Förslag till åtgärder - Bakgrund/Teori _________________________________________

2. Bakgrund/Teori __________________________________________ 6

7.2 Förslag till åtgärder

 Skapa en gemensam databas där samtliga PM som ska användas inom SU finns tillgängliga

 Implementera en intelligent sökfunktion som underlättar sökmomentet och gör det lätt för personal att hitta aktuella PM

 Utbilda personal i hur man hittar PM

 Länka till Vårdhandboken i den mån det är möjligt och komplettera med egenutvecklade PM där det finns behov

 Avsätt tid och resurser så att PM uppdateras och ses över så att det endast finns ett PM för varje moment

 Förankra nya PM ute på avdelningarna eftersom de flesta väljer att fråga en kollega före att leta efter aktuellt PM

 Se över möjligheterna kring att länka PM till andra informationssystem såsom journalsystem, vårdplaneringssystem och Vårdhandboken

 Tillvarata de värdefulla idéer som finns ute bland personalen 7.3 Förslag till fortsatt forskning

I denna uppsats har författaren dragit slutsatser som ger en fingervisning kring potentiella förbättringsåtgärder för att förbättra och förenkla arbetet med och användandet utav kliniska riktlinjer inom SU. Det vore av intresse att göra en mer omfattande studie med fokus på PM-processen för att se om de slutsatser författaren har dragit stämmer överens även vid ett större urval.

Det hade varit av intresse att gräva djupare in i PM-processens olika steg för att bland annat fånga tidsåtgångsaspekten. Man skulle då kunna beräkna de tidsvinster som skulle kunna göras genom att arbeta med PM centralt.

Att göra en dokumentstudie över SU:s nuvarande PM hade varit av intresse för att tydligare identifiera behovet gällande översyn. Genom att göra mätningar över antal ogiltiga/ouppdaterade PM kan SU på ett tydligare sätt få en bild av om det är ett stort problem med ouppdaterade PM och i så fall lägga upp en strategi för att reducera problemet.

Att ett centralt PM-bibliotek efterfrågas blev en av studiens slutsatser, men för att det framtida centrala systemet ska vara tillfredsställande utifrån patientsäkerhet och användarnas behov krävs en djupgående analys kring hur detta bibliotek ska vara uppbyggt, hur sökmotorn ska fungera samt hur

PM-biblioteket ska komplettera Vårdhandboken. Det vore även intressant att se närmare på användandet av kliniska riktlinjer för att kunna forma lokala PM efter användarmönstret. För att öka användarfrekvensen är det viktigt att anpassa utformningen efter de behov som finns och som identifierats av användarna. Det vore intressant att undersöka varför PM i pappersform efterfrågas för att få en djupare förståelse för det och försöka förankra de positiva aspekterna även i ett IT-system.

Referenser

Anon., 2009. Rutin. Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Bahtsevani, C. Willman, A. Khalaf, A. Östman, M., 2007. Developing an instrument for evaluating implementation of clinical practice guidelines: a test-retest study. Journal of Evaluation in Clinical Practice, [e-journal] 14, p.

839-846, Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Bergbrant, I-M. Raner, C. 2008. Riktlinje för att skapa och hantera

vårdinformation. [Online] Tillgänglig via:

http://intra.sahlgrenska.se/sv/SU/Kvalitet/Vardinformationsdokument/Riktlin jer-for-att-skapa-och-hantera-vardinformation [Hämtad 23 februari 2011].

Burgers, J S. Grol, R P T M, Zaat, J O M. Spies T H. Bij A K. Mokkink H G A., 2003. Characteristics of effective clinical guidelines for general practice.

British Journal of Gereral Practice. [Online] Tillgänglig via http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1314503/pdf/12569898.pdf [Hämtad 15 maj 2011].

Chunharas, S. 2006. An interactive integrative approach to translating knowledge and building a ”learning organization” in health services management. Bulletin of the World Health Organisation, [e-journal] 84 (8), p. 652-657, Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Creswell, J.W. 2009. Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. 3^rd ed. Thousand Oaks: Sage Publications.

Dowswell, G. Harrison, S. Wright, J., 2001. Clinical guidelines: attitudes, information processes and culture in English primary care. International Journal of Health Planning and Management, [e-journal]16 (2), p. 107-124, Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Duff, A. Kitson, AL. Seers, K. 1995. Clinical guidelines; an introduction to their developement and implementiation. Journal of Advanced Nursing [e-journal] 23(5), p. 887-895, Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. 2007.

Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3^rd ed.

Stockholm: Norstedts Juridik.

Feder, G. Eccles, M. Grol, R. Griffiths, C. Grimshaw, J. 1999. Clinical guidelines Using clinical guidelines.British Medical Journal [e-journal] 318 (7185), p. 728-730, Tillgänglig via: Google Scholar [Hämtad 28 maj 2011].

Forslind, E., 2010. Dags att sätta sig in i den nya lagen. Vårdfokus 11, 27 okt 2010. p. 37-39.

Francke. A L. Smit, M C. JE de Veer, A. Mistiaen, P. 2008. Factors influencing implementation of clinical guidelines for health care professionals: A systematic meta review. BMC Medical Informatics and Decision Making 8 (38). Tillgänglig via Google Scholar [Hämtad 12 juli 2011].

Holme, I M., Solvang, B K., 1997. Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa metoder.2^nd ed. Lund: Studentlitteratur.

Inera AB, 2010a. Fakta om Inera [online] (Uppdaterad 16 dec 2010) Tillgänglig via: http://inera.se/ [Hämtad 19 dec 2010].

Inera AB, 2010b. Om Vårdhandboken [online] (Uppdaterad 21 april 2011) Tillgänglig via: http://inera.se/Vardtjanster/Vardhandboken/ [Hämtad 16 maj 2010].

Karim, R. Candell, O. Söderholm, P. 2009. Emaintenance and information logistics: aspects of content format. Journal of Quality in Maintenance Engineering, 15(3), Endast abstract. Tillgänglig via:

http://www.emeraldinsight.com/journals.htm?articleid=1810643 [Hämtad 12 juli 2011].

Kastner, M. Estey, E. Perrier, L. Graham, I D. Grimshaw, J. Straus S E.

Zwarenstein M. Bhattacharyya, O. 2011. Understanding the relationship between the perceived characteristics of clinical practice guidelines and their uptake: protocol for a realist review. Implemetation Science 6 (69).

Tillgänglig via: Pub Med. [Hämtad 12 juli 2011].

Kvale, S. Brinkmann, S., 2009. Interviews, Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing. 2^nd ed. Thousand Oaks: Sage Publications.

Lahrmann, G. Stroh, F. 2009. Towards a Classification of Information Logistics Scenarios- An Exploratory Analysis. Proceedings of the 42nd Hawaii International Conference on System Sciences. Tillgänglig via: IEEE Xplore Digital Library. [Hämtad 13 juli 2011].

Lindberg, M., Schöld, A-K., Östgren, C-J., Tilling, B., Tunér, K., 2005.

AGREE-instrumentet Praktisk metod för utvärdering av kliniska riktlinjer.

Läkartidningen,102 (41).

Mead, P., 2000. Clinical guidelines: promoting clinical effectiveness or a professional minefield. Journal of Advanced Nursing [e-journal] 31 (1), p.

110-116, Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Miller, M. Kearney, N., 2003. Guidelines for clinical practice: developement, dissemination and implementation. International Journal of Nursing Studies.

[e-journal] 41, p. 813-821, Tillgänglig via: Science Direct [Hämtad 22 feb 2011].

Parmelli, E. Papini, D. Moja, L. Bandiers, E. Belfiglio, M. Ciccone, G. De Palma, R. Leoni, M. Longo, G. Magrini, N. Moschetti, I. Liberati, A., 2010.

Updating clinical recommendations for breast, colorectal and lung cancer treatments: an opportunity to improve methodology and clinical relevance.

Annals of Oncology [e-journal] 22 p. 188-194. Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 3 jan 2011].

Shackelton, R K. Marceau, L D. Link, Carol L. McKinlay, John B, 2009. The intended and unintended consequences of clinical guidelines. Journal of Evaluation Clinical Practice [e-journal] 15 (6), p. 1035-1042. Tillgänglig via:

Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Shekelle, P G. Ortiz, E. Rhodes, S. Morton, S C. Eccles, M P. Grimshaw J M.

Woolf, S H., 2001. Validity of the Agency for Healthcare Research and Quality Clinical Practice Guidelines. How Quickly Do Guidelines Become Outdated? The Journal of American Medical Association [online]. 286 (12),

p. 1461-1467 Tillgänglig via:

http://jama.ama-assn.org/content/286/12/1461.full.pdf+html [Hämtad 15 maj 2011].

Socialstyrelsen, 2010a. Nationella riktlinjer för diabetesvården2010- stöd för styrning och ledning. [Online] Västerås: Edita Västra Aros (Publicerad

2010) Tillgänglig via:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17924/

2010-2-2.pdf [Hämtad 10 april 2011].

Socialstyrelsen, 2010b. Ny lag om patientsäkerhet. [Online] (Uppdaterad 24

juni 2010, Tillgänglig via:

http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/nylagompatientsakerhet [Hämtad 6 maj 2011].

Socialstyrelsen, 2005. SOSFS 2005:12. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården [online] Tillgänglig via:

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-12/Sidor/2005-12.aspx [Hämtad 6 maj 2011].

Svenska Akademien, 2004. Svenska Akademiens ordlinsta över svenska språket.12 ^ed. Gjøvik: AIT Gjøvik AS Norge.

Svensson, P-G. Starring B., 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik.

Lund: Studentlitteratur.

Thomas, L. Mccoll, E. Cullum, N. Rousseau, N. Soutter, Jlk., 1999. Clinical guidelines in nursing, midwifery and the therapies: a systematic review.

Journal of Advanced Nursing [e-journal] 30 (1), p. 40-50, Tillgänglig via:

Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Thomson, R., Lavender, M., Madhok, R., 1995. How to ensure that guidelines are effective. British Medical Journal [Online]311, p. 237-242,

Tillgänglig via:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2550288/pdf/bmj00602-0035.pdf [Hämtad 15 maj 2011].

Thorsen, T. Mäkälä, M., 1999. Changing professional practice, Theory and Practice of Clinical Guidelines Implementation. [online]Edition.

Copenhagen: Danish Institute for Health Services Research and Development

and the Authors, Tillgänglig via:

http://almenpraksis.ku.dk/medarbejdere/thorkil/TT-Changing.pdf/ [Hämtad 15 maj 2011].

Verhoeven, F. Steehouder, M F. Hendrix, R M G. Van Gemert-Pijnen, J E.W.C., 2009. How nurses seek and evaluate clinical guidelines on the Internet. Journal of Advanced Nursing. [e-journal] 66(1), p. 114-127.

Tillgänglig via: Libhub [Hämtad 15 maj 2011].

Vranesic, H. Rosenkranz C. 2008. Elicting and connecting information requirements: Astudy of brokering situations in data warehouse

developement. Tillgänglig via:

http://projects.business.uq.edu.au/pacis2011/papers/PACIS2011-201.pdf [Hämtad 13 juli 2011].

Vårdhandboken (2010). Alla ämnen A-Ö.[online] Tillgänglig via:

http://vardhandboken.se/Kategori/Alla_%C3%A4mnen_(A-%C3%96) [Hämtad 15 maj-2011].

WHO 2004. Knowledge for better health- Strengthening Health systems [online]. Genève: WHO. (Publicerad 2004), Tillgänglig via:

http://www.who.int/rpc/meetings/world_report_on_knowledge_for_better_he alth.pdf [Hämtad 5 maj 2011].

Willems, A. Willems, J. Hajdasinski, A., 2009. Information Logistics Research Report: Framework in the health care industry, Endast abstract.

Tillgänglig via: http://ideas.repec.org/p/dgr/nijrep/2009-04.html#download [Hämtad 12 juli 2011].

Wojnicki-Johansson,G., grazina.wojnicki-johansson@vgregion.se, 2010a.

Ang. D-uppsats, forskningsplan. [e-post] Meddelande till Grönvall, E (e.gronvall@gmail.com). Skickat tisdag den 19 okt 2010, 16:40. Tillgänglig via: https://mail.google.com/mail/?shva=1#search/grazina/12d36c781c0d2fd8

[Hämtad 21 mars 2011].

Wojnicki-Johansson,G., grazina.wojnicki-johansson@vgregion.se, 2010b.

Ang. D-uppsats, forskningsplan. [e-post] Meddelande till Grönvall, E (e.gronvall@gmail.com). Skickat måndag den 20 dec 2010, 11:37.

Tillgänglig via:

https://mail.google.com/mail/?shva=1#search/grazina/12d03518ecddb0de [Hämtad 30 dec 2010].

Woolf, SH. Grol, R. Hutchinson, A. Eccles, M. Grimshaw, J,. 1999. Clinical guidelines Potential benefits, limitations, and harms of clinical guidelines.

British Medical Journal [e-journal] 318 (527), p. 527-530, Tillgänglig via Google Scholar. [Hämtad 28 maj 2011].

Bilaga 1- Intervjuguide

Ämne 1: Introduktion

Vi kommer att utgå från den här bilden under denna intervju. Första området är således bakgrund.

 Vad arbetar du med idag?

 På vilket sätt är du involverad i PM-arbetet inom SU

 Om man tittar på hela SU. Hur ser organisationen kring PM ut?

 Jag har uppfattat det som att varje enhet utvecklar sina egna PM.

Stämmer det?

 Hur upplever du personligen att PM-hanteringen fungerar på SU idag?

 (Geriatriken) Ni är flera geriatriska avdelningar inom SU. Hur ser ansvaret för PM ut hos dessa avdelningar?

 Vad skulle du säga är det huvudsakliga syftet med PM?

Ämne 2: Utveckling

 Hur uppkommer idén kring att ni behöver ta fram ett nytt PM?

 Sedan, när ni bestämt er för att göra ett PM, vad händer då?

 Hur bestäms vad som ska stå i PM-et (faktamässigt)

 Vem ansvarar för det?

 Om vi koncentrerar oss på framtagningen av ett PM. Hur många personer skulle du säga är involverade i PM-arbetet?

 Vilka yrkeskategorier är med i utvecklingsarbetet av PM?

 Hur mycket tid skulle du säga går åt till att ta fram ett nytt PM?

 Hur ofta tar ni fram nya PM?

 Nu kommer jag ställa två frågor om för- och nackdelar med att varje enhet utvecklar sina PM.

o Vad ser du för fördelar i att varje enhet utvecklar sina egna PM?

o Vad ser du för nackdelar i att varje enhet utvecklar sina egna

Ämne 3: Spridning och Implementering

 Hur går det till när ett färdigt PM sprids?

 Informeras vårdpersonal om att det kommit ett nytt PM, om ja, på vilket sätt?

 Vilka meddelas?

 Hur upplever du att mottagande av nya PM är på din avdelning/i verksamheterna?

 Har du upplevt att kultur och klimat på avdelningen påverkar mottagandet av nya PM? Om ja, på vilket sätt?

 Vilket PM gäller om patienten flyttas från en avdelning till en annan och de två avdelningarna har olika PM?

 Hur blir det i praktiken?

Ämne 4: Översyn

Hur bestäms hur länge ett PM ska vara giltigt?

 Hur garanteras att det inte kommit ny evidensbaserad forskning inom loppet av den tiden?

 Hur har man kontroll över när ett PM ska uppdateras?

 Vems ansvar är det att PM uppdateras?

 Hur tycker du att uppdateringen av PM inom SU fungerar?

Ämne 5: Förbättringsarbete

 Arbetar ni idag med att förbättra PM-hanteringen?

 Vilka är i så fall involverade i detta arbete?

 På vilket sätt?

 Hur skulle PM-hanteringen kunna bli bättre?

 Hur ser drömscenariot ut relaterat till PM?

Bilaga 2- Följebrev

Hej!

I början på nästa vecka kommer alla sjuksköterskor som arbetar på MAVA eller på någon av de Geriatriska avdelningarna på Sahlgrenska eller Högsbo Sjukhus, få en enkät via e-post. Jag skulle vara ytterst tacksam om du tar dig tid att besvara enkäten! Det tar ca 5 minuter.

Enkäten avser kartlägga hur sjuksköterskor använder sig av Lokala PM som utvecklats inom SU samt Den Nationella Vårdhandboken som är nationella riktlinjer.

Jag är själv sjuksköterska och läser nu en magisterutbildning inom ämnet Informationslogistik mot vård och omsorg. Enkäten är en del i min D-uppsats som avser undersöka PM-arbetet inom SU.

Fullständig anonymitet garanteras och deltagandet är helt frivilligt.

Tack på förhand för ditt deltagande!

Med vänlig hälsning Emma Grönvall

Bilaga 3- Enkät

De frågor som är markerade med * var obligatoriska. Avidentifiering av avdelningarna har gjorts genom att namnge dem efter bokstav a till g.

Sjuksköterskors användande av PM

Tack för att du valt att deltaga i min studie gällande sjuksköterskors användande av kliniska riktlinjer/PM!

Enkäten berör både så kallade lokala PM som utvecklats inom SU, men även Den Nationella Vårdhandboken som innehåller PM som utvecklats nationellt.

De finns tillgängliga via www.vardhandboken.se

Enkäten tar ungefär fem minuter att fylla i.

Den här enkäten innehåller 13 frågor Bakgrundsinformation

1 Ange kön *

 Kvinna

 Man

2 Jag arbetar på följande avdelning/avdelningar:

 MAVA (a)

 Geriatriken (b)

 Geriatriken (c)

 Geriatriken (d)

 Geriatriken (e)

 Geriatriken (f)

 Geriatriken (g)

3 Hur länge har du arbetat som sjuksköterska? *

 Mindre än ett år

 1-5 år

 6-10 år

 Mer än 10 år

4 Hur många timmar i veckan arbetar du? *

 Mer än 35 timmar per vecka

 Mellan 20 och 35 timmar per vecka

 Mindre än 20 timmar per vecka Kliniska riktlinjer

5 Har du någon gång använt dig av följande kliniska riktlinjer i ditt arbete som sjuksköterska? *

Ja Vet ej Nej

Lokala PM

Den Nationella Vårdhandboken

6 Hur ofta använder du dig av lokala PM i ditt dagliga arbete som sjuksköterska? *

 Dagligen

 Varje vecka

 Varje månad

 Varje år

 Aldrig/mer sällan

7 Hur ofta använder du dig av Den Nationella Vårdhandboken i ditt dagliga arbete? *

 Dagligen

 Varje vecka

 Varje månad

 Varje år

 Aldrig/mer sällan

8 Hur upplever du sökfunktionen i SU:s databas för att hitta lokala PM?

Kommentera gärna ditt val i fältet bredvid. *

 Den fungerar utmärkt

 Den fungerar bra

 Den fungerar mindre bra

 Den fungerar inte alls

 Vet ej

Kommentera dina val här:

9 Hur lång tid lägger du i snitt ned på att hitta det lokala PM du ska använda? *

 Mindre än 1 minut

 1-2 min

 3-5 min

 Mer än 5 min

 Jag använder aldrig lokala PM

 Vet ej

10 I vilken utsträckning förekommer utskrivna PM i pappersform på din avdelning? *

 Förekommer i stor utsträckning

 Förekommer i liten utsträckning

 Förekommer inte alls

 Vet ej

11 Hur upplever du tillförlitligheten på SU:s lokala PM?

Kommentera gärna ditt svar i rutan bredvid. *

 Hög

 Medel

 Låg

Kommentera dina val här:

12 Om du i ditt arbete är osäker på ett kliniskt moment, vad gör du då?

Vänligen rangordna varje alternativ genom att sätta ett nummer i varje ruta, från 1 till 3

Jag frågar en kollega

Jag söker efter PM som berör området Jag söker svar via webbsidor på internet

13 Har du förslag på hur användandet av kliniska riktlinjer kan förbättras/förenklas för er sjuksköterskor?

Skriv ditt svar här:

Tack för att du tog dig tid!

In document Kliniska riktlinjer i teori och praktik: En studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Page 50-63)