Förslag på studiedesign

Då överträning tycks utvecklas hos atleter över tid, kommer det behövas longitudinella studier över minst en säsong för att kartlägga fysiologiska förändringar som har associerats med överträning. Och eftersom överträning är ett så komplext område bör flera olika metoder kombineras i en eller flera studier.

Med utgångspunkt i de resultat som Petibois C. et.al. presenterat finns det en möjlighet att studera hur överträning och överansträngning utvecklas. I studien använde man sig av FT-IR- spektrometri och kunde där se att atleter som senare fick diagnosen överträning tidigt

uppvisade skillnader i glucoproteinen α1- acid glycoprotein och α2- macroglobulin (kortare

sackaridkedjor), kortare FFA och högre andel aminosyror som oxiderats för att producera ATP jämfört med icke övertränade atleter. Här kunde de första skillnaderna ses efter 5-7 veckor. (Petibois C. et.al.2003). Förslagsvis skulle blodprover kunna tas i början av säsongen för att sen tas en gång per vecka. Det som studeras skulle kunna vara cytokinuttryck samt oxidativ stress.

I kombination med blodprover bör även atleten testas biomekaniskt och psykologiskt. De biomekaniska studiemomentens syfte skulle vara att testa atletens förmåga att genom egen vilja aktivera muskeln och hur detta har påverkas över tid och i relation till vilka fysiologiska

64

uttryck (cytokin, oxidativ stress, metabola faktorer). Den psykologiska screeningens syfte skulle vara att studera atletens beteende, humör och motivation och hur dessa faktorer förändrats över tid. Om resultat från FT-IR-spektrometri överensstämmer med Petibois et.al. så kan resultaten från andra mätningar följas upp.

Förhoppningsvis är detta föreslagna angreppssätt ytterligare ett steg på vägen att kartlägga orsaket till och förebygga överträning - idrottens glädjedödare.

65

Källförteckning

Armstrong L.E. & Van Hest J. (2002). The unknown mechanism of the overtraining syndrome. Sports Medicine Vol 32. Nr 3, ss.185-209.

Budgett R., Hiscock N., Arida R. & Castell L M. (2008). The effects of the 5 –HT2c agonist

m-chlorophenylpiperazine on elite athletes with unexplained underperformance syndrome (Overtraining). British Journal of Sports Medicine. Vol. 44 ss. 280-283.

Breedlove S. Watson N. (2013). An introduction to Behavioral, Cognitive and Clinical

Neuroscience, seventh edition. Massachusetts. USA. Sinauer Associates, Inc. S. 506

Brändén H. & Andersson J. (2004). Grundläggande Immunologi. Studentlitteratur AB. Sverige S. 15 ff.

Cabral-Santos C., Gerosa-Neto J., Sayuri Inoue D., Panissa V., Gobbo L., Zagatto A., Campos E. & Lira F. (2015). Similar Anti-Inflammatory Acute Responses from Moderate- Intensity Continuous and High-Intensity Intermittent Exercise. Journal of Sports Science and

Medicine. Vol. 14. ss. 849-856.

Cederberg J.(2001). Oxidative stress, antioxidativ defence and outcome of gestation in

experimental diabetic pregnancy. Diss. Uppsala Universitet. Uppsala:Univ.

Davis, J. M. & Bailey, S. P. (1997). Possible mechanisms of central nervous system fatigue during exercise. Medicine & Science in Sports & Exercise, 29(1), ss. 45-57.

Dick W. (2014) Sports training principles. Great Britain sixth edition, s. 342 Egidius H. (2016) Psykologiguiden. 19/6 2016

http://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=mental%20tr%C3%B6tthet,%20p sykisk%20tr%C3%B6tthet,%20mental%20uttr%C3%B6ttbarhet

Friberg P. & Ljung T. (2004) Stressreaktionernas Biologi. Läkartidningen nr 12 volym 101. ss. 1089-1094.

Gastmaan U. & Lehmaan M. (1998). Overtraining and the BCAA hypothesis. Med. Sci.

Sports Exerc. Vol 30. Nr. 7. ss.1173-1178.

Hansson D. & Löwenberg J. (2012) Överträning – Idrottens glädjedödare. Examensarbete 15 hp vid hälsopromotionsprogrammet inriktning idrottsvetenskap 2009- 2012 vid Göteborgs Universitet i Göteborg, 2012:1. Göteborg: Göteborgs Universitet.

66

Hackney A. Clinical management of immunosuppression in sportsmen – women:

Recommendations for Sports Medicine physicians and physiotherapists. Acta kinesiologiae

Universitatis Tartuensis. Vol 18. ss. 20-28.

Hoffman J. (2014). Physiological aspects of Sport training and performance. USA. Human kinetics. s. 188.

Jeukendrup A. (2002). Regulation of Fat Metabolism in skeletal muscle. Annals New York

academy of Science. Vol. 967. ss. 217-235.

Kreher J. & Schwartz J. (2012). Overtraining syndrome: A practical Guide. Sports Health Vol 4 no 2. ss. 128-138.

Kreider R., Fry A. & O´toole M. (1998). Overtraining in Sport. ss. 3, 4 & 14.Human Kinetics. Kenney W., Wilmore J. & Costill D. (2008). Physiology of Sport and Exercise. USA. Human kinetics fourth edition. s. 352.

Kenttä G. (2001) Overtraining, Staleness and burnout in sports. Stockholms Universitet. Stockholm : Univ.

Koutedakis Y., Frischknecht R., Vrbocá G., Sharp C. & Budgett R. (1994) Maximal voluntary quadriceps strength patterns in Olympic overtrained athletes. Medicine and Science in Sport

and Exercise. Vol 27. Nr. 4. ss. 566-572.

Lewis N. & Howatson G. (2015). Alterations in Redox Homeostasis in the Elite Endurance

Athlete. Sports Medicine Vol. 45. ss. 379-409.

Mackinnon L. (2000). Overtraining effects on immunity and performance in athletes.

Immunology and cell biology. Vol. 78. ss. 502-509.

Main L.K., Dawson B., Heel K., Grove J., Landers G. & Goodman G. (2010). Relationship Between Inflammatory Cytokines and Self-Report Measures of Training Overload. Research

in Sports Medicine. Vol 18 ss. 127-139.

Meeusen R., Duclos M., Foster C., Fry A., Gleeson M., Nieman D., Raglin J., Rietjens G., Steinacker J. & Urhausen A. (2013). Prevention, diagnosis and treatment of the overtraining syndrome: Joint consensus statement of the European College of Sport Science (ECSS) and the American College of Sports Medicine (ACSM). European Journal of Sport Science, January; 13(1): 1_24.

67

Meeusen R.,Watson P., Hasegawa H., Roelands B. & Piacentini M. (2006). Central fatigue: the serotonin hypothesis and beyond. Sports Medicine. Vol 36. Nr 10. ss. 881-909.

Morgan, W.P., Brown, D.R., Raglin, J.S., O’Connor, P.J., Ellickson,

K.A.(1987) Psychological monitoring of overtraining and staleness. British Journal of Sports

Medicine. 1987;21:107–114.

Nimmo M.A. & Ekblom B. (2007). Fatigue and illness in athletes. Journal of sports sciences. Vol 25. (S1). S93-S.102.

Petibois C., Cazorla G., Poortmans J-R. & Deleris G. (2003). Biochemical Aspects of Overtraining in Endurance Sports. The metabolism alteration process syndrome. Sports

Medicine. vol 33. Nr 2. ss. 83-94.

Petibois C., Cazorla G., Poortmans J-R. & Deleris G. (2002). Biochemical Aspects of

Overtraining in Endurance Sports. A Review. Sports Medicine. Vol. 32. Nr. 13. ss. 867- 878. Rennie M.J. & Tipton K.D. (2000) Protein and amino acid metabolism during and after exercise and the effects of nutrition. Annual Review of Nutrition. Vol. 20. S. 457 – 483. Shepard R. (2001). Chronic Fatigue syndrome. An update. Sports Medicine. 31(3), ss.167- 194.

Slattery K., Bentley D. & Coutts A. (2015). The Role of Oxidative, Inflammatory and Neuroendocrinological Systems During Exercise Stress in Athletes: Implications of Antioxidant Supplementation on Physiological Adaptation During Intensified Physical Training. Sports Medicine. Vol 45. ss. 453-471.

Smith L. (2003). Overtraining, Excessive exercise, and altered immunity. Is this a T helper-1 versus T helper-2 lymphocyte response? Sports Medicine. Vol. 33 nr.5. ss. 347-364.

Smith L.L. (2004) Tissue Trauma: The underlying cause of overtraining syndrome? Journal

of Strenght and Conditioning Research. Vol 18. Nr. 1 ss.185-193.

Smith T.B. Hopkins G. Lowe T. (2011) Are there useful physiological or psychological markers for monitoring overload training in elite rowers? International journal of sports

physiology and performance. Nr 6. ss.469-484.

Steinacker J., Lormes W., Reissnecker S. & Liu Y. (2004). New aspects of the hormone and cytokine response to training. European Journal of Applied Physiology. Vol 91. ss. 382-391.

68

U.S department of health and human service. Institute of Medicine (2015) Chronic fatigue

syndrome. A toolkit for providers. Washington D.C. U.S department of health and human

service.

Venkatraman J. & Pentergast D. (2002). Effects of dietary intake on immune function in athletes. Sports Medicine. Vol. 32. Nr. 5. S. 323 – 337.

Walsh N., Blannin A., Robson P. & Gleeson M. (1998). Glutamine, Exercise and immune function. Links and possible Mechanism. Sports Medicine. Vol 26. Nr 3. S. 177-191. Wyatt F., Donaldson A. & Brown E. (2013). The overtraining syndrome: A meta – analytic review. Journal of Exercise Physiology. Vol 16. Nr 2. S.12-23.

Zhu C-B., Blakely R. & Hewlett W. (2006). The Proinflammatory Cytokines Interleukin- 1beta and Tumor Necrosis Factor-Alpha Activate Serotonin Transporters.

Neuropsychopharmacology. Nr. 31. ss. 2121-2131.

Ziemann E. Zembron – Lacny A. Kasperska A. Antosiewicz J. Grzywacz T. Garsztka T. Laskowski R. (2013) Exercise Training-Induced Changes in Inflammatory Mediators and Heat Shock Proteins in Young Tennis Players. Journal of Sports Science and Medicine. Vol 12. S. 282 – 289.

69