• No results found

Förslag till alternativa undersökningsinstrument

4.2 Metodreflektion

4.2.2 Förslag till alternativa undersökningsinstrument

I framtida forskning rekommenderar författarna att fler ska få möjlighet att utfrågas i enkäterna, i synnerhet de som har nära anknytning till Borlänge Bandy. Ett förslag på detta är att man hade kunnat skapa en onlineenkät med bilder och sedan mailat ut denna. På så sätt hade man fått ett större svarsomfång som med större sannolikhet efterliknat verkligheten. Dessu-tom hade man kunnat utföra djupintervjuer med flera personer, exempel-vis ordförande på Borlänge Bandy, potentiellt nya medlemmar personer samt grafiskt kunniga personer. Ännu ett sätt att säkerställa att det nya materialet utvecklats i rätt riktning hade varit att utföra samma

enkätun-dersökningar igen fast med det nya materialet. Detta hade på ett säkrare sätt tydliggjort eventuella förbättringar.

5 Slutsatser

Målet med detta arbete var att skapa en grafisk profil åt Borlänge Bandy.

Denna profil skulle hjälpa Borlänge Bandys material att anses som mer enhetligt. Genom steget benchmarking som Sless i sin informationsde-signsprocess (se avsnitt 1.3) framhäver som viktigt startades arbetet med att utföra flera enkätundersökningar. I dessa undersöktes vad Borlänge Bandys målgrupp, det vill säga anställda, bandyspelare, potentiellt nya medlemmar samt grafiskt kunniga tyckte om det visuella utseende som Borlänge Bandy hade innan detta arbete ägde rum. Dessutom ville förfat-tarna undersöka vad de ansåg om logotypen och om de ville förändra något på den.

När det gäller åsikterna om Borlänge Bandys visuella utseende från deras målgrupp visar detta arbete genom utförda enkätundersökningar att majo-riteten av de tillfrågade tyckte att materialet uppfattades som relativt ge-nomgående och enhetligt. Majoriteten av de tillfrågade fann de befintliga färgerna (blått och orange) passande för en bandyklubb, så dessa valdes att behållas som nya profilfärger till Borlänge Bandy.

Med hänseende på åsikterna angående den ursprungliga logotypen tyckte majoriteten av bandyspelarna på Borlänge Bandy att den var attraktiv och att de inte ville förändra den. Majoriteten av de potentiellt nya medlem-marna som tillfrågades fann inte logotypen attraktiv eller visste inte/ hade inte någon åsikt, och de grafiskt kunniga fann inte logotypen attraktiv.

Bland både de potentiellt nya medlemmarna och de grafiskt kunniga ville majoriteten förändra den. De anställda hade för låg svarsfrekvens för att statistiskt korrekta slutsatser kunde dras utifrån deras svar, men även hos dem kunde man se att de ville förändra logotypen. Utifrån resultaten på enkätundersökningarna och kommentarer från en fokusgrupp skapades ett förslag på en förnyad logotyp.

Med hjälp av Sless informationsdesignsprocess har författarna skapat en grafisk profil till Borlänge Bandy och förnyat deras logotyp, med väsentlig bakgrundsinformation införskaffad i förhand. Detta gav även möjlighet för en utvärderande fokusgrupp att undersöka före/ efter och kontrollera att den önskade effekten uppnåtts. I den utvärderande fokusgruppen diskute-rades det om målen med den grafiska profilen uppnåtts. De fick diskutera huruvida den grafiska profilen uppfattades som enhetlig och harmonisk.

De kommenterade att den var behaglig att titta på som svar på om den är harmonisk och att det skett en klar förbättring jämfört med Borlänge Ban-dys ursprungliga visuella utseende. De ansåg att den grafiska profilen var enhetlig och samhörande, vilket leder till igenkänning genom ett konse-kvent utseende igenom alla material.

Referenslista

LITTERATUR:

Ambrose, G. & Aono-Billson, N. (2010). Basic Graphic Design 01:

Approach and Language. AVA Publishing, London.

Bann, D. (1997). The New Print Production Handbook. Little, Brown, London.

Barnard, M., Berrill, C. & Peacock, J. (1994). Handbook of Print &

Production. Blueprint, London.

Bergström, B. (2007). Färgantologi. Bok 4, Att välja färg:

kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design. Formas, Stockholm.

Bergström, B. (2009). Effektiv visuell kommunikation. (7:e upplagan), Carlsson bokförlag, Stockholm.

Dahlén, C. Corporate Identity. I: Dahlén, C. (ed.) (1992). ”Design Mana-gement”. Informationsförlaget, Stockholm.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4:e upplagan), Studentlitteratur AB, Lund.

Gatter, M. (2005). Getting it right in print: digital prepress for graphic designers. Harry N. Abrams Inc, New York.

Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Liber, Malmö.

Heine, A. (2005). Arne Heines bok om typografi. Bild & Kultur, Askersund.

Hellmark, C. (2004). Typografisk handbok. Ordfront, Stockholm.

Hinn, L. & Rossling, G. (1994). Företagsidentitet: Från corporate identity till praktiskt företagsprofilering. Liber-Hermods, Malmö.

Johansson, K., Lundberg, P. & Ryberg, R. (2008). Grafisk kokbok. Arena, Malmö.

Kaltala, V. The visual identity of a small company. I: Melgin, E. (ed.) (1990). ”Managing the corporate image”. UIAH, Helsingfors.

Koblanck, H. (1997). Typografi och grafisk design. (1:a upplagan), Bonnier Utbildning, Stockholm.

Lipe, J. (2006). Stand out from the crowd: Secrets to crafting a winning company identity. Dearborn Trade, A Kaplan Professional Company, Chicago.

Magnusson, O. Corporate Identity – Stärker konkurrenskraften. I: Dah-lén, C. (ed.) (1992). ”Design Management”. Informationsförlaget, Stock-holm.

Morgan, D.L. (1997). Focus Groups as Qualitative Research. (2:a upplag-an) Thousand Oaks, CA: Sage, London.

Sless, D. (2008). Measuring information design. Information Design Journal, Vol. 16, No. 3, pp. 250-258.

Svengren, L. (1995). Industriell design som strategisk resurs. Lund Uni-versity Press. Malmö.

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur, Lund.

TIDNINGAR OCH ARTIKLAR:

Torberger, Per. ”Så skapar du en perfekt logotyp”. Cap&Design. 2010-04-20, nummer 1, s 34-45.

INTERNET:

Borlänge Bandy. ”Borlängebandyns trotjänare” I: Borlänge Bandy, Histo-ria 2003-06. <http://www.borlangebandy.se/histoHisto-ria.asp>, Hämtad:

2012-04-17

Schüler, Niclas. ”Grafisk profil boostar ditt företag”, 2011-07-29,

<http://dm-sv-web1.dagensps.se/artiklar/2011/07/29/93907114/

index.xml>, Hämtad: 2012-05-31

Etiska Rådet, ”Regler för intervjuer med personer under 15 år” 2003-05.

<http://www.etiskaradet-erm.se/minderariga.htm>, Hämtad: 2012-04-18

Gustafsson, N. & Lindberg, Y. ”Tänk på varumärket del 2: Hur kommuni-ceras ett varumärke?” I: Varumärket, <

http://www.foretagande.se/tank-pa-varumarket-del-2-hur-kommuniceras-ett-varumarke/>, Hämtad: 2012-06-13

Göteborgs Universitet. ”Bildspråk” I: Din sida, Grafisk profil, Kommuni-kationsmaterial, Bildspråk.

<http://dinsida.gu.se/grafiskprofil/Kommunikationsmaterial/bildsprak />, Hämtad: 2012-04-18

Nationalencyklopedin. ”x-höjd”. <http://www.ne.se/x-höjd>, Hämtad:

2012-04-27.

Sless, D. ”Designing for safety: a guide to my presentation.” (2005) Kom-pendie från konferensen ”Halifax 7: The Canadian Healthcare Safety Symposium” som hölls i oktober 2005.

Remes, Fredrik, klubbchef, Borlänge Bandy. Grandin, Hans, ordförande, Borlänge Bandy. Gruppintervju 2012-02-15

Remes, Fredrik, klubbchef, Borlänge Bandy. Personlig intervju 2012-04-17 FIGURER:

Sless, D. (2008). Measuring information design. Information Design Journal, Vol. 16, No. 3, pp. 250-258

Bilaga

Bilaga 1: Enkätundersökning 1a

Related documents