-Hur kan odling integreras i
Familjebostäders verksamhet?
Förord
I uppsatsen identifieras möjligheter så väl som vissa brister inom Familjebo-städers verksamhet. För att besvara uppsatsens forskningsfråga: hur kan Familjebostäder i framtida planering och förvaltning, med stadsodling som strategi, skapa värden på kvartersmark som främjar ekologisk och social hållbarhet? har fem stycken strategier lyfts fram. Dessa kan ses som stöd för organisationens arbetssätt för att integrera stadsodling på ett systematiskt sätt i sin verksamhet. Tanken är också att de ska fungera som förslag till rikt-linjer för att illustrera och förenkla hur frågor om odling, bostadsgården och boendeinflytande kan förstås och översättas till ett arbetssätt som passar Fa-miljebostäder.
Detta förslag till riktlinjer kan omöjligt täcka in allt som är väsentligt att tän-ka på men tän-kan ses som ett första steg och ett komplement till Familjebostä-ders verksamhetsplan och arbetssätt med stadsodling, såväl som ekologisk och social hållbarhet. Tanken är att Famljebostäder kan arbeta vidare med dessa frågor, utveckla dem och fylla på med aspekter de ser som viktiga. På så sätt kan arbetssättet bli lokalt anpassad och förankrat.
Varje strategi är tänkt att ses som ett delmål mot det övergripande målet att:
Familjebostäder är en organisation som utgår från de boendes perspektiv och arbetar utifrån devisen att vara en lärande organisation. De frågor som ställs under varje strategi kan ses som inikatorer och förutsättningar för att nå det övergripande målet.
1
Bilder från odlingen i Fagersjö.
Inventera gårdar och utemiljöer på innegårdar eller omkring bostadskvarter i hela bostadsbeståndet, för att identifiera möjligheter och plats för odling. Alternativt att om enstaka odlingsinitiativ kommer från en eller några hyresgäster, får förslagets genomförbarhet ses över, d.v.s. om plats finns för odling och eventuella tekniska och praktiska lösningar som tillgång till vatten och hur förslaget på bästa sätt kan bemötas.
Identifiera förutsättningar
Frågor att se över är bland annat:
• Hur ser förutsättningarna för att odla ut på gårdar-na? Förutsättningar kan vara allt från plats, tillgång till sol, jordkvalitet, visat intresse och engagemang från boende m.m.
• Om en odling ska startas från centralt håll, är initi-ativet förankrat bland boende? På vilket sätt kan ett sådant initiativ förankras?
• Vilken typ av odling är det man vill skapa och hur mycket plats behövs ianspråktas för ändamålet?
• Vilka tillfällen finns inom verksamheten då man särskilt kan lyfta in frågor om odling, utformning och skötsel av gårdsrummet med boende? Vilka andra tillfällen behövs skapas? Gårdssanering och inventering har nämnts som ett tillfälle.
Identifiera syftet med odlingen
Om initiativet till odling kommer från antingen centralt håll eller från hyresgäster själva bör odlingens syfte definieras. Är odlingens syfte t.ex. att nå ökade sociala mervärden, en mer ekologiskt bärkraftig gård eller att inkludera hyresgästerna i sin utemiljö - eller en blandning av dessa? Med ett definierat syfte är det enklare att avgöra omfattning, resurser och hur utförandet kan bli långsiktigt och helhets-mässigt.
Frågor att se över är bland annat:
• Vad är odlingens syfte? Är syftet att nå ökade soci-ala mervärden genom delaktighet och odling som en gemensam gårdsaktivitet? Eller är syftet att inkludera hyresgäster i sin utemiljö genom medbe-stämmande och självförvaltning? På vilket sätt kan hyresgästerna och odlarna vara delaktiga? Är syftet med odlingen att skapa en mer ekologisk bärkraftig gårdsmiljö? Hur kan ekologiska värden skapas?
• Vem och vilka får vara delaktiga i odlingen, är det t.ex. endast Fmb hyresgäster eller alla i ett
bostads-område? Hur fördelas odlingsplatser/pallkragar? 2
Genom att göra en riskanalys kan möjliga risker identifieras, vilket gör att man kan förbereda sig och bättre bemöta situationer när de uppstår. Eventuella scena-rion kan uppstå i ett kortsiktigt- respektive långsiktigt perspektiv.
Identifiera risker
Frågor att se över är bland annat:
• Vilka situationer kan inträffa i ett kortsiktigt, res-pektive långsiktigt perspektiv?
Exempel på situationer kan vara att hyresgäster överger sina odlingsplatser, engagerade odlare flyt-tar, vandalisering eller att intresset för att odla ökar markant eller avtar. Exempel på situationer som kan ske inom organisationen är att förvaltare och nyck-elpersoner med värdefull kunskap slutar.
• Hur kan sådana situationer bemötas och hanteras?
• Hur ser ansvarsfördelningen ut?
• Vilka restriktioner finns?
Kommunikation och dialog
Se över plattformar och kanaler för dialog med de boende, både vad gäller använd-ning och engagemang av skötsel av sin utemiljö, men också direktiv och informa-tion om man som boende vill odla. Upprätta en tvåvägskommunikainforma-tion och se till att relevant informationen finns på hemsidan och på relevanta plattformar.
Frågor att se över är bland annat:
• Vilka plattformar och kanaler för ömsesidig dialog finns idag och hur kan kommunikationen stärkas?
Vilka nya former för dialog kan skapas?
• Behövs en särskild kontaktperson, odlingssamord-nare eller odlingsstrateg i verksamheten, som har ett samlat grepp och har hand om engagemang för utemiljön i allmänhet och odling i synnerhet?
• Hur kan förutsättningar skapas för temporära och enskilda initiativ till odling?
• Hur kan gemensamma aktiviteter och sammanhang skapas? Det kan t.ex. vara grill- och matplatser, skördefester eller en gemensam skötseldag av
Lyft in kunskap
Lyft in kunskap i organisationen till hyresvärdar, förvaltare och projektledare om odling, sociala värden och ekosystemtjänster generellt och dess koppling till bostadsgårdars trivsel och ekosystem. Vid anordning av odlingsplatser, lyft in särskilt kunniga om odling för kontakt med de boende och utförandet för att sä-kerhetsställa att ett helhetsperspektiv eftersträvas av sociala och ekologiska mer-värden.
Frågor att se över är bland annat:
• Hur kan kunskap om odling, sociala och ekologiska mervärden lyftas in i verksamheten?
• På vilket sätt kan odlingar anordnas och av vem?
Lyft in personer med särskild sakkunskap om odling och sociala- och ekologiska värden, t.ex. trädgårds- eller landskapsarkitekt.
• På vilket sätt kan odlingen i Fagersjö bli ett lärande exempel? Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra?
• Tillsätt en ny tjänst för en gårds- och odlingssam-ordnare som har hand om ett övergripande och strategisk perspektiv för organisationen.
4
Vilka lärdomar och insikter kan skapas, skyddas eller stärkas? Om något skippas hur är tanken att värden som uteblir kan kompenseras för?
79