5 Analys och diskussion
5.3 Förslag till fortsatt forskning
Studiens resultat har kommit att väcka fler relevanta frågor som jag anser viktiga att studera för skolans fortsatta litteraturundervisning. I första hand gäller det frågan om den variation av skönlitterära titlar och de olika fokusområden som lärare väljer att lägga på undervisningen har någon betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Innebär det fria litteraturvalet samt de tolkningar som lärare gör av ämnesplanen att elever i svenska skolor får olika kunskaper?
Vidare skulle även fortsatt forskning om skillnaderna mellan privatskolor och kommunala skolor vara av intresse. Jag nämnde tidigare i analysen om det kan vara så att det sitter någonting i väggarna på gamla etablerade skolor som får dem att lättare hamna i den institutionella
traditionens makt? Jag har i denna studie inte haft utrymme att intervjua skolledningarna för de respektive skolorna men anser att en djupare undersökning på detta område är eftersträvansvärd. Eftersom mitt resultat även gett skolornas ekonomi ett stort fokus så finns det anledning att se närmare på hur den variabeln påverkar skolornas och därmed elevernas förutsättningar till likvärdig utbildning.
Litteratur
Arfwedson, Gerd, 2006: Litteraturdidaktik: från gymnasium till förskola. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Brink, Lars, 1992: Gymnasiets litterära kanon: Urval och värderingar i läromedel 1910–1945. Diss., Uppsala universitet: Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen.
Brink, Lars, 2009: Skönlitteraturens väg till klassrummet- om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning. I Kåreland, Lena, (red.), 2009: Läsa bör man- den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber. S. 38–65.
Dahl, Karin, 1999: Från färdighetsträning till språkutveckling. I Thavenius, Jan, (red.), 1999: Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. S. 35–89.
Denscombe, Martyn, 2009: Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Edström, Jonny, 2013: Om tavlor såg jag- bilder, mycket skilda. En undersökning av Birger Sjöbergs ”Konferensman” som ett uttryck för bildorienterad modernism. Kandidatuppsats, Stockholms universitet. Hämtad: 2015-11-18.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:692604/FULLTEXT01.pdf
Englund, Boel, 1997: Skolans tal om litteraturen: Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt åter-skapande. Diss., Lärarhögskolan i Stockholm: Institutionen för pedagogik.
Iser, Wolfgang, 1978: The Act of Reading. A theory of aesthetic response. London: The Johns Hopkins University Press.
Malmgren, Gun, 1999: Svenskämnets identitetskriser – moderniseringar och motstånd. I Thavenius, Jan, (red.), 1999: Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. S. 90–118.
Malmgren, Lars-Göran, 1996: Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla, 2002: Läraren Litteraturen Eleven. Diss., Lärarhögskolan i Stockholm: Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.
Molloy, Gunilla, 2007: Skolämnet svenska- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla, 2008: Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidsson, Bo, 2011: Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Magnus, 2007: Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Rosenblatt, Louise M., 2002: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Sandström, Anna,2015: Skolverket. Vad är Läromedel? Hämtad: 2015-11-17.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-ar-laromedel- 1.181690
Skolverket, 2000: Grundskolan. Kommentarmaterial till kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes. Hämtad: 2015-11-25.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf746.pdf%3Fk%3D746
Skolverket, 2011: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasiet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, 2015: Minskad motivation förklarar inte det stora PISA-tappet. Hämtad: 2015-12-20. http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2015/minskad-motivation- forklarar-inte-det-stora-pisa-tappet-1.233782
Svedner, Per Olov, 2010: Svenskämnet & svenskundervisningen: delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Thavenius, Jan, (red.), 1999: Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, 1990: Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2015-09-29. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1 Informationsbrev
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 27 september 2015
Information om en studie som syftar till att undersöka det skönlitterära utbudet som finns på några utvalda gymnasieskolor i Mellansverige.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Studien, som är ett examensarbete på avancerad nivå, genomförs av mig Jessica Johansson som läser mitt sista år på lärarprogrammet vid Mälardalens högskola. Undersökning är en
litteraturdidaktisk studie där jag intresserar mig för skönlitteraturens användning i svenskundervisningen. Utifrån forskares olika teorier om skönlitteraturens betydelse i
undervisningen vill jag undersöka vilken skönlitteratur som finns på några gymnasieskolor samt i vilket syfte lärare har valt att använda dessa böcker. Jag ämnar också studera vem som väljer den inköpta litteraturen och hur den processen går till.
Studien bygger på intervjuer med svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. Valet av gymnasieskolor har tagits med hänsyn till dess olika karaktärer samt att dessa ligger i olika kommuner fria från påverkan av varandra. Du är tillfrågad att medverka i denna intervju för att det har kommit till min kännedom att du är insatt i skolans skönlitterära utbud med flera års erfarenheter av denna skolas verksamhet och rutiner. Din medverkan i intervjun innebär ett rättvisande resultat som kan belysa hur olika skolor väljer att arbeta med skönlitteratur i undervisningen. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som hest avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Intervjun förväntas ta 1-1,5 timme, där jag gärna inkluderar en liten demonstration av ert litterära utbud. Intervjun kommer att spelas in för att lättare få ett dynamiskt samtal och för att jag lättare ska kunna arbeta med materialet vid analysarbetet.
Transkribering av samtalet kommer att göras av mig där de intervjuade lärarna kommer att vara konfidentiella, inga namn på vare sig lärare eller skolor kommer att medverka i framställningen. Det kommer endast att vara jag som lyssnar och analyserar materialet och det kommer enbart att användas till denna undersökning. Därefter kommer inspelningarna att raderas. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs
Med vänliga hälsningar
Student: Handledare:
Jessica Johansson Birgitta Norberg Brorsson
jessica.johansson80@hotmail.se birgitta.brorsson@mdh.se