5 Analys och diskussion
6.2 Förslag till fortsatt forskning
Fortsatt forskning utgående från den här studien skulle bl.a. kunna handla om att:
utvidga studien med chefernas berättelser för att få en än mer nyanserad bild av systeminförandet, -användandet och det nya arbetssättet.
utvidga studien med en kvantitativ undersökning för att få en bredare bild av användarnas syn och användande av ÄH-systemet och på vilket sätt det påverkat arbetssättet och organisationen. Här kunde det också vara intressant att fundera över på vilket sätt upplevelsen av
ÄH-systemet har påverkats av att det samtidigt infördes ett nytt arbetssätt.
göra en jämförande studie med andra myndigheter som ingår i det gemensamma nationella projektet kring införandet av ÄH-systemet för att ev. ytterligare verifiera, utveckla, utöka eller ifrågasätta den här studiens resultat.
göra en jämförande tvärsektoriell studie med andra typer av myndigheter på regional nivå för att eventuellt kunna dra paralleller eller ytterligare belysa utmaningar och framgångsfaktorer kopplade till e-förvaltning och införande av IT-system i offentlig sektor.
göra en jämförande studie med ett stort företag för att kunna visa på likheter och/eller skillnader vid införande av IT-system.
Referenser
Andersen, K. N., Henriksen, H. Z., Medgalia, R., Danziger, J. N., Sannarnes, M.K. & Enemaærke, M. (2010). Fads and Facts of E-Government: A Review of Impacts of E-Government (2003-2009). International Journal of Public
Administration, 33, pp. 564-579.
Avgerou, C. (2001). The Significance of Context in Information Systems and Organizational Change. Information Systems Journal, 11, pp. 43-63.
Axelsson, K., Melin, U. & Söderström, F. (2011). Analyzing Best Practice
and Critical Success Factors in a Health Information System Case – Are There Any Shortcuts to Successful IT Implementation? In Tuunainen, V.,
Nandhakumar, J., Rossi, M., Soliman, W. (ed). 19th European Conference on
Information Systems, Helsinki, Finland, pp. 2157-2168.
Bannister, F. & Connolly, R. (2012). Forward to the Past: Lessons for the Future of E-government from the Story So Far. Information Polity, 17, pp. 211-226.
Barca, C. & Cordella, A. (2006). Seconds Out, Round Two: Contextualising E-Government Projects within their Institutional Milieu. A London Local Authority Case Study. Scandinavian Journal of Information Systems, 18:1, pp. 37-60.
Bekkers, V. (2012). Why Does E-government Looks As It Does? Looking Beyond the Explanatory Emptiness of the E-government Concept.
Information Polity, 17, pp. 329-342.
Bekkers, V. & Homburg, V. (2007). The Myths of E-Government: Looking Beyond the Assumptions of a New and Better Government. The Information
Society, 23, pp. 373-382.
Benbasat, I., Goldstein, D. K. & Mead, M. (1987). The Case Research Strategy in Studies of Information Systems. MIS Quarterly, September, pp. 369-386.
Broberg, H. (2009). DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system. En
designteori och metod. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Art and
Sciences No. 479.
Creswell, J. W. (2009). Research Design. Qualitative, Quantitative and
Cronholm, S. & Goldkuhl, G. (2010). Handlingsbara IT-system – design och
utvärdering. Hämtad 2013-01-28 från
http://www.vits.org/publikationer/dokument/545.pdf
DeLone, W. H. & McLean E. R. (1992). Information Systems Success: The Quest for the Dependent Variable. Information Systems Research, 3:1, pp. 60-95.
Doherty, N. F. & King, M. (1998a). The Consideration of Organizational Issues During the Systems Development Process: An Empirical Analysis.
Behavior & Information Technology, 17:1, pp. 41-51.
Doherty, N.F. & King, M. (1998b). The Importance of Organizational Issues in Systems Development. Information Technology & People, 11:2, pp. 104-123.
E-delegationen. (2011). Uppföljning av myndigheternas arbete med
e-förvaltning och e-tjänster 2011. Hämtad 2012-10-28 från
http://www.edelegationen.se/sites/default/files/imce/filer/ovrigt/Uppfoljning_ av_myndigheternas_arbete_med_e-forvaltning_och_e-tjanster_2011_1.0.pdf Gil-Garcia, J. R. & Pardo, T. A. (2005). E-government Success Factors: Mapping Practical Tools to Theoretical Foundations. Government
Information Quarterly, 22, pp. 187-216.
Giritli Nygren, K. (2009). e-Governmentality: on Electronic Administration in Local Government. Electronic Journal of e-Government, 7:1, pp. 55-64. Goldkuhl, G. (2012). From Policy to Design and Effects: A Framework for
E-government Research. Proceeding at 9th Scandinavian Workshop on E-Government, February 9-10, 2013, Copenhagen.
Grönlund, Å. & Horan, T. A. (2004). Introducing E-gov: History, Definitions, and Issues. Communications of the Association for Information
Systems, 15, pp. 713-729.
Heeks, R. (2002). Information Systems and Developing Countries: Failure, Success, and Local Improvisations. The Information Society, 18, pp. 101-112. Heeks, R. (2005). E-government As a Carrier of Context. Journal of Public
Ilshammar, L., Bjurström, A & Grönlund, Å. (2005). Public E-services in Sweden. Old Wine in New Bottles? Scandinavian Journal of Information
Systems 17:2, pp. 11-40.
Indihar Stemberg, M. & Jaklic, J. (2007). Towards E-government by Business Process Change – A Methodology for Public Sector. International
Journal of Information Management, 27, pp. 221-232.
Jacobsen, D. I. (2006). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi
och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Korteland, E. & Bekkers, V. (2007). Diffusion of E-government Innovations in the Dutch Public Sector: The Case of Digital Community Policing.
Information Polity, 12, pp. 139-150.
Lamb, R. & Kling, R. (2003). Reconceptualizing Users as Social Actors in Information Systems Research. MIS Quarterly, 27:2, pp. 197-235.
Lenk, K. (2007). Reconstructing Public Administration theory from below.
Information Polity, 12, pp. 207-212.
Lindblad-Gidlund, K. & Giritli Nygren, K. (2010). Diagnosing the Techno-relational Action Space. Finding Institutional and Individual Dimension for Innovation in Transformational Government. Transforming Government:
People, Process and Policy, 5:4, pp. 364-378.
Löfstedt, U. (2005). E-government – Assessment of Current Research and Some Proposals for Future Directions. International Journal of Public
Information Systems, 1, pp. 39-52.
Malhotra, Y. & Galletta, D. F. (2004). Building Systems That Users Want to Use. Communications of the ACM, 47:12, pp. 89-94.
Martin, V. (2007). Leading Change in Health and Social Care. London: Routledge.
Nasi, G. & Frosini, F. (2010). Vision and Practice of E-government: An Empirical Study. Financial Accountability & Management, 26:1, pp. 85-101. Orlikowski, W. J. (1992). The Duality of Technology: Rethinking the
Concept of Technology in Organizations. Organization Science, 3:3, pp. 398-427.
Orlikowski, W. J. (2000). Using Technology and Constituting Structures: A Practice Lens for Studying Technology in Organizations. Organization
Science, 11:4, pp. 404-428.
Orlikowski, W. J. & Barley, S. R. (2001). Technology and Institutions: What Can Research on Information Technology and Research on Organizations Learn from Each Other? MIS Quarterly, 25:2, pp. 145-165.
Ouadahi, J. (2008). A Qualitative Analysis of Factors Associated with User Acceptance and Rejection of New Workplace Information System in the Public Sector: A Conceptual Model. Canadian Journal of Administrative
Sciences, 25, pp. 201-213.
Regeringskansliet. (2008). Handlingsplan för eFörvaltning. Nya grunder för
IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning. Hämtad 2013-01-10
från http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/65/12/4ffd1319.pdf Regeringskansliet. (2011). It i människans tjänst - en digital agenda för
Sverige. Hämtad 2013-01-12 från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf
Robson, C. (2011). Real World Research. A Resource for Users of Social
Research Methods in Applied Settings. Chichester: John Wiley and Sons.
Rose, W. R. & Grant, G. G. (2010). Critical Issues Pertaining to the Planning of E-government Initiatives. Government Information Quarterly, 27, pp. 26-33.
Seng, W. M., Jackson, S. & Philip, G. (2010). Cultural Issues in Developing E-Government in Malaysia. Behavior & Information Technology, 29:4, pp. 423-432.
Tracy, S. J. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16:10, pp 837-851. Venkatesh, V., Morris, M. G., Davis, G. B. & Davis, F. D. (2003). User Acceptance of Information Technology: Toward a Unified View. MIS
Quarterly, 27:3, pp. 425-478.
Wikstrand, F. (2011). Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik
och kön i relation till införande av nya informationssystem.
Doktorsavhandling. Göteborgs universitet: Skrifter från institutionen för arbetsvetenskap nr 10. Göteborg: Geson Hylte Tryck.
Williams, C. & Hall, T. E. (2006). Implementing Information Technology Programs. Journal of E-Government, 3:2, pp. 3-32.
Winter, J. (2013). The Rocky Road: Why Usability Work Is Difficult. Doctoral Dissertation. Blekinge Institute of Technology: Doctoral Dissertation Series No. 2013:05.
Yildiz, M. (2012). Big Questions of E-government Research. Information
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Hur länge har du jobbat på myndigheten? Har du jobbat statligt innan? Hur länge har du jobbat med systemet? Hur pass ”datavan” tycker du att du är?