyggande rådet. (2013). Utvärdering av koncept Karin. Hämtad 2019-01-09
https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800058928/1371914744659/2013_08
_Utv%C3%A4rdering_av_koncept_Karin.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2014). Brott i nära relationer. Hämtad 2019-01-09
https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brott_i_n ara_relationer.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Hämtad 2019-01-09 https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-5-7
Sveriges kommuner och Landsting. (2016). Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet - en undersökning av utvecklingen av arbetet mot våld i nära relationer i kommuner. Hämtad 2019-01-09
http://nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=1284&librisId=&swepubId UN Women Sverige. (u.å.). Stoppa våld mot kvinnor och flickor. Hämtad 2019-01-09
http://www.unwomen.se/vald-mot-kvinnor-och-flickor-2/
United Nations, Declaration on the Elimination of Violence against Women A/RES/48/104 Hämtad från 2019-01-09 http://www.un.org/documents/ga/res/48/a48r104.htm