Förslag på vidare studier

Vår studie centrerar kring hur medierapporteringen kring en politisk skandal såg ut år 2017. Eftersom medielandskapet är under en konstant förändring, och eftersom alla politiska skandaler kan se olika ut skulle en tänkbar framtida studie om en annan skandal komma med nya idéer och resonemang gällande hur medier gestaltar politiska skandaler.

Då politisk kommunikation är ett stort område inom forskningen finns även en hel del teorier som vi inte använde oss av i denna studie. Det går därför att undersöka om valet av andra teorier, som skiljer sig från de vi har använt oss av skulle ge nya infallsvinklar.

Vårt inhämtade material kom från tryckta medier i fyra stora svenska tidningar. Om man skulle vilja undersöka Transportstyrelseskandalen på nytt skulle det vara intressant att

eventuellt titta på hur nyhetsrapporteringen såg ut i artiklar publicerade på webben, eller i helt andra tidningar/medieorganisationer än just de vi tittade på.

Ett annat alternativ som vi anser vore intressant är att studera hur den politiska krisen formades från ett helt annat perspektiv, nämligen att undersöka hur krishanteringen i regeringen såg ut, hur det kommunicerades, om det fanns en plan för hur man agerar vid en skandal eller kris och hur man följde den.

9. Referenser

Allern, Sigurd (2012) ​Journalistiken och kommersialiseringen ​i Nord Lars & Strömbäck Jesper (red.). ​Medierna och demokratin. ​Upplaga 2:4. Lund: Studentlitteratur AB.

Allern, Sigurd & Pollack, Ester (2012) Mediated scandals. I Allern, Sigurd & Pollack, Ester (red.) ​Scandalous! – The Mediated Contruction of Political Scandals. ​Göteborg: Nordicom.

Altheide, David L & Snow, Robert P (1992) ​Media Logic and Culture. ​Reply to Oakes.

International Journal of Politics, Culture and Society.​ Vol 5, No 3: s.467.

Bergström Göran, Boréus Kristina (2005) Innehållsanalys s. 43-87. I Bergström Göran, Boréus Kristina (red.) ​Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. ​Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur.

Brodd, Josefine och Lundahl, Nathalie (HT 2016). ​Vems tur är det att be om ursäkt nu?: En

kvalitativ innehållsanalys kring politiska skandaler i tryckta medier. ​Kandidatuppsats. Jönköping: Jönköpings Universitet. Medie- och kommunikationsvetenskap. (Hämtad: 2017.09.25 från Digitala vetenskapliga arkivet, DIVA).

Bruck, Peter A (1992) ​Crisis as Spectacle: Tabloid News and the Politics of Outrage ​i Raboy, Marc & Dagenais, Bernard (red.) Media, crisis and democracy. London: SAGE Publications Ltd.

Entman, Robert M (1993). Framing Toward Clarification of a Fractured Paradigm. ​Journal of

Communication, ​vol. 43, 4; Research Library Core.

Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena (2012) ​Metodpraktikan

– Konsten att studera samhälle, individ och marknad. ​Upplaga 4:4. Stockholm: Norsteds Juridik AB.

Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Towns Ann & Wängnerud Lena (2017)

Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. ​Upplaga 5:1. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Falkheimer Jesper, Heide, Mats, Larsson, L. (2009) ​Kriskommunikation. ​Malmö: Liber.

Fowler, Roger (1991) ​Language in the news.​ London: Taylor and Francis.

Franklin, Bob. (1997) ​Newszak and news media. ​London: Arnold.

Ghersetti, Marina & Hjorth, Gunilla (2007) ​Mördare och poliser – två huvudaktörer i

mediernas rapportering om Anna Lindh.​ Krisberedskapsmyndigheten, KBM:s temaserie.

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring, Ingela (2011) ​Massmedier – Press, radio och tv

i den digitala tidsåldern. ​Upplaga 10. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Hernes, Gudmund (1978) ​Det mediavridde samfunn ​s. 181-195​ ​i Hernes Gudmund (red.), Förhandlingsekonomi og blandadministrasjon. Oslo: Universitetsførlaget.

Hosten, Linnea och Burman, Josefine (VT 2015) ​Behovet alltid större än möjligheterna – En

fallstudie av de drabbade kommunernas kriskommunikation i samband med branden i Västmanland. ​Kandidatuppsats. Umeå: Umeå Universitet. Medie- och

kommunikationsvetenskap. (Hämtad: 2017.11.29 från Digitala vetenskapliga arkivet, DIVA).

Hvitfelt Håkan (2003) ​Nyheter vid kriser. ​Krisberedskapsmyndigheten, KBM:s utbildningsserie 2003:6.

Hvitfelt Håkan, (2008) Det går allt snabbare – om medieutveckling och demokrati. I Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) ​På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik och

Jenssen, Anders T & Fladmoe, Audun (2009) ​Ti bud for den som vil skandalisere​ s. 27-47 i Allern Sigurd, Pollack Ester (red.) ​Skandalenes marknedsplass – Politikk, moral og

mediedrev. ​Bergen: Fakbokförlaget Vigmostad & Björke AS.

Johansen, Winni & Frandsen, Finn (2007) ​Krisekommunikation: Når virksomhedens image

og omdømme er truet. ​Köpenhamn: Samfundslitteratur.

Langer, Ana Inés (2010) ​The Politicization of Private Persona: Exceptional Leaders or the

New Rule? The Case of the United Kingdom and the Blair Effect.​ International Journal of Press/Politics s.60–76. SAGE Publications.

Ledin, Johanna & Moberg, Ulla (2010) Textanalytisk metod s. 153-177. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) ​Metoder i kommunikationskunskap. ​Lund: Studentlitteratur AB.

Lindquist, Kristian (2010) ​Webbjournalistik. ​Stockholm: Norstedts.

McCombs, Maxwell (2006) ​Makten över dagordningen. ​Stockholm: SNS Förlag.

Nilsson, Åsa, Reitan, Jon B, Tønnessen, Arnfinn & Waldahl, Ragnar (2000) ​Reporting

Radiation and Other Risk Issues in Norwegian and Swedish Newspapers. ​Nordicom Review 21:1.

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2005) ​Hot på agendan: En analys av nyhetsförmedling om

risker och kriser. ​KBM:s temaserie 2005:7

Nord Lars & Strömbäck, Jesper (2002) ​Tio dagar som skakade världen. ​Rapport 186. Stockholm:​ ​Styrelsen för psykologiskt försvar.

Palm, Lars & Falkheimer, Jesper (2005) ​Förtroendekriser – Kommunikationsstrategier före,

Strömbäck, Jesper (2014) ​Makt medier och samhälle: En introduktion till politisk

kommunikation. ​Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur.

Strömbäck, Jesper (2012) ​Journalistiken och politiken ​s. 263-289 i Strömbäck, Jesper & Nord, Lars (red.) ​Medierna och demokratin. ​Upplaga: 2:4. Lund: Studentlitteratur.

Strömbäck, Jesper & van Aelst, Peter (2010) ​Exploring Some Antecedents of the Media’s

Framing of Election News: A Comparison of Swedish and Belgian Election.​ International Journal of Press/Politics s. 41–59. SAGE Publications.

Swedish Emergency Management Agency (2003) ​Chrisis Communication Handbook. SEMA’s Educational Series. 2003:1.

Thompson, John B (2000) ​Political Scandal: Power and visibility in the media age. ​Malden: Blackwell Publishers Inc.

Weibull, Lennart & Wadbring Ingela (2014) ​Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv

i det digitala medielandskapet. ​Upplaga 11. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Webbsidor

Dagens Nyheter. (2017) – ​Detta vet vi om transportstyrelsens IT-skandal.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/detta-vet-vi-om-transportstyrelsens-it-skandal/?forceScript =1&variantType=large​ (Hämtad 2017.11.16)

Schützer K, Laurell A, Malmén J, Olofsson D, Gustafson L, Hedenmo F, Crona, M. (2017)

Transportstyrelsens säkerhetsskandal – detta har hänt. ​SVT Nyheter.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsens-sakerhetsskandal-detta-har-hant (Hämtad 2017.11.16)

Schibsted Media Group.

Westin A, Magnå, J. (2017) ​Transportstyrelsen – Detta har hänt. ​Aftonbladet.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MV2jm/it-skandalen-inom-transportstyrelsen--detta-har -hant​ (Hämtad 2017.11.16)

Bilaga 1 – Tolkningsregler

Nyhet​ – När det i vanliga nyhetsartiklar rapporteras om aktuella händelser. Ofta i det allra första skeendet när man presenterar vad som har hänt på ett översiktligt plan.

Skandal​ – När artiklar fokuserar på händelser där exempelvis en politiker eller annan makthavare har gjort ett utspel, uppträtt på ett sätt som kan anses vara en moralisk

överträdelse, eller har frångått de värderingar eller normer som finns i samhället. Artikeln vinklas och målar upp händelser som skandaler, ibland med ett dramatiskt språk. Det kan till exempel vara att medierna låter politiker skandalisera andra politiker, vilket betyder att politiker får utrymme att kritisera andra politikers handlingar. I vissa fall får bara ena sidan komma till tals. Det kan även vara att nya uppgifter tillkommer som förvärrar och blåser upp skandalen.

Skandal nämns – ​Eftersom Transportstyrelseskandalen ofta kallas it-skandalen vill vi hålla isär de artiklar där man har valt att skriva ordet skandal och de artiklar som faktiskt

skandalgestaltar. Vi kan räkna med en artikel som skandal när ordet skandal nämns, då gör vi det under kategorin “Skandal nämns”, och då behöver inte artikeln för den sakens skull vara skandalgestaltad.

Politisk kris​ – När ord som kris, haveri och risk används i artiklarna, såväl som i citat, som syftar på skandalens storlek och/eller dess konsekvenser, som att till exempel rikets säkerhet hotas eller politiker tvingas avgå, klassificeras artikeln under politisk kris. Dessutom när medierna jämför denna skandal/kris med tidigare politiska skandaler/kriser har vi valt att klassa artikeln under politisk kris.

Sak​ – En sakgestaltad politik fokuserar sakligt på politiska händelser, nya förslag eller vad en politiker sagt. Politiken gestaltas på ett väldigt rakt sätt.

Spel​ – När politik framställs som en tävling om makten där det finns vinnare och förlorare. Ofta fokus på hur politik bedrivs, politikers relationer till varandra, kampen om väljarnas röster och vilka strategier politiker har. Det kan också vara att medierna spekulerar kring händelseförlopp som vilka politiker som kommer avgå härnäst, och när medierna fokuserar på vilket parti som växer sig större och vilket parti som tappar väljare, exempelvis genom att presentera siffror i opinionsmätningar.

Person​ – När fokus ligger på en enskild person, vad denne har sagt eller gjort och vem denne person är. Enskilda personer hamnar i centrum och deras liv eller handlingar målas upp på ett dramatiskt sätt, till exempel genom att medierna använder sig av stora och