The one true end of the study of old houses is to understand something of the ways of life and systems of thoughts of their builders, owners and users.
Matthew Johnson, 2010
Med den här skriften vill vi visa varför byggnadsarkeologin är i behov av en uppdatering och vilken riktning en utvecklad byggnadsarkeologi kan ta. Vår idé bygger på uppfattningen att många byggnadsarkeologiska forskningsfrågor är tankeväckande och relevanta i analysen och beskriv-ningen av vårt byggda kulturarv, och därmed också angelägna för hela kulturarvssektorn.
Vår förhoppning är att skriften ger inspiration och stöd till en mer medveten kunskapsuppbyggnad som rör det byggda kulturarvet med hjälp av byggnadsarkeologin. Vi hoppas också att skriften kan stimu-lera till diskussioner och kunskapsutbyten mellan forskning och praktik som går över olika ämnesfält, vilket i slutändan leder till att det byggda kultur arvet på ett tydligare sätt blir en integrerad del av den samlade kulturmiljön.
Utifrån ett antal frågor vill vi slutligen ge en samlad bild av några av de erfarenheter som framkommit under arbetets gång.
Sjörups gamla kyrka.
Foto: Anders Roland/RAÄ, 1910 (utgången upphovsrätt).
Förslag till en utvecklad byggnadsarkeologi
Varför en utvecklad byggnadsarkeologi?
Ett problem i dag är att byggnadsarkeologin inte har någon tydlig roll som kunskapsuppbyggande aktör inom kulturmiljövården. Det handlar inte bara om oklara formuleringar i lagar och föreskrifter när det gäller krav på byggnadsarkeologiska undersökningar och att byggnadsarkeolo-gin därmed inte haft samma förutsättningar för en vetenskaplig utveck-ling som har skett inom den övriga uppdragsarkeologin. Det saknas även ett balanserat förhållande mellan synen på byggnaden som för-valtnings- och kunskapsobjekt. Byggnadsvården är framför allt inrik-tad på en förvaltning som framhåller underhåll och bevarande av kultur-historiska värden. Den enskilda byggnaden befinner sig i fokus då man betonar autentiska material och traditionella metoder. Byggnaden isole-ras då lätt från sin omgivning. Detta görs trots att myndigheter under-stryker miljöns betydelse (exempelvis i kulturmiljölagen) och att de nya kulturpolitiska målen betonar att kulturarvet, ett ännu vidare begrepp, ska tolkas och utvecklas för att kunna brukas och därmed bevaras på ett naturligt sätt. Förskjutningen bort från det historiska kunskapsfältet har därför på många håll genererat ett föråldrat och fragmenterat kun-skapsläge.
Byggnadsarkeologi är, enligt vår mening, en del av ett större histo-riskt kunskapsfält som behövs för att skapa mening kring kulturmiljön i ett långt tidsperspektiv. Men begreppet behöver ges ett tydligare och mer dynamiskt innehåll för att inta en mer självfallen plats på kultur-miljövårdens arena. Det handlar alltså inte om att radera en etablerad begreppsbestämning men om att förskjuta fokus från själva dokumen-tationsprocessen till djupare tolkningsnivåer som bejakar relationen människor, byggnader, miljö och landskap i all sin komplexitet.
Förslag till en utvecklad byggnadsarkeologi Förslag till en utvecklad byggnadsarkeologi
Vad innebär en utvecklad byggnadsarkeologi?
Byggnadsarkeologin upprätthåller ofta en distinktion mellan byggnaden och att bo, där byggnaden framför allt relaterar till en struktur medan att bo innebär att förstå byggnaden som en viktig parameter i en dyna-misk process. Av hävd har byggnadsperspektivet fått företräde, framför allt på grund av det fokus som har legat på byggnadernas materialitet och frågor kring datering och typologi. Byggnader är en av de lämningar som befunnit sig närmast människorna, och som kan skapa förståelse för mänskligt liv. Husen kan betraktas som en extension av männis-korna som byggde och bodde i dem. Samtidigt är människan en del av en miljö, ett vidare sammanhang. Bo-perspektivet blir därför en viktig ingång för förståelse av den samlade kulturmiljön.
För att binda samman de olika skalor som utgör människors livsmil-jöer, från landskap och bebyggelse till mindre rumsliga enheter eller zoner som inryms i byggnaders rum, har vi valt att utgå från den bredare termen bo-perspektiv som är en lämplig beskrivning på denna inrikt-ning. Vi hoppas på så sätt att bryta den barriär som finns mellan att bygga och att bo, vilket skulle innebära ett tydligare helhetsgrepp på byggnader och den byggda miljön som artefakter, strukturer och proces-ser i relation till sammanhang och landskap.
Vår grundföreställning om byggnader och byggda miljöer utgår i första hand från arkeologins kontextuella perspektiv och biografiska angreppssätt och ett medvetet rumsligt 3D-tänkande som bottnar i såväl olika arkitekturteoretiska resonemang som i digital mätteknik och visu-alisering.
Utifrån ovanstående synsätt utkristalliseras tre premisser som är cen-trala för bo-perspektivet:
� Byggnader är inte statiska. De är under ständig förändring, vilket inverkar på människors handlingar och livsmönster.
Varje förändring kräver omförhandling i handling och rörelse.
� Byggnader är inte passiva. De agerar med människor och andra element och företeelser i landskapet.
� Byggnader är inte isolerade från sin omgivning. De ingår i en tids- och platsbunden kontext.
Finns det behov av en byggnadsarkeologi som betonar boendet?
I dag finns ett tydligt brukarperspektiv kring kulturarvet. Att lyfta fram människorna ligger i tiden, vilket är något som återspeglas i de ofta cite-rade handlings- och aktörsteorier som också används i olika samman-hang. Ofta talas det om ett nutida historiebruk, men vi har i denna skrift framför allt utgått från ett historiskt brukande som en gång ägt rum i och kring byggnaderna. Boendet och brukarna har kommit att bli ett samhällsrelevant tema som vidgar perspektiven och öppnar upp för brett engagemang. Bo-perspektivet kan därför ses som en naturlig utveckling av en mer angelägen byggnadsarkeologi.
Genom tre fördjupningskapitel har vi visat hur bo-perspektivet kan berika vår förståelse av vitt skilda byggnader och bebyggelsemiljöer från olika tidsperioder. Det handlar exempelvis om hur bilden av den sen-tida lägenhetsbebyggelsen på landsbygden i form av torp, härbärgen och backstugor nyanseras genom att i högre grad än tidigare anamma ett bo-perspektiv underifrån i analysen av bostädernas materiella standard och hushållens föränderliga sammansättning.
Vi har även berört hur olika frågor kring boende aktiveras när vi ser byggnaders rum som något fysiskt synligt med en rad inneboende immateriella egenskaper. Detta är ett viktigt led i förståelsen av hur his-toriska byggnader kan ha bebotts och vilka bevekelsegrunder som
där-Förslag till en utvecklad byggnadsarkeologi Förslag till en utvecklad byggnadsarkeologi
med legat till grund för boendets sociala stratifieringar och styrkeför-hållanden. Tredimensionell visualisering ingår i regel som ett centralt moment för att testa olika rumsindelningar, tänkta rörelsemönster och handlingar.
Slutligen har vi tittat närmare på religionens byggnader utifrån ett bo-perspektiv då vistelsen i ett landskap innebar både att leva och dö där. Kyrkobyggnaden hade redan tidigt en sammanhållande och för-medlande länk inom en socken. I kyrkobyggnadens skiftande gestalt-ning har olika aktörers eller gruppers budskap kommit till uttryck, var-vid den kyrkliga kontexten signalerar en performativ kommunikation.
Exemplen visar på nödvändigheten av att arbeta tvärvetenskapligt utifrån ett varierat källmaterial. Vi har påtalat vikten av att utgå från den senare tidens arkeologiska angreppssätt, men även det motsatta förhål-landet bör utforskas. Bo-perspektivet kan även utveckla den grävande arkeologin och dess fokusering på stora bebyggelsestrukturer. Här kan exempelvis det bo-perspektiv vi skissar fram visa på variationen och för-ändringarna i boendet. Vi ser även att den helhetssyn på kulturarv och kulturmiljö som bo-perspektivet utgår från skapar ett nytt gränssnitt mellan olika ämnesfält, även de som inte är direkt förbundna med arkeo-logi eller byggnadsarkeoarkeo-logi. Byggnadsvård bör till exempel berikas av detta perspektiv för att vidare fördjupa den historiska kunskapen om den materiella kultur som ska vårdas, bevaras och brukas för framtiden.
Hur får vi genomslag för ett utvecklat innehåll?
Denna skrift ska ses som en första ansats till att diskutera utgångspunk-terna för en mer utvecklad byggnadsarkeologi. Vi har valt att fokusera på ett bo-perspektiv som vi anser skapar ett brett intresse genom engage-rande och väsentliga frågor kring människans dagliga tillvaro och exis-tens i det förgångna.
Utmaningen framöver ligger i att utveckla goda exempel som får gehör utanför byggnadsarkeologins snäva ramverk. Vi behöver därför undersöka, testa och vända och vrida på olika tankegångar som upp-kommer då bo-perspektivet sätts i relation till kulturarvssektorns andra ämnesfält. Bo-perspektivet utgår från ett gränslöst tids- och rumsdjup som öppnar upp för nya kontaktytor och dialoger. Byggnadsarkeologin hamnar därmed i ett nytt sammanhang, vilket är en positiv utmaning för forskning, myndigheter och kulturarvssektor, och det är ett nödvän-digt led i en uppdaterad byggnadsarkeologi.
Förslag till en utvecklad byggnadsarkeologi
Almevik, G. 2012. Byggnaden som kunskapskälla.
Gothenburg Studies in Conservation 27. Diss., Göteborgs universitet.
Almevik, G. 2017a. ”Hantverkligt vetenskapande”.
Hantverksvetenskap. Red. Almevik, G. Hant-verkslaboratoriet, Göteborgs universitet, s. 7–12.
Almevik, G. 2017b. ”Det forensiska perspektivet.
Hantverksdokumentation i kulturmiljövården”.
Hantverksvetenskap. Red. Almevik, G. Hant-verkslaboratoriet, Göteborgs universitet, s. 237–265.
Almevik, G. & Melin, K-M. 2017. ”Att bygga en kyrka i trä”. Bebyggelsehistorisk tidskrift (74), s. 48–68.
Altenberg, K. 2003. Experiencing Landscapes. A Study of Space and Identity in Three Marginal Areas of Medieval Britain and Scandinavia. Lund Studies in Medieval Archaeology 31. Stockholm: Almqvist &
Wiksell International. Diss., Lunds universitet.
Anderson, I. 1965. Göksholm. Från medeltida borg till nutida bostad. Kungl. Vitterhets-historie- och anti-kvitetsakademiens handlingar. Antikvariska Serien 15. Stockholm.
Anderson, W. 1926. Skånes romanska landskyrkor med breda västtorn. Lund: C.W.K. Gleerup.
Andersson, H. 1989. ”Kyrkodokumentation”.
Dokumentation och restaurering. Byggnadsarkeologiska seminariet 1987. Rapport RAÄ:1, s. 5–7.
Andersson, H. & Anglert, M. (Red). 1989. By, huvudgård och kyrka: studier i Ystadsområdets medel-tid. Lund Studies in Medieval Archaeology 5.
Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Andersson, K. 1985. ”Om möjligheter att genomföra byggnadsarkeologiska undersökningar – nuläge och fortsatt arbete”. META 85:4, s. 5–9.
Andersson, K. & Hildebrand, A. 1988 (1 uppl. 1980).
Byggnadsarkeologisk undersökning. Det murade huset.
Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Andersson, K. & Pantzar, C. 2012. Munkkällaren.
Arkeologisk förundersökning, RAÄ Värmdö 329, Siggesta bytomt samt byggnadsarkeologisk undersök-ning av den s.k. Munkkällaren, RAÄ Värmdö 205:1, Siggesta 1:6, Värmdö socken och kommun, Uppland.
Stockholms Länsmuseum.
Andrén, A. 2001. ”Mot kriget! Regional identitet över den gamla riksgränsen mellan Danmark och Sverige”. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. Red. Andrén, A., Ersgård, L. & Wienberg, J. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm: Almqvist &
Wiksell International, s. 177–186.
Angelägna berättelser. Inriktningsdokument för handlingsprogram inom uppdragsarkeologin. 2012.
Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Anglert, M. 1998. ”Från gårdskyrka till sockenkyrka – Bjäresjö i Skåne”. Sveriges kyrkohistoria. Missionstid och tidig medeltid. Red. Nilsson, B. Stockholm:
Verbum, s. 208–215.
Anglert, M. 2003. ”Sentida lämningar i skogsmiljö – en arkeologisk angelägenhet?”. Blekingeboken: årsbok för Blekinge hembygdsförbund och Blekinge museum, årg. 81. Karlskrona: Blekinge hembygdsförbunds förlag, s. 82–94.
Referenser
Anglert, M. 2006a. ”Landskapets urbanitet”.
Nya stadsarkeologiska horisonter. Red. Larsson, S.
Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 229–269.
Anglert, M. 2006b. ”De tidigaste kristna kulthu-sen”. Kulthus och dödshus. Det ritualiserade rummets teori och praktik. Red. Anglert, M., Artursson, M.
& Svanberg, F. Stockholm: Riksantikvarieämbe-tet, s. 167–180.
Anglert, M. 2008. ”Landskapets urbanitet”.
Landskap bortom traditionen: historisk arkeologi i nordvästra Skåne. Red. Anglert, M. Stockholm:
Riksantikvarieämbetet, s. 171–188.
Anglert, M. 2009. ”Landskapets mångfald: Regio-nal variation i Skåne ca 1400–1700”. Triangulering:
historisk arkeologi vidgar fälten. Red. Mogren, M., Roslund, M., Sundnér, B. & Wienberg, J. Lund Studies in Historical Archaeology 11. Lund:
Institutionen för arkeologi och antikens historia, s. 32–45.
Anglert, M. 2015. ”Raset 2012 och byggnadsarkeologin – ett fall framåt”. Visby ringmur – kulturarv som rasar och återuppbyggs. Red. Mebus, U. & Balksten, K. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, s. 57–87.
Anglert, M. & Lagerås, P. 2008. ”Den stora berättel-sen – ett landskap präglat av förändring”. Landskap bortom traditionen: historisk arkeologi i nordvästra Skåne. Red. Anglert, M. Stockholm: Riksantikva-rieämbetet, s. 19–102.
Appadurai, A. (Ed.) 1986. The Social Life of Things:
Commodities in Cultural Perspective. Cambridge:
Cambridge University Press.
Appetechia, A., Brandt, O., Gardelin, G., Menander, H. & Thorén, H. 2014. New Methods for Building Archaeological Documentation and Analysis Process.
UV Rapport 2013:106.
Aronsson, P. 2012. ”Kulturarv och historiebruk”.
Kulturaliseringens samhälle: problemorienterad kultur-vetenskaplig forskning vid Tema Q 2002–2012.
Red. Beckman, S. Linköping: Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet, s. 34–50.
Artelius, T. 2000. Bortglömda föreställningar: begrav-ningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Diss., Göteborgs universitet.
Bentz, E. 2011. ”Ämnet medeltidsarkeologi: om det som förenar och fragmenterar”. Medeltiden och arkeologin. Mer än sex decennier. Red. Andersson, H.
& Wienberg, J. Lund Studies in Historical Archa-eology 14. Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia, s. 11–20.
Berg, F. 2017. ”Med klimatförändringar och livscy-kelanalyser i sikte”. Bebyggelsehistorisk tidskrift (73), s. 104–115.
Berggren, L. 1999. ”Brottsplats Gotland”. Glimminge-hus 500 år. Tretton texter redigerade av Sten Åke Nilsson. Skånsk senmedeltid och renässans 17.
Vetenskaps-Societeten i Lund. Lund: Lund Uni-versity Press, s. 59–66.
Bergström, C. 2015. Mitt i byn. Med kyrkan som följeslagare genom Sveriges historia. Stockholm:
Natur & Kultur.
Berätta bredare. Inriktningsdokument för byggnadsmin-nen. 2011. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Buchli, V. 2010. ”Households and Home Cultures”.
The Oxford Handbook of Material Culture Studies.
Eds. Hicks, D. and Beaudry, M. C. Oxford:
Oxford University Press, s. 502–517.
Burström M.N. 2014. ”Things in the Eye of the Beholder: A Humanistic Perspective on Archaeolo-gical Object Biographies”. Norwegian ArchaeoloArchaeolo-gical Review Vol 47 (1), s. 65–82.
Byggnadens färgundersökning. Sammanställning av aktuell praxis i Sverige. 2015. Rapport från Riksantikvarieämbetet.
Callmer, J. 1992. ”A Contribution to the Prehistory and Early History of the South Scandinavian Manor. The Bjäresjö Investigations”. The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Eds. Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. Acta Archaeologica Lundensia series in 4° N° 19. Stockholm, s. 411–457.
Referenser Referenser
Carelli, P. 1996. ”Blixtar och dunder, magiska under.
Om åskstenstraditionen och förekomsten av sten-åldersfynd i medeltida kulturlager”. Fornvännen 91, s. 153–170.
Cinthio, E. 1963. ”Medieval Archaeology as a Research Subject”. Meddelanden från Lunds Historiska Museum 1962–1963, s. 186–202.
Crowley, J. 2001. The Invention of Comfort: Sensibilities and Design in Early Modern Britain and Early America. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Dell’Unto, N., Nilsson, I-M. & Wienberg, J. 2013.
”Förhallen i Dalby som dopkapell – en digital rekonstruktion”. Ale 2013/4, s. 12–23.
Elgeskog, V. 1945. Svensk torpbebyggelse från 1500-talet till laga skiftet: en agrarhistorisk studie.
Stockholm: LT.
Englund, P. 1989. Det hotade huset: adliga föreställ-ningar om samhället under stormaktstiden. Stock-holm: Atlantis. Diss., Uppsala universitet.
Eriksdotter, G. 2000. ”Geodetisk mätning och rums-konstruktion – en utmaning för byggnadsarkeo-login?” Att tolka stratigrafi. Det tredje nordiska stra-tigrafimötet, Åland 1999. Red. Eriksdotter, G., Larsson, S. & Löndahl, V. Åland: Meddelanden från Ålands högskola 11, s. 211–224.
Eriksdotter, G. 2005. Bakom fasaderna. Byggnadsarkeo-logiska sätt att fånga tid, rum och bruk. Lund Studies in Medieval Archaeology 36. Lund: Almqvist &
Wiksell International. Diss., Lunds universitet.
Eriksdotter, G. 2006. ”Vägen till brukarens inre rum”.
Virtualiteter – sex essäer. Red. Willim, R. HEX, Lunds universitet, s. 121–154.
Eriksdotter, G. 2009. ”Rum för rörelse. Byggnads-arkeologi i virtuella miljöer”. Triangulering.
Historisk arkeologi vidgar fälten. Red. Mogren, M., Roslund, M., Sundnér, B. & Wienberg, J. Lund Studies in Historical Archaeology 11. Lund:
Institutionen för arkeologi och antikens historia, s. 85–95.
Eriksdotter, G. 2013a. ”Did the Little Ice Age Affect Indoor Climate and Comfort? Re-theorizing Climate History and Architecture from the Early Modern Period”. The Journal for Early Modern Cul-tural Studies Vol. 13, No. 2 (Spring 2013), s. 24–42.
Eriksdotter, G. 2013b. ”När slottet blev beboeligt.
Inneklimatets betydelse på Skoklosters slott under Wrangels tid”. Bebyggelsehistorisk tidskrift (66), s. 8–29.
Eriksdotter, G. 2015. Byggnadsarkeologisk kunskaps- och behovsanalys. Rapport från ett FoU-projekt. Opubl.
manus.
Eriksdotter, G. & Legnér, M. 2015. ”Indoor Climate and Thermal Comfort from a Long-term Perspec-tive. Burmeister House in Visby, c. 1650–1900”.
Home Cultures, Vol 12, s. 29–54.
Eriksdotter, G., Nilsson, P. & Nordin, J. 2015.
”A Baroque Landscape of Earth, Water and Fire:
The Production of Space at Skokloster, a Swedish Estate of the Seventeen Century”. Landscapes, Vol 16, No 2, s. 126–144.
Eriksson, N. 2014. Urbanism Under Sail. An Archaeo-logy of Fluit Ships on Early Modern Everyday Life.
Södertörn Doctoral Dissertations.
Erixon, S. 1947. Svensk byggnadskultur: studier och skildringar belysande den svenska byggnadskulturens historia. Stockholm: Bokverk.
Evener-Petersen, E. 2013. Tracking down Social Impacts of Products with Social Life Cycle Assessment. Stock-holm: Architecture and Built Environment, KTH.
Falk, A-B. 2008. En grundläggande handling:
byggnadsoffer och dagligt liv i medeltid. Vägar till Midgård, 12. Lund: Nordic Academic Press.
Fleming, A. 1994. ”Medieval and Post Medieval Cultivation on Dartmoor: A Landscape Archaeologist´s View”. The Archaeology of Dart-moor. Perspectives from the 1990s. Devon Archaeologi-cal Society Proceedings No 52, s.101–118.
Forte, M. & Campana, S. (Eds.). 2016. ”Preface”.
Digital Methods and Remote Sensing in Archaeology.
Cham: Springer, s. v–vi.
Gardelin, G. 1998. Glimmingehus. Byggnadsarkeologisk undersökning 1997. Lund: Lunds historiska museum.
Giles, K. 2014a. ”Buildings Archaeology”. Encyclope-dia of Global Archaeology. Ed. C. Smith. New York:
Springer-Verlag, s. 1033–1041.
Giles, K. 2014b. ”Ways of Living in Medieval England”. Dwellings, Identities and Homes. European Housing Culture from the Viking Age to the Renais-sance. Eds. Swart Kristiansen, M. & Giles, K. Høj-berg: Jutland Archaeological Society, s. 13–28.
Giles, K., Masinton A., & Arnott, G. 2012.
”Visualising the Guild Chapel, Stratford-upon-Avon: Digital Models as Research Tools in Buildings Archaeology”. Internet Archaeology (32).
https:doi.org/10.11141/ia.32./
Gramsch, A. 1996. ”Landscape Archaeology:
Of Making and Seeing”. Journal of European Archaeology Volume 4, s. 19–38.
Graves, P. 2000. The Form and Fabric of Belief: An Archaeology of the Lay Experience of Religion in Medieval Norfolk and Devon. BAR, British series 311. Oxford: Hedges.
Green, A. & Dixon, J. 2016. ”Standing Buildings and the Built Heritage”. Post-Medieval Archaeology, vol 50:1 (elektronisk resurs).
Grenville, J. 1997. Medieval Housing. London:
Leicester University Press.
Grossman, G.U. 2001. Neue Untersuchungen zu Baumaterial und Hausbau. Marburg: Jonas Verlag.
Gullbrandsson, R. 2013. ”Medieval Roof Trusses in Churches of Northern Småland”. Lund Archaeologi-cal Review (19), s. 77–94.
Gullbrandsson R. 2017. ”Västergötlands medeltida kyrkotaklag”. Bebyggelsehistorisk tidskrift (74), s. 27–47.
Gustavsson, K. 2014. Expeditioner i det förflutna.
Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början. Nordiska museets hand-lingar 140. Stockholm.
Hansen, E. 2000. ”Fra malerisk til analytisk – op-målingens historie i Danmark”. Byggnadsuppmätning.
Historik och praktik. Riksantikvarieämbetet, s. 7–20.
Hansson, M. 2006. Aristocratic Landscape: The Spatial Ideology of the Medieval Aristocracy. Lund Studies in Historical Archaeology 2. Stockholm: Almqvist &
Wiksell International.
Hansson, M. 2011. Medeltida borgar. Maktens hus i Norden. Lund: Historiska Media.
Hansson, M. 2014. ”Att hysa folk på gården. Ett för-sök till byggnadsarkeologi”. Medeltida storgårdar: 15 uppsatser om ett tvärvetenskapligt forskningsproblem.
Vol 131, s. 165–188.
Hansson, M. 2015. ”The Aristocratic Landscape at Bergkvara Castle, Småland, Sweden”. Castella Maris Baltici XI. Proceedings of a Symposium held in Malmö, Sweden on the 27th of May to the 2nd of June 2012.
Arcaeologia Medii Aevi Finlandiae XX. Malmö-fynd 22. Eds. Gutehall, A. & Ödman, C., s. 89–97.
Harris, E.C. 1989 (1979). Principles of Archaeological Stratigraphy. London: Academic Press.
Hawkes, D. 2012. Architecture and Climate. An Envi-ronmental History of British Architecture 1600–2000.
London: Routledge.
Herva, V-P. 2010. ”Buildings as Persons: Relationality and the Life of Buildings in a Northern Periphery of Early Modern Sweden”. Antiquity 84, s. 440–452.
Hicks, D. 2007. The Garden of the World: An Historical Archaeology of Sugar Landscapes in the Eastern Carib-bean. BAR international series 1632. Oxford:
Archaeopress.
Hicks, D. 2010. ”The Material-Cultural Turn. Event and Effect”. The Oxford Handbook of Material Culture Studies. Eds. Hicks, D. & Beaudry, M.
Oxford: Oxford University Press, s. 25–98.
Hicks, D. & Horning, A. 2006. ”Historical Archaeo-logy and Buildings”. Cambridge Companion to Historical Archaeology. Eds. Beaudry, M. & Hicks, D. Cambridge University Press, s. 273–293.
Hildebrand, B. 1937. C. J. Thomsen och hans lärda förbindelser i Sverige 1816–1837. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar del 44:1. Stockholm.
Referenser Referenser
Hodder, I. 2012. Entangled. An Archaeology of the Relationships between Humans and Things. Malden, MA: Wiley-Blackwell.
Holmbäck, Å. & Wessén, E. (Red.). 1979. Svenska landskapslagar: tolkade och förklarade för nutidens svenskar. Ser. 3, Södermannalagen och Hälsingelagen.
Stockholm: AWE/Geber.
Hållans Stenholm, A-M. 2014. Medeltid i Uppsala län – uppdragsarkeologisk kunskapsöversikt 2013. Länssty-relsens meddelandeserie 2014:07, Kulturmiljöenhe-ten. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Ingold, T. 2000. The Perception of the Built Environ-ment. Essays on Livelihood, Dwelling and Skill. Lon-don: Routledge.
Ingold, T. 2013. Making: Anthropology, Archaeology, Art and Architecture. London: Routledge.
Johnson, M. 1996. An Archaeology of Capitalism.
Oxford: Blackwell.
Johnson, M. 2002. Behind the Castle Gate. From Medieval to Renaissance. London: Routledge.
Johnson, M. 2010. English Houses 1300–1800.
Vernacular Architecture, Social Life. Harlow: Pearson Longham.
Jones, O. & Cloke, P. 2008. ”Non-Human Agencies:
Trees in Place and Time”. Material Agency. Towards a Non-Anthropocentric Approach. Eds. Knappett, C.
& Malafouris L. New York: Springer, s. 79–96.
Jönsson, K. & Sundnér, B. 1999. Byggnadsarkeologi i kulturmiljövården. Rapport till Riksantikvarie-ämbetet.
Kaliff, A. 2006. ”Gravhus, kulthus eller tempel?”
Kulthus och dödshus. Det ritualiserade rummets teori och praktik. Red. Anglert, M., Artursson, M. &
Svanberg, F. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, s.
129–142.
Kaliff A. & Mattes, J. 2017. Tempel och kulthus i det forna Skandinavien. Myter och arkeologiska fakta.
Stockholm: Carlssons.
Karlsson, M. 2015. Konstruktionen av det heliga.
Altarna i det medeltida Lunds stift. Skånsk senmedel-tid och renässans 23. Vetenskapssocieteten i Lund.
Lund: Lund University Press. Diss., Lunds univer-sitet.
Lund: Lund University Press. Diss., Lunds univer-sitet.