veckling innebär
5.4 Förslag på vidare studier
Då begreppet hållbar utveckling nyligen integrerats i nya läroplanen Lpfö 18 (Skolverket, 2018) så är området runt hur förskollärarnas arbete påverkats av det nya uppdraget runt hållbar utveckling fortfarande väldigt outforskat. Det vore därav intressant att genomföra en studie lite längre fram i tiden när Lpfö 18 (Skolverket) verkat som styrdokument några år och då undersöka hur förs-kollärarnas miljömässiga arbete påverkats. I en sådan studie så vore det till fördel att väsentligt öka urvalet där de medverkande även finns spridda över en större geografisk yta. En sådan studie skulle då påvisa om det finns skillna-der mellan kommuner. Det vore också av intresse att stuskillna-dera hur hållbar ut-veckling i relation till de andra två dimensionerna, den sociala och ekono-miska, lyfts fram i verksamheten efter att Lpfö 18 (Skolverket, 2018) infördes. Genom en sådan studie skulle det då kunna synliggöras om någon av de tre
26
dimensionerna, den sociala, ekonomiska och miljömässiga, framträder mer i den pedagogiska verksamheten och i så fall varför.
Jag anser också att det vore av intresse att utföra en liknande studie som jag utfört där kvalitativa intervjuer även kombineras med observationer. Utifrån observationer så kan det synliggöras hur förskollärarna faktiskt arbetar med den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Det går även att se om det som framkommit i intervjuerna stämmer överens med det konkreta arbetet som utförs i verksamheten. Genom att kombinera dessa två metoder så går det att koppla förskollärarnas tankar till det arbete som faktiskt genomförs vilket också ökar möjligheterna till att ge förskollärarna det rätta stöd som behövs. Något som dock behöver beaktas är att observationer kräver mycket tid. Ge-nom intervjuer kan du få fram förskollärarnas tankar under ett intervjutillfälle medans observationer kanske kräver ett flertal observationstillfällen för att synliggöra det studien avser undersöka.
27
REFERENSER
United nations. (UN). (2016). Transforming our world : The 2030 agenda for sustainable development. (A/RES/70/1). New York : UN General Assem bly. Hämtad 2019-11-07 från: https://stg-wedocs.unep.org/bitstream/handl e/20.500.11822/11125/unep_swio_sm1_inf7_sdg.pdf?sequence
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Lund: Stu dentlitteratur.
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares u- tsagor om undervisning. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs: Univ- ersitet.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Quali tative Resarch in Psychology. 3(2). 77-101. doi.org/10.1191/1478088706q p063oa
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstu denter. Lund: Studentlitteratur.
Davis, J. (2010). Early childhood eduacation for sustainability: Why it matters, what it is, and whole centre action resarch and systems thinking can help. Journal of Action Resarch Today in Early Childhood(Education for Sustainability in Asia and the Pacific), 35-44. https://eprints.qut.edu.au/32 257/1/c32257.pdf
Elm Fristorp, A. & Johansson, I. (2013). Hållbar utveckling i förskolan – För skollärares professionella utveckling inom hållbar utveckling, energi och klimatfrågor. (Rapport FoU nr 40). Gävle: Högskolan Gävle.
28
Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lä rande för hållbar utveckling – är det någonting för förskolan, eller? (Rap port OMEP). Stockholm: Svenska OMEP.
Kahriman-Öztürk, D., Olgan, R. & Güler, T. (2012). Preschool Children´s Ideas on Sustainable Development: How Preshool Children Perceive Three Pillars of Sustainability with the Regard to 7R*. Educational Con sultancy and Research Center. Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fullte xt/EJ1002994.pdf
Karlstad universitet. (2019). GDPR för studenter. Hämtad 2019-11-19, från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter
Karlsson, M. (2014). Perspektiv på förskolan i examensarbeten. I A. Löfdahl., M. Hjalmarsson., & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och veten skapsteori. (1 uppl., ss. 12-21). Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl., M. Hjalmarsson., & K. Franzén (Red.), Förskollärarens me tod och vetenskapsteori. (1 uppl., ss. 32-43). Stockholm: Liber.
Montebon, DRT. (2018). Pre-Service Teachers´ Concept of Sustainable Deve lopment and Its Integration in Science Lessons. Jurnal Pendidikan Huma niora,6(1),1-8.Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED586264.pdf
Pramling Samuelsson, I. (2011). Why we should begin early with ESD: the role of early childhood education. International Journal of Early Child hood, 43(2), 103-118. doi.org/10.1007/s13158-011-0034-x
Pramling Samuelsson, I. & Park, E. (2017). How to educate children for sustainable learning and for a sustainable world. International Journal of Early Childhood 49(3), 273-285. doi.org/10.1007/s13158-017-0197-1
29
Skolverket. (2019). Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan. Hämtad 2019-12-18, från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspi ration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hallbar-utveckling-samt-halsa- och-rorelse-i-forskolan
Skolverket. (2019). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18. Hämtad 2019-11-15, från: https://www.skolverket.se/undervisning/forsko lan/laroplan-for-forskolan/guide-och-webbinarium-om-forandringarna
Skolverket. (2019). Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018. Häm tad 2019-11-15, från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4068
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-11-05, från: www.skolverket.se
SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes.
SOU 2019:13. Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möj lighet. Stockholm: Elanders.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2019). 14. Kvalitet och generaliserbarhet i kvalita tiva studier. I A. Fejes., & R. Thornberg (Red.), handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 273-295). Stockholm: Liber.
Unesco. (2006). Framework for the UN DESD international implementation Scheme. Paris : Section for education for sustainable development.
Utbildningsdepartementet. (2018). En förtydligad läroplan ska höja kvaliteten i förskolan. Hämtad 2019-11-15, från: https://www.regeringen.se/pres smeddelanden/2018/08/en-fortydligad-laroplan-ska-hoja-kvaliteten-i-fors kolan/
30
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-sam- hällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk resurs]. Hämtad 2019-11-12, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. (Rev.
uppl.). Hämtad 2019-11-12, från: https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023-d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Ärlemalm-Hagsér, E., & Sundberg, B. (2016). Naturmöten och källsortering – En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. Nordic Studies in Science Education,12(2),140-156. doi.org/10.5617/no dina.1107
Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa?: lärande för håll barhet i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs Universi tet.
31
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide
Startas med information och presentation av studien Öppningsfrågor:
• Hur länge har du arbetat som förskollärare?
• Vilken ålder är det på barnen som du arbetar med nu? Introduktionsfråga/Övergångsfråga
• Vad innebär begreppet hållbar utveckling i relation till den miljömäss-iga dimensionen för dig?
Intervjufrågor
Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling?
• Hur arbetar du med miljö i relation till hållbarhet tillsammans med barnen?
Hur har de nya läroplansmålen som berör hållbar utveckling påverkat förs-kollärarnas arbete?
• Arbetar du på samma sätt idag med miljö och dess relation till hållbar utveckling tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten? • Har arbetat med hållbar utveckling förtydligats i samband med att det
fördes in i nya läroplanen Lpfö 18?
Vilket stöd har förskollärarna fått för att kunna arbeta med nya läroplanen Lpfö 18 och begreppet hållbar utveckling?
• Hur har du eventuellt fått mer kunskap runt de tillagda läroplansmålen som innefattar hållbar utveckling och hur målen kan implementeras i verksamhetens arbete?
• På vilket sätt anser du att arbetet med den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling kan vidareutvecklas i förskolans pedagogiska verksamhet?
32