FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

För framtida arbete hade det varit intressant att undersöka strålningens transmittans på alla tygvaror som användes i studien. Detta för att veta exakt hur stor procent av strålningen som faktiskt transmitterar. Vidare hade det varit bra att undersöka både spekulär och diffus reflektion var för sig, då en textil vara inte har en polerad yta. Genom en mer noggrann mätning, som vinkelupplöst spektroskopi, hade slutsatsen kunnat säkras på ett annat sätt. Det hade även varit av intresse att veta vilka våglängder som plastskivan utsätts för och undersöka hur det kan vara möjligt att förebygga. Eftersom denna studie var begränsad av en liten mängd material påverkade detta även testerna som hade behövt fler replikat för att på så vis få säkrare värden. Att laminera polyeten-polyuretanskumet på större provbitar hade också kunnat visa på mer rättvisa resultat i skrynkeltestet, då tygvarorna istället skulle kunna sys fast längst skivan. En intressant tanke hade varit att använda ett vitt polyeten-polyuretanskum eftersom en vit färg kan påverka reflektionen. Ett annat förslag till fortsatt arbete skulle kunna vara att textila material med samma densitet och samma garn undersöks (men olika konstruktion) för att se om och hur detta skulle påverkat resultaten. Varptrikån hade varit något att arbeta vidare med då den gav bra värden i skrynkeltestet och visade på liknande värden i reflektion som de övriga. Dock visade den på högre värden än önskat i ljustransmittanstestet, men detta kan har att göra med dess låga vikt på 84 g/m2. En något grövre och tätare varptrikå hade varit mer intressant att undersöka vidare.

REFERENSER

Akbulut, G., Kayaoğlu, B.K., Eren, M., Yıldız, B., Orbay, M. (2016). The

effect of different radiation sources for the UV curing of a screen-printed,

water-based polyurethane acrylate binder.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/cote.12219 [Hämtad 2018-04-09]

Alphonce, R., Bergström, L., Gunnvald, P,. Johansson, E. & Nilsson, R. (2012). Heureka!. Fysik 2, 14(12), ss. 180-204. 1. uppl.

Bosnien-Hercegovina 2014.

Beck (ed.), W., Dolmans, D., Dutoo, G., Hall, A., Seppänen, O. (2011).

Solavskärmning - Hur man integrerar solavskärmning i energimässigt hållbara byggnader. 12. Finland: Forssa Print.

Chakraborty, J.N. (2014). Fundamentals and Practices in Colouration of

Textiles. Elsevier. India: Woodhead Publishing Ltd. E-bok https://www-

y&npKey=5c44e26f9f4a2f671a0ac5a974d2371bc458c9ec79cd13d67c8909 6e0620f930 [2018-05-05]

Fung, W. (2002). Coated and Laminated Textiles. Manchester: Woodhead Publishing Ltd. E-Bok.

https://www.sciencedirect.com/science/book/9781855735767 [Hämtad 2018-04-09]

Gunthert, P. Hauser, V. Radtke. (1989). Effect of pigment particle size on

application properties. Rev Prog Color Related Topics, 19. Volume19,

Issue1 , ss. 41–48

Kadolph, S. J. (2014). Textiles: Pearson new International Edition. Harlow: Pearson Education Limited.

Karlsson, P., Palmqvist, A., Holmberg, K. (2006). Surface modification for aluminium pigment inhibition. Avd Colloid Interface Sci (128–130) ss. 121– 134. [Hämtad 2018-04-16]

Ludvig Svensson. (u.å.a). Vad är solskydd?

http://www.ludvigsvensson.com/se-interior-textiles/verktyg/vad-ar-solskydd.

[Hämtad 2018-04-09]

Ludvig Svensson. (u.å.b) Vad är solstrålning?

http://www.ludvigsvensson.com/se-interior-textiles/verktyg/vad-ar-solskydd/solinstralning [Hämtad 2018-04-12]

Ludvig Svensson. (u.å.c). Solskydd sparar energi.

http://www.ludvigsvensson.com/se-interior-textiles/verktyg/vad-ar-solskydd/solskydd-sparar-energi [Hämtad 2018-04-12]

Rehnby, W. (2010:1). Textila beredningsprocesser.

RISE Research Institutes of Sweden. (u.å.a). Figur 16 [Internt material] RISE Research Institutes of Sweden. (u.å.b). Figur 17 [Internt material] Rosenström, T. (2012). Möjligheten att påverka energiförbrukningen med

hjälp av ytbeläggnings elektromagnetiska egenskaper. Finland: Arcada

Yrkeshögskola.

https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/42720/Rosenstrom_Tina.pdf ?sequence=1 [Hämtad 2018-04-23]

Incropera, F.P., Dewitt, D.P., Bergman, T.L., Lavine, A.S. (2006).

Fundamentals of Heat and Mass Transfer, sjätte upplagan, John Wiley &

Smart textiles. (2016). Beläggning. http://smarttextiles.se/belaggning/ [Hämtad 2018-04-09]

Tawiah, B., Narh, C., Li, M., Zhang, L., Fu, S. (2015).

Polymer-Encapsulated Colorful Al Pigments with High NIR and UV Reflectance and Their Application in Textiles. Industrial & Engineering Chemistry Research

54 (47), 11858-11865. November 11. DOI: 10.1021/acs.iecr.5b03555 Textile Centre of Excellence, Textile House. (2018). UV- resistance. Textile Innovation Knowledge Platform - Brought to you by the Textile Center of Excellence.

http://www.tikp.co.uk/knowledge/material-functionality/uv-resistance/ [Hämtad 2018-04-15]

Xingfang, X., Liu, X., Cao, G., Zhang, C., Xia, L., Xu, W., Xiao, S. (2015).

Atomic layer deposition TiO2/Al2O3 nanolayer of dyed polyamide/aramid blend fabric for high intensity UV light protection.

https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1002/pen.24068 [Hämtad 2018-04-15] Xu, W., Shyr, T., Yao, M. (2007). Textiles’ Properties in the Infrared

Irradiation. Textile Research Journal Vol 77(7): 513–519. DOI: 10.1177/0040517507080673.

http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0040517507080673 [Hämtad 2018-04-23]

BILAGOR

Bilaga 1

I bilaga 1 redovisas sammanställning av rådata från ljustransmittans mätningen.

Tabell 1 över de obelagda tygvarornas mätvärden (OF-värden).

Tabell 2 över belagda tygvarornas mätvärden (OF-värden).

Prov S T_T V T_G 1 0,6 4,1 3,7 5,5 2 0,9 4,5 3,7 5,5 3 0,6 4,0 3,0 5,3 4 0,6 4,5 3,5 5,3 Prov SB TTB VB TGB Ag 1 0 0,1 0,4 0 0 2 0 0,2 0,2 0 0 3 0 0,2 0,4 0 0 4 0 0,2 0,5 0 0

Bilaga 2

I bilaga 2 redovisas ’2 Sample t-test’ och ’Paired t-test’ utifrån rådata i bilaga 1.

95% konfidensintervall i ett 2-sample t-test mellan V och T_G.

95% konfidensintervall i ett 2-sample t-test mellan S och TT.

Bilaga 3

I bilaga 3 redovisas tillbehör i testet som användes för att nå resultaten, samt jämförelser via ”Paired t-test” och ”2-sample t-test” mellan tygvarorna finns att tillgå.

Figuren till vänster visar en matt-vitnormal som användes som referens och för att ställa in mjukvaran efter hundraprocentig nivå. Figuren till höger visar ett prov från en vindruta hos en bil som användes i maskinen för att mäta hur glaset reflekterade de olika våglängderna. Det syns även hur glaset består av två delar och en laminerad film i mellanskiktet.

95% konfidensintervall i ett parat t-test mellan T_T och T_TB.

95% konfidensintervall i ett parat t-test mellan V och VB.

95% konfidensintervall i ett 2-sample t-test mellan S och referensprovet Ag.