Studien har undersökt variation i läsbarhet mellan svenska årsredovisningar genom en kvantitativ metod. Användandet av kvantitativa läsbarhetsmått ger endast en uppskattad indikation på en texts läsbarhet. Resultatet säger inget om huruvida läsaren uppfattar textens läsbarhet. Därmed skulle det vara intressant att genomföra en kvalitativ studie där läsarens åsikt beaktas. Kommer även användarna, i likhet med denna studies resultat, anse att svenska årsredovisningar är svårlästa?
Vidare är LIX endast en funktion av ord- och meningslängd. Inga kvalitativa åtskillnader beaktas såsom ordval och ordabetydelse. Det kan därför vara av intresse att undersöka huruvida andra läsbarhetsmått som tar hänsyn till vokabulär uppskattar läsbarheten i svenska årsredovisningar. Ett förslag till fortsatt forskning kan därför vara att bygga vidare på studiens kompletterande analys genom att undersöka läsbarhet utifrån andelen svåra ord. Det kan även vara spännande att undersöka medveten språklig manipulation genom användandet av ord med positiv och negativ ton. Ledningen kan tänkas försöka förvirra läsaren genom att betona vissa ord eller teman i årsredovisningen. Således rekommenderas en framtida studie med en innehållsanalys av mer tematisk karaktär.
Denna studie har genomförts med tvärsnittsdesign. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är att genomföra en longitudinell studie för att undersöka huruvida läsbarheten i svenska årsredovisningar har förbättrats med åren eller inte. Genom en longitudinell studie skulle dessutom kausala samband kunna fastställas, vilket inte är möjligt med en tvärsnittsdesign. En longitudinell studie skulle även göra det enklare att jämföra läsbarheten mellan svenska och amerikanska årsredovisningar, eftersom majoriteten av tidigare läsbarhetsstudier är äldre.
Studien har endast undersökt årsredovisningars läsbarhet genom ett avsnitt, VD-ordet. Årsredovisningen består av många andra berättande delar, exempelvis avsnitt som omfattar strategi, mål och affärsområden, som kan bli föremål för framtida läsbarhetsstudier. Utöver årsredovisningen kommunicerar företag även med sina
72
intressenter genom andra kanaler. Således vore det intressant att genomföra en liknande studie men på andra texter.
Utifrån studiens justerade förklaringsgrader kan det avslutningsvis, som tidigare nämnts, konstateras att det finns ännu inte identifierade förklaringar till variation i läsbarhet mellan svenska företags årsredovisningar. Ett förslag till vidare forskning är därmed att undersöka vilka andra variabler som kan tänkas påverka årsredovisningars läsbarhet. Till skillnad från studiens mer företagsspecifika variabler, kan det tänkas att personliga egenskaper hos den som skriver texten i högre utsträckning kan förklara variation i läsbarhet. Studien har undersökt VD:s yttre personliga egenskaper genom kontrollvariablerna kön, ålder och utbildningsnivå. Dock har inget starkare samband kunnat identifieras. Således kan det tänkas att läsbarhet istället påverkas av skribentens inre egenskaper såsom intresse för att skriva och medfödd begåvning. Därigenom skulle exempelvis VD:s betyg i svenska kunna undersökas som potentiell förklaringsvariabel. Det kan även tänkas att årsredovisningars läsbarhet påverkas av företags interna processer avseende hur VD-ordet, eller andra textavsnitt, arbetas fram. Omständigheter som skulle kunna tänkas påverka läsbarheten är antalet människor som är inblandade i processen.
7 Referenslista
Ajina, A., Laouiti, M., & Msolli, B. (2016). Guiding through the Fog: Does annual report readability reveal earnings management? Research in International Business and Finance, 38, 509–516. https://doi.org/10.1016/j.ribaf.2016.07.021
Anderson, J. (1981). Analysing the Readability of English and Non-English Texts in the Classroom with Lix. Annual Meeting of the Australian Reading Association, 14. Retrieved from https://eric.ed.gov/?id=ED207022
Argamon, S., Koppel, M., Fine, J., & Shimoni, A. R. (2003). Gender, genre, and writing style in formal written texts. Text - Interdisciplinary Journal for the Study of Discourse, 23(3), 321–346. https://doi.org/10.1515/text.2003.014
Axfood (2016) Årsredovisning 2016. Stockholm: Axfood AB, tillgänglig via [https://www.axfood.se/2016-i-korthet/files/Axfood_AR16_SVE_Index.pdf] (hämtad 2018-04-24)
Backman, J. (1976). Lix - mätning av läsbarhet eller trycksvärta. In Pedagogisk debatt. Umeå Universitet.
Baginski, S. P., Hassell, J. M., & Hillison, W. a. (2000). Voluntary Causal Disclosures: Tendencies and Capital Market Reaction. Review of Quantitative Finance and Accounting, 15, 371–389. https://doi.org/10.1023/A:1012002608615
Baker, H., & Kare, D. D. (1992). Relationship Between Annual Report Readability and Corporate Financial Performance. Management Research News, 15(1), 1–4. https://doi.org/10.1108/eb028188
Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda - att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur AB.
Beattie, V., McInnes, B., & Fearnley, S. (2004). A methodology for analysing and evaluating narratives in annual reports: A comprehensive descriptive profile and metrics for disclosure quality attributes. Accounting Forum, 28(3), 205–236. https://doi.org/10.1016/j.accfor.2004.07.001
Bennett, B., Bradbury, M., & Prangnell, H. (2006). Rules, principles and judgments in accounting standards. Abacus, 42(2), 189–204. https://doi.org/10.1111/j.1467- 6281.2006.00197.x
koncernredovisning. Tillgänglig via
[http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL12- 1-K3-kons.pdf] (hämtad 2018-01-07)
Björk, T. (2016). Företagen avslöjar sig i språket. Språktidningen, februari. Björnsson, C. H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber AB.
Bloomfield, R. J. (2002). The “Incomplete revelation hypothesis” and financial reporting. Accounting Horizons, 16(3), 233–243.
https://doi.org/10.2308/acch.2002.16.3.233
Broberg, P., Tagesson, T., & Collin, S. O. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management and Governance, 14(4), 351–377. https://doi.org/10.1007/s10997-009-9104-y
Broberg, P., Collin, S.-O. Y., Tagesson, T., Axelsson, M., & Schele, C. (2011). Why reduce profit? – Accounting choice of impairments in Swedish listed corporations? International Journal of Accounting and Finance, 3(1), 49–71. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15259
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber
Clatworthy, M., & Jones, M. J. (2001). The effect of thematic structure on the variability of annual report readability. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 14(3), 311–326. https://doi.org/10.1108/09513570110399890
Collin, S. O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009).
Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, 20(2), 141–174.
https://doi.org/10.1016/j.cpa.2008.09.003
Cox, C. (2007). Speech by SEC Chairman: Address to the Investment Company Institute's 2007 General Membership Meeting, Tillgänglig via
[https://www.sec.gov/news/speech/2007/spch051007cc.htm] (hämtad 2018-02-12) Courtis, J. K. (1986). An Investigation into Annual Report Readability and Corporate
Risk-Return Relationships. Accounting and Business Research, 16(64), 285–294. https://doi.org/10.1080/00014788.1986.9729329
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), 4–17. https://doi.org/10.1108/09513579510086795
Courtis, J. K. (1998). Annual report readability variability: tests of the obfuscation hypothesis. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 11(4), 459–472. https://doi.org/10.1108/09513579810231457
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory (2nd Europe). Maidenhead: Education, Mc Graw-Hill.
Deloitte (2017). Annual report insights 2017. Tillgänglig via
[https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/uk/Documents/audit/deloitte-uk- annual-report-insights-2017.pdf] (hämtad 2018-02-12)
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional
Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields Author. American Sociological Review, 48(2), 147–160.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. Stockholm: Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (Tredje upp). Lund: Studentlitteratur.
Egan, N. (2017). Vem läser en årsredovisning? Tillgänglig via
[http://www.fokusforskning.lu.se/2017/05/17/vem-laser-en-arsredovisning/]
(hämtad 2018-02-13)
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början (3:1). Lund: Studentlitteratur AB. Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean
accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271–283. https://doi.org/10.1016/j.scaman.2008.02.004
Fama, E. F., & Jensen, M. C. (1983). Separation of Ownership and Control Author. The Journal of Law & Economics, 26(2), 301–325.
Fields, T. D., Lys, T. Z., Vincent, L., Fields, T. D., Lys, T. Z., Lys, T. Z., … Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting choice. Journal of Accounting and Economics, 31(1–3), 255–307. https://doi.org/10.1016/S0165-4101(01)00028-3 Gee, A. (2015) Who first said 'The pen is mightier than the sword'? BBC, tillgänglig via
[http://www.bbc.com/news/magazine-30729480] (hämtad 2018-04-18)
Gesthuizen, M., & Kraaykamp, G. (2002). Verbal ability of low-educated people in the netherlands: the downside of educational expansion. The Netherlands Journal of Social Sciences, 38(3). https://doi.org/10.1063/1.3033202
Handelsbanken (2016) Årsredovisning 2016. Stockholm: Svenska Handelsbanken AB, tillgänglig via
[https://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations _q-rapporter_hb_2016_sv_arsredovisning/$file/hb_2016_sv_arsredovisning.pdf] (hämtad 2018-04-24)
Heimann Mühlenbock, K. (2013). I See what You Mean: Assessing Readability for Specific Target Groups. Göteborgs Universitet, Humanistika Fakulteten. Hjelström, A. (2017). Bättre kommunikation – en lösning på vilket problem? Balans
Fördjupningsbilaga, (5), 3–7.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik :om kvalitativa och kvantitativa metoder (2nd ed.). Lund: Studentlitteratur.
Huang, X., Teoh, S. H., & Zhang, Y. (2014). Tone management. Accounting Review, 89(3), 1083–1113. https://doi.org/10.2308/accr-50684
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämne. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, S.-E., & Runsten, M. (2017). Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt (4th ed.). Lund: Studentlitteratur.
Jones, M. J. (1988). A Longitudinal Study Of The Readability Of The Chairman ’s Reports of a UK Company. Accounting and Business Research, 18(72), 297–306. Jones, M., & Shoemaker, P. (1994). Accounting narratives: A review of empirical
studies of content and readability. Journal of Accounting Literature, 13, 142–184. Kohut, G. F., & Segars, A. H. (1992). The president’s letter to stock holders: An
examination of corporate communication strategy. Journal of Business Communication, 29(c), 7–21.
Lehavy, R., Li, F., & Merkley, K. (2011). The effect of annual report readability on analyst following and the properties of their earnings forecasts. Accounting Review, 86(3), 1087–1115. https://doi.org/10.2308/accr.00000043
Lewis, N. R., Parker, L. D., Pound, G. D., & Sutcliffe, P. (1986). Accounting Report Readability: The Use of Readability Techniques. Accounting and Business
Research, 16(63), 199–213.
Li, F. (2008). Annual report readability, current earnings, and earnings persistence. Journal of Accounting and Economics, 45(2–3), 221–247.
https://doi.org/10.1016/j.jacceco.2008.02.003 Lix räknare. Tillgänglig via [https://www.lix.se]
Ljungdahl, F. (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag - praxis, begrepp och orsaker. Lund: Lund University Press.
Lo, K., Ramos, F., & Rogo, R. (2017). Earnings management and annual report readability. Journal of Accounting and Economics, 63(1), 1–25.
https://doi.org/10.1016/j.jacceco.2016.09.002
Loughran, T., & Mcdonald, B. (2014). Measuring readability in financial disclosures. Journal of Finance, 69(4), 1643–1671. https://doi.org/10.1111/jofi.12162
Klare, G. R. (1963). The Measurment of Readability. Ames, Iowa: Iowa state University Press.
Kohut, G. F., & Segars, A. H. (1992). The president’s letter to stock holders: An examination of corporate communication strategy. Journal of Business Communication, 29(c), 7–21.
Kumar, G. (2014). Determinants of Readability of Financial Reports of U.S.-Listed Asian Companies. Asian Journal of Finance & Accounting, 6(2), 1.
https://doi.org/10.5296/ajfa.v6i2.5695
Marton, J. (2013). Vem blir upplyst av upplysningarna? Balans, (1).
Marton, J. (2014). Hur kommunicerar företag med årsredovisningen? Balans, (5). Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as
Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340–363.
Moreno, A., & Casasola, A. (2016). A Readability Evolution of Narratives in Annual Reports: A Longitudinal Study of Two Spanish Companies. Journal of Business and Technical Communication, 30(2), 202–235.
https://doi.org/10.1177/1050651915620233
Nasdaq OMX Nordic (2018). Companies Listed on Nasdaq Stockholm. Tillgänglig via
[http://www.nasdaqomxnordic.com/osakkeet?languageId=3] (hämtad 2018-03-21)
Nyemissioner (2018). Börsnoteringar. Tillgänglig via
[https://www.nyemissioner.se/foretag/planerad-noteringar/sok] (hämtad 2018-03- 21)
Pallant, J. (2007). SPSS Survival manual (3. ed.). Maidenhead: Open University Press Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pennebaker, J. W., & Stone, L. D. (2003). Words of Wisdom: Language Use Over the Life Span. Journal of Personality and Social Psychology, 85(2), 291–301. https://doi.org/10.1037/0022-3514.85.2.291
Prencipe, A. (2004). Proprietary costs and determinants of voluntary segment
disclosure: evidence from Italian listed companies. European Accounting Review, 13(2), 319–340. https://doi.org/10.1080/0963818042000204742
Rahm, H., Sandell, N., & Svensson, P. (2016). Räkna med språk: Om årsredovisningens vardagsspråk. Organisation & Samhälle, 1.
Reilly, D., Neumann, D. L., & Andrews, G. (2016). Sex and sex-role differences in specific cognitive abilities. Intelligence, 54, 147–158.
https://doi.org/10.1016/j.intell.2015.12.004
Rutherford, B. A. (2003). Obfuscation, textual complexity and the role of regulated narrative accounting disclosure in corporate governance. Journal of Management and Governance, 7(2), 187–210. https://doi.org/10.1023/A:1023647615279 Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research methods for business
students (7. ed.). New York: Pearson Education.
Sandell, N., & Svensson, P. (2016). The Language of Failure: The Use of Accounts in Financial Reports. International Journal of Business Communication, 53(1), 5-26. http://doi.org/10.1177/2329488414525452
Schroeder, N., & Gibson, C. (1990). Readability of Management’s Discussion and Analysis. Accounting Horizons, 4(4), 293-29878–29887. Retrieved from
http://www.chronos.msu.ru/lab-kaf/Kazaryan/kaz-taylor.html
Scott, W.R. (2015). Financial Accounting Theory (Seventh Edition). Toronto: Person. SEC. (1998). A Plain English Handbook: How to create clear SEC disclosure
documents. Tillgänglig via [http://www.sec.gov/news/extra/handbook.htm]
(hämtad 2018-02-12)
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm. Justitiedepartementet Sheikh, A., Bakar, A., & Ameer, R. (2011). Readability of Corporate Social
Responsibility Communication in Malaysia. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 18, 50–60.
Smith, M., Jamil, A., Chik Johari, Y., & Ahmar Ahmad, S. (2006). The chairman’s statement in Malaysian companies. Asian Review of Accounting, 14(1/2), 49–65. https://doi.org/10.1108/13217340610729464
Smith, J. E., & Smith, N. P. (1971). Readability: A Measure of the Performance of the Communication Function of Financial Reporting. The Accounting Review, 46(3), 552–561. Retrieved from http://www.jstor.org/stable/244524
Smith, M., & Taffler, R. (1992a). The chairman’s statement and corporate financial performance. Accounting & Finance, 32(2), 75–90.
https://doi.org/10.11111467.629199200187
Smith, M., & Taffler, R. (1992b). Readability and Understandability: Different Measures of the Textual Complexity of Accounting Narrative. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 5(4), 84–98.
SPSS-Akuten (2009). Guide: Regressionsanalys. Tillgänglig via
[https://spssakuten.com/2009/12/21/regressionsanalys-1/] (hämtad 2018-04-25) SPSS-Akuten (2013a). Guide: Regressionsdiagnostik – heteroskedasticitet, del 1.
Tillgänglig via [https://spssakuten.com/2013/02/04/guide-regressionsdiagnostik- heteroskedasticitet-del-1/] (hämtad 2018-04-23)
SPSS-Akuten (2013b). Guide: Regressionsdiagnostik – heteroskedasticitet, del 2. Tillgänglig via [https://spssakuten.com/2013/10/28/guide-regressionsdiagnostik- heteroskedasticitet-del-2/] (hämtad 2018-04-23)
Stam, J. (2013) Vanligaste orden i svenska språket, tillgänglig via
[https://larare.at/svenska/moment/lingvistik/vanligaste_orden_i_svenska_spraket.ht ml] (hämtad 2018-04-24)
Stockwik (2016) Årsredovisning 2016. Stockholm: Stockwik Förvaltning AB, tillgänglig via [http://stockwik.se/wp-
content/uploads/2017/04/Stockwik_Årsredovisning_2016.pdf] (hämtad 2018-04 Strax (2016) Årsredovisning 2016. Stockholm: STRAX AB, tillgänglig via
[http://mb.cision.com/Main/661/2259076/670061.pdf] (hämtad 2018-04-24) Subramanian, R., Insley, R. G., & Blackwell, R. D. (1993). Performance and
Readability: A Comparison of Annual Reports of Profitable and Unprofitable Corporations. Journal of Business Communication, 30(1), 49–61.
https://doi.org/10.1177/002194369303000103
Pearson Education, Inc.
Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P., & Collin, S.-O. (2009). What explains the extent and content of social disclosures on corporate websites? Corporate Social
Responsibility and Environmental Management, 364(March), 352–364. Tagesson, T., Gujic, B., & Petrovic, K. (2012). Secrecy versus Transparency-A
Comparative Study of Social and Environmental Disclosure Practice in Croatian and Swedish Corporations. Journal of East-West Business, 18(4), 321–336. https://doi.org/10.1080/10669868.2012.747119
TeliaSonera (2012). Årsredovisning 2012. Stockholm: TeliaSonera AB, Tillgänglig via [https://www.teliacompany.com/globalassets/telia-
company/documents/reports/2012/annual-
report/teliasonera_annualreport_2012_sve.pdf] (hämtad 2018-02-07) Tradedoubler (2016). Bokslutskommuniké 2016. Tillgänglig via
[http://www.tradedoubler.com/wp-content/uploads/2017/02/622712.pdf] (hämtad 2018-04-24)
Tysiac, K. (2017). SEC proposes simplifying disclosure requirements. Journal of Accountancy. Tillgänglig via
[https://www.journalofaccountancy.com/news/2017/oct/sec-proposes-simplifying- disclosure-requirements-201717645.html] (hämtad 2018-02-05)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlin, K. (2011). Tillämpad statistik - en grundkurs (1. uppl). Stockholm: Bonnier utbildning.
Wallace, R. S. O., & Naser, K. (1995). Firm-specific determinants of the
comprehensiveness of mandatory disclosure in the corporate annual reports of firms listed on the stock exchange of Hong Kong. Journal of Accounting and Public Policy, 14(4), 311–368. https://doi.org/10.1016/0278-4254(95)00042-9 Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year
Perspective. The Accounting Review, 65(1), 131–156. https://doi.org/10.2307/247880
Bilagor
Bilaga 1 – Instruktion och tillvägagångssätt för uträkning av LIX
Baserad på Björnssons (1968 s. 66–70) instruktioner.Läsbarhetsindex (LIX) = meningslängd + långa ord
Meningslängd är det genomsnittliga antalet ord per mening och långa ord står för procenttalet ord som har fler än sex bokstäver.
1. Räkna alla orden i texten (a), alla meningar (b) och de långa orden (c). 2. Dela (a) med (b). Det ger meningslängden (ml).
3. Dela (c) med (a) och multiplicera med 100. Det ger procenttalet långa ord (lo). 4. Lägg ihop ml. Och lo. Det till heltal avrundande summan är LIX.
Vad som betraktas som ord:
- Text, tal och förkortningar räknas men inte interpunktionstecken.
- Tal: årtal (1789, 1967) räknas som ett ord, men 1/50 (en femtiondel) som två. Decimaltal räknas som två ord (34,72) medan komma inte räknas. Detsamma gäller penningsummor, 4,750:80 ger alltså två ord
- Förkortningar: T.ex. ger två ord, osv. ger tre ord, även sammanskrivet, med eller utan punkt. Initialord av typen SAS räknas som ett ord.
- Bindestreck: Ord som är förenade med bindestreck räknas som ett. T.ex. 1600-talet och B-märkt. Däremot räknas uttryck av typen fram- och baksida, en- eller
flerfärgad som tre ord.
- Interpunktionstecken: Punkt, komma, kolon, snedstreck, tankestreck och andra interpunktionstecken räkas inte ens när de uttalas. T.ex. 4*9 (gånger), 3,8 (komma), 5–7 (till). Däremot anses räknetecken +, * och = som ord. Detsamma gäller tecken som alltid står för ett bestämt ord, såsom procent, pund, grader och andra
geometriska begrepp. Meningsräknaren
- Avgörande för meningsräkningen är stor bokstav, dock naturligtvis inte stor bokstav i egennamn eller dylikt. Sålunda räknas ej ny mening efter semikolon och kolon följda av liten bokstav. Vid stor bokstav efter kolon (anföring, citat) räknas däremot ny mening.
Bilaga 2 – Manuell beräkning av LIX jämfört med LIX-räknaren
Företag 1 LIX LIX-räknaren
Antal meningar 24 24
Antal ord 392 391
Antal långa ord 120 120
Genomsnitt meningslängd 16,33 16,29
Andel långa ord 30,61 30,69
LIX 47 47
Företag 2 LIX LIX-räknaren
Antal meningar 52 53
Antal ord 943 934
Antal långa ord 306 306
Genomsnitt meningslängd 18,13 17,62
Andel långa ord 32,45 32,76
LIX 51 50
Företag 3 LIX LIX-räknaren
Antal meningar 47 48
Antal ord 715 713
Antal långa ord 256 259
Genomsnitt meningslängd 15,21 14,85
Andel långa ord 35,80 36,33
LIX 51 51
Företag 4 LIX LIX-räknaren
Antal meningar 25 26
Antal ord 623 623
Antal långa ord 207 207
Genomsnitt meningslängd 24,92 23,96
Andel långa ord 33,23 33,23
LIX 58 57
Företag 5 LIX LIX-räknaren
Antal meningar 34 36
Antal ord 569 569
Antal långa ord 199 199
Genomsnitt meningslängd 16,74 15,81
Andel långa ord 34,97 34,97
Bilaga 3 – Multipel linjär regression inklusive extremvärden
Bilaga 3. Multipel linjär regression inklusive extremvärden
n = 140 Beroende variabel: LIX Beroende variabel: Längd
Variabel
Förväntat
samband Beta Std. avvikelse
Förväntat
samband Beta Std. avvikelse
Lönsamhet - 0,071 1,003 - -101,514 65,801 Storlek +/- -0,146 0,253 +/- 79,575 ** 16,609 Skuldsättning + -0,028 0,371 + 1,126 24,312 Ägarstruktur - -0,011 0,023 - -0,796 1,526 Bransch: Material -1,394 2,366 39,201 115,225 Konsumenttjänster -1,755 1,515 -66,034 99,389 Konsumentvaror -0,286 1,704 25,095 111,767 Hälsovård -0,276 1,382 20,806 90,645 Teknologi -1,452 1,585 -32,174 103,976 Finans -1,535 1,292 -129,98 84,777 Telekom 4,178 3,069 259,108 201,356 Byrå: EY 1,097 1,305 43,554 85,628 KMPG 0,539 1,151 105,223 75,533 Deloitte -0,934 1,269 51,807 83,22 Övrig 2,686 2,091 152,716 137,197 Kön 2,103 1,705 -124,499 111,841 Ålder 0,001 0,061 6,847 3,998 ♰ Utbildningsnivå 0,628 0,470 28,618 30,813 Konstant 48,536 320,689 F-värde 0,904 2,753 ** R2 (just. R2) 0,119 (-0,013) 0,292 (0,186) Högsta VIF-värde 1,891 1,891 ♰ 0,1 signifikansnivå * 0,05 signifikansnivå ** 0,01 signifikansnivå
Bilaga 4 – Multipel linjär regression inklusive extremvärden
(winsorizing)
Bilaga 4. Multipel linjär regression inklusive extremvärden
(winsorizing)
n = 140 Beroende variabel: LIX Beroende variabel: Längd
Variabel
Förväntat
samband Beta Std. avvikelse
Förväntat samband Beta Std. avvikelse Lönsamhet - -14,062 ** 4,335 - -254,351 298,516 Storlek +/- -0,078 0,242 +/- 78,849 ** 16,662 Skuldsättning + -0,162 0,379 + -12,153 26,107 Ägarstruktur - -0,019 0,022 - -0,882 1,546 Bransch: Material -1,571 2,272 30,583 156,457 Konsumenttjänster -1,918 1,454 -70,1 100,095 Konsumentvaror -0,678 1,637 9,149 112,720 Hälsovård -1,421 1,358 17,734 93,505 Teknologi -1,712 1,521 -39,599 104,766 Finans -1,798 1,239 -137,225 85,288 Telekom 3,259 2,956 241,788 203,58 Byrå: EY 1,188 1,251 41,563 86,151 KMPG 0,191 1,097 116,808 75,562 Deloitte -0,808 1,217 54,728 83,798 Övrig 1,405 2,032 124,187 139,903 Kön 1,818 1,637 -130,427 112,741 Ålder 0,026 0,058 6,319 4,004 Utbildningsnivå 0,722 0,447 23,173 30,763 Konstant 113,845 1113,313 F-värde 1,570 ♰ 2,633** R2 (just. R2) 0,191(0,069) 0,283 (0,176) Högsta VIF-värde 1,890 1,890 ♰ 0,1 signifikansnivå * 0,05 signifikansnivå ** 0,01 signifikansnivå
Bilaga 5 – Multipel linjär regression exklusive extremvärden
Bilaga 5. Multipel linjär regression exklusive extremvärden
n = 131 Beroende variabel: LIX Beroende variabel: Längd
Variabel
Förväntat
samband Beta Std. avvikelse
Förväntat
samband Beta Std. avvikelse
Lönsamhet - -26,229 ** 6,623 - 266,059 476,738 Storlek +/- -0,222 0,237 +/- 83,676 ** 17,071 Skuldsättning + -0,307 0,476 + -20,057 34,278 Ägarstruktur - -0,101 0,022 - -1,335 1,577 Bransch: Material -1,552 2,196 12,347 158,094 Konsumenttjänster -2,573 ♰ 1,399 -50,466 100,709 Konsumentvaror -0,696 1,605 49,891 115,510 Hälsovård -1,639 1,325 -3,042 95,365 Teknologi -2,313 1,467 -22,938 105,585 Finans -2,300 ♰ 1,196 -115,942 86,070 Telekom 2,237 2,842 286,046 204,621 Byrå: EY 1,617 1,231 36,333 88,643 KMPG 0,441 1,069 117,122 76,962 Deloitte -0,682 1,178 50,164 84,815 Övrig -0,413 2,131 209,616 153,409 Kön 1,784 1,565 -123,217 112,664 Ålder -0,33 0,059 8,001 ♰ 4,267 Utbildningsnivå 0,496 0,431 31,198 31,024 Konstant 176,401 -1499,372 F-värde 1,949 * 2,855 ** R2 (just. R2) 0,238 (0,116) 0,315 (0,204) Högsta VIF-värde 1,853 1,853 ♰ 0,1 signifikansnivå * 0,05 signifikansnivå ** 0,01 signifikansnivå
Bilaga 6 – Test av residualernas normalfördelning
Bilaga 6. Test över residualernas normalfördelning
Modell Sig.
1 0,200
2 0,200
3 0,200