Förslag till fortsatt arbete

All den information som finns kring SBCE och angränsande system ligger naturligtvis bortom omfattningen för detta examensarbete. Ett nästa steg för att få ett än bättre grepp kring SBCE och Toyotas arbetssätt är att försöka klara upp några av de frågetecken som diskuteras i under Kapitel 7. Detta rör exempelvis de verktyg och metoder som tillämpas för att inleda en SBCE process. Att fördjupa sig och försöka förstå hur man definierar sin lösningsrymd (map the design space), tycks av examensarbetaren vara ett gott första steg mot att kunna implementera SBCE. Med som hjälpmedel för att göra denna definition finns flera verktyg, som exempelvis Engineering Checklists, och det skulle vara väldigt intressant att klara ut hur dessa ser ut, vad de innehåller samt hur de används i praktiken.

67

Referenser

Tryckta källor:

Andreasen, M.M. and Hein, L. (1987) Integrated Product Development, IFS publications Ltd, Bedford, UK.

Ballard, G. (2000) Positive vs Negative Iteration in Design. Paper submitted to the 8 th International Conference on Lean.

Clark, K.B. Fujimoto, T (1991) Product Development Performance: Strategy, Organization, and

Management in the Auto Industry. Harvard Business School Press, Boston, Massachusetts, US.

Cleveland, J. (2006) Toyota’s other system – this one for product development. Automotive Design & Production, Feb 2006.

Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod, Tredje upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, Sverige.

Johannesson, H. Persson, J-G. Pettersson, D. (2004) Produktutveckling – Effektiva metoder för

konstruktion och design, Liber AB, Stockholm, Sverige.

Liker, J.K. Sobek II, D.K. Ward, A.C. Christiano, J.J. (1996) Involving Suppliers in Product

Development in the United States and Japan. Evidence for Set-Based Concurrent Engineering, IEEE

Transactions on Engineering Management, vol. 43, no 2, May 1996.

Liker, J.K. (2004) The Toyota Way 14 Management Principles from the World's Greatest

Manufacturer, McGraw-Hill, New York, US.

Liker, J.K. & Morgan, J.M. (2006) The Toyota Way in Services: The Case of Lean PD, Academy of Management Perspectives, vol. 20, no 2.

Morgan, J.M. & Liker, J.K. (2006) The Toyota Product Development System, Integrating People,

Process, and Technology. Productivity Press, Park Avenue South, New York, US.

Nahm, Y-E. Ishikawa, H. (2004) Representing and Aggregating Engineering Quantities with

Preference Structure for Set-based Concurrent Engineering. Sage Publications, vol. 13, number 2,

June 2005.

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, Tredje upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, Sverige.

Prasad, B. (1999) Enabling principles of concurrency and simultaneity in concurrent engineering. Artificial Intelligence for Engineering Design, Analysis and Manufacturing, Cambridge University Press, US

Pugh, S. (1990) Total Design. Integrated methods for successful product engineering, Addison- Wesley Publishers Ltd. New York, US.

Sandkull, B. och Johansson, J. (2000) Från Taylor till Toyota, Studentlitteratur AB, Lund, Sverige. Scania (2007a) Liten Historiebok om Scania – En stor fordonstillverkare, Scania CV AB (publ), Södertälje, Sverige.

Smith, R.P. (1997) The Historical Roots of Concurrent Engineering Fundamentals, IEEE Transaction on Engineering Management, vol. 44, no 1. Feb 1997.

68 Sobek II, D.K. (1996) A set-based model of design. Mechanical Engineering, vol, 118, issue 7, Jul 1996.

Sobek, II, D.K. (1997) Principles that Shape Product Development Systems: A Toyota-Chrysler

Comparison, Ph.D. dissertation, The University of Michigan, US.

Sobek II, D.K. & Ward, A.C. (1996) Principles from Toyota’s set-based concurrent engineering

process, Proceedings of The 1996 DETC/DTM-1510, Aug 1996.

Sobek II, D.K. Ward, A.C. Liker, K.J. (1999) Toyota’s Principles of Set-Based Concurrent

Engineering, Sloan Management Review, vol 40, no 2, Winter 1999, Winter 1999.

Tonnqvist, B. (2006) Projektledning, andra upplagan, Bonnier Utbildning, Stockholm, Sverige- Ullman, D.G. (2003) The Mechanical Design Process, tredje upplagan, McGraw-Hill Higher Education, New York, US.

Ulrich, K.T. and Eppinger, S.D. (2008), Product Design and Development, fjärde upplagan, McGraw Hill/Irwin Book Company, New York, US.

Ward, A.C. Liker, K.J. Christiano, J.J. Sobek II, D.K. (1995) The Second Paradox: How Delaying

Decisions Can Make Better Cars Faster, Sloan Management Review, vol. 36, no 3, Spring 1995.

Ward, A.C. (2007) – LEAN Product and Process Development, Lean Enterprise Institute, Cambridge, US.

Westlander, G. (2000) Data collection methods by question-asking – The use of semi- structured

interwiews in research. Research report, Integrated Product Development, Department of Machine

Design, Royal Institute of Technology, Sweden.

Wheelwright, S.C. and Clark, K.B. (1992) Revolutionizing Product Development: Quantum Leaps in

Speed, Efficiency, and Quality

Womack, J.P. and Jones, D.T (2003) Lean Thinking., Banish Waste and Create Wealth in Your

Corporation, Simon & Schuster. Ltd. London, UK.

Interna källor:

IVF (2006) Projektplansch IVF Research Project. Set Based Concurrent Engineering. Internt material Scania.

Liker, J.K. (2006) Toyota Product Development System . Internt material Scania.

Kennedy, M. (2008) From understanding to Achieving. IVF Lean Seminarie, Okt, 2008, Göteborg, Sverige. Internt material Scania.

Poppendieck, M. (2002) Lean Development. Lessons from the Masters of New Product Development. Internt material Scania.

Scania (2003) Scania R&D-Factory. Internt material Scania.

Scania (2007b) Scania Company Presentation. Internt material Scania.

Sobek II, D.K. (2007) An in depth look at Toyota Product development system. Montana State University. Internt material Scania.

69 Internetkällor:

Bhushan, N. (2007) Set-Based ConcurrentEngineering (SBCE) and TRIZ- A Framework for Global

Product Development, Wipro Technologies, Madivala, India.

Nationalencyklopedin Internetupplaga (2008) Carlsson, M. Produktutveckling. Tillgänglig [2008-10- 09] via: http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/artikel/287387

Rekuc, S.J. & Paredis, C.J.J. (2005) Considering shared epistemic uncertainty in Set-Based design, System Realization Laboratory, G.W. Woodruff School of Mechanical Engineering, Georgia Institute of Technology, Atlanta, US. Tillgänglig [2008-09-10] via: http://www.srl.gatech.edu/Members/srekuc/SJR_EpUn2005.pdf

Scania (2008) Tillgänglig [2008-08-20] via http://www.scania.se/about/ Trailerboats.com Tillgänglig [2008-10-29] via:

http://i223.photobucket.com/albums/dd108/ddl_cgy/VariousEngineMileage-1.jpg

Wikipedia (2008a) Implicit. Tillgänglig [2008-11-01] via: http://sv.wikipedia.org/wiki/Implicit Wikipedia (2008b) Explicit. Tillgänglig [2008-11-01] via: ttp://sv.wikipedia.org/wiki/Explicit Wikipedia (2008c) Scrum. Tillgänglig [2008-10-28] via: http://sv.wikipedia.org/wiki/Scrum

70

Bilaga 1. Detaljerad tidplan

71

Bilaga 2. SBCE-spårval efter IE 1

I denna representation markerar X att spåret eliminerades utan att någon större kunskap tillgodogjorts. $ markerar i sin tur att spåret eliminerats men att faktisk kunskap har inhämtats. Spår från vilket pilarna fortsätter visar också att arbete med dessa spår kommer att fortsätta.

72

Bilaga 3. SBCE intervjuguide

Känner du till begreppet SBCE respektive Point-based? Det enklaste exemplet, vi vill boka en mötestid:

Point-based – skickar ut ett förslag på en tid som alla får svara på. Får förmodligen skicka ut nytt förslag om någon inte kan komma. Iterera, iterera.

Set-based – skickar ut ett antal tider som folk får svara på. Alternativt ett antal dagar och folk får svara på vilka tider de kan/inte kan och ser vilken tid som skulle kunna passa alla.

1. Vilka typer av projekt har du arbetat i, och har du i något fall arbetat mer Set-Based? Det vill säga arbetat parallellt med flera idéer under ett längre skede?

Någon ev. skillnad på ”grön”- resp. ”gulpil” 2. Varför tillämpades denna process/metod?

3. Hur gick i så fall fasen till när alla koncept skapades, vilka var närvarande, hur många togs fram och vilka metoder användes?

4. Var fokus på att ta fram ny teknik eller utveckla befintlig? Finns det ofta någon konservativ och någon mer obeprövad lösning kanske?

5. Finns en standard utvecklingsmodell och skiljde sig i så fall detta projekt mot den modellen och på vilket sätt?

6. Vad är det första man definierar och ställer krav på?

7. Om man ser till det/de specifika projektet, vilken typ av parametrar valde ni att låsa tidigt respektive senare? Och varför? Är de alltid av samma typ? Finns det några parametrar man inte vill låsa tidigt? Vad krävs för kunskap om systemet för att låsa en parameter?

8. Hur ser en eventuell uppdelning i delsystem ut och hur går den till?

9. Hur såg arbetsprocessen ut, minskades antalet koncept successivt eller gjordes en utvärdering varefter ett slutgiltigt val genomfördes? Om avsmalnande, när vet ni att det är okej att välja slutgiltig lösning? 10. Vilka typer av parametrar var det som utvärderades och vad krävdes för att fatta ett beslut. Användes

någon standard utvärderingsmetod, typ Pugh?

11. Hur mycket är subjektivt/erfarenhetsbaserat respektive baserat på hårda fakta beräkningar/tester? Gör man olika typer av val i olika skeden, eller väljer man alltid på samma sätt?

12. Hur jobbade ni med att optimera helheten, hur interagerade olika funktioner och hur skedde kommunikationen dem emellan?

13. Hur ser man till att ett beslut inte påverkar andra funktioners arbete? 14. Hur jobbar ni med att återvinna och lagra kunskap?

a. Hur använder ni gammal kunskap

b. Var hämtas den ifrån, jämför också implicit och explicit c. Hur lagras kunskap för kommande projekt

Vem är det normalt som kommer med ”beställningen” som leder till att en arbetsprocess måste påbörjas? - Hur mycket av det arbete som utförs sker i linje- respektive projektform

- Om båda förekommer, skiljer sig syftet mellan de båda åt, mer forskning ex. för att öka kunskap, snarare än fokus på nya produkter

- Skiljer sig också kravställningen åt, vad som skall uppnås

- Och definitionen hos det system som skall konstrueras, skiljer det sig i så fall

- Skiljer sig också beställarens och den ansvariges hantering av processen, ex. kanske en projektledare jobbar mer mot deadlines etc.

Övrigt

- Hur länge varar ett typiskt utvecklingsprojekt

- Hur ofta krävs itereringar och återarbete, och hur mycket tid går åt för detta - Vem planerar arbetsuppgifterna