Förslag till fortsatt forskning

För vidare forskning skulle det vara av intresse att undersöka andra svenska kommuners socialtjänst. I en sådan undersökning kan en jämförelse göras för att se likheter och skillnader i arbetssätt och bedömning av reaktioner och behov hos barn som upplever våld i familjen. Det skulle även vara intressant att undersöka hur samverkan i andra kommuner fungerar, detta för att få en bredare förståelse för vilka möjligheter och hinder som uppstår i samverkan. Vidare skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie med barn som informanter. Det skulle skapa förståelse för barnets upplevelser och ge socialarbetare insikt i hur verksamheten kan förbättras för att tillgodose barnets bästa.

40

Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.

Booth, A., Papaioannou, D., & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a successful

literature review. London: Sage Publications Ltd.

Brinkman, S., & Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Bris. (u.å). Grundläggande behov. Hämtad 7 november 2018, från Bris, https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/barnets-rattigheter/grundlaggande-

behov/?fbclid=IwAR2G8aVz8GB6K3-8ir6k91bz_GzJI1uf-ou4p1e2Uv4Yh4UrInRRqvell1U

Bris. (u.å). Våld hemma. Hämtad 7 november 2018, från Bris,

https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/utsatta-situationer/vald-hemma/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Clarke, A., & Wydall, S. (2013). From ‘Rights to Action’: practitioners’ perceptions of the needs of children experiencing domestic violence. Child and Family Social Work. 20(2): 181- 190. doi:10.1111/cfs.12066

Danermark, B. (2005). Samverkan- himmel eller helvete?. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken- För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Eide, T., & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom

socialt arbete, vård och omsorg. (1. uppl.). Malmö: Liber.

Eriksson, M. (2012). Participation for children exposed to domestic violence? Social workers' approaches and children's strategies. European Journal of Social Work. 15(2): 205-221. doi:10.1080/13691457.2010.513963

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I B. Fejes, A., & Thornberg, R (red.). Handbok i kvalitativ analys (s.13-45). Stockholm: Liber AB.

Flaherty, M.P. (2011). Constructing a World Beyond Intimate Partner Abuse. Journal of

Women and Social Work. 25(3): 224-235. doi:10.1177/0886109910375220

Hindberg, B. (2006). Sårbara barn: att vara liten, misshandlad och försummad. (1. uppl.). Stockholm: Gothia.

Jernbro, C., & Janson, S. (2016). Våld mot barn 2016, en nationell kartläggning. Hämtad 12 november 2018, från:

http://www.allmannabarnhuset.se/wp-

41

Johansen, A-K., Svendsen, B., & Sundet, R. (2017). Children who experience domestic violence - dilemmas in social work practice. European Journal of Social Work. 20(5):741- 753. doi:10.1080/13691457.2016.1255590

Johansson, S. (2018). Att bedöma barns behov och föräldrars förmåga. I Ponnet, L. (2018).

Utredningsarbete i den sociala barnavården (2. uppl.) (s. 33-59). Malmö: Gleerups.

Jonhed. L, A. (2018). Barn som upplever våld (Mot en förälder). I Hällen, L., & Sinisalo, E. (2018). Våld i nära relationer (s. 159-214). Stockholm: Liber AB.

Lappalainen, R. E. (2016). Om olika vägar till kunskap. I Knutagård, M., Meeuwisse, A., Sunesson, S., & Swärd, H. Socialt arbete: en grundbok. (s. 334- 350). (3. utg.). Stockholm: Natur och Kultur.

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.). Malmö: Gleerup.

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.

Mattsson, T. (2017). Våld i barnavårdsutredningar: om socialtjänstens ansvar och viljan att

veta. Malmö: Gleerups.

Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å). Barn som upplever våld. Hämtad 7 november 2018, från Nationellt centrum för kvinnofrid,

http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/ Peckover, S. & Trotter, F. (2015). Keeping the focus on children: the challenges of

safeguarding children affected by domestic abuse. Health & Social Care In The Community. 23(4), 377-407. doi: 10.1111/hsc.12160

Regeringen. (2018). Barnkonventionens väg mot svensk lag. Hämtad 20 december 2018, från Regeringen, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionens-vag-mot- svensk-lag/

Røkenes, O.H., & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i

arbetet med människor. (2. uppl.). Malmö: Gleerups.

SFS 1949:381. Föräldrabalken. Hämtad 20 november 2018, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381

SFS 1990:52, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad 20 november 2018, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52

SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. Hämtad 20 november 2018, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Skau, G. M. (2018). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och

42

Socialstyrelsen. (u.å). Barn som bevittnar våld i nära relationer. Hämtad 19 november 2018, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/valds

ochbrottsrelateradefragor/barnsombevittnarvald

Socialstyrelsen. (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa - En vägledning för

hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Hämtad

20 november 2018, från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19528/2014-10-4.pdf Socialstyrelsen (2015). Utreda barn och unga - Handbok för socialtjänstens arbete enligt

socialtjänstlagen. Hämtad 20 november 2018, från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19644/2015-1-9.pdf

Socialstyrelsen (2016), Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete

med våld i nära relationer. Hämtad 20 november 2018, från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20252/2016-6-37.pdf

Socialstyrelsen (2018). Att samtala med barn - Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och

sjukvården och tandvården. Hämtad 11 december 2018, från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21168/2018-11-14.pdf

Sohlberg, P., & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och

forskningsmetod. (3., [kompletterade och utvidgade] uppl.). Stockholm: Liber.

SOU 2001:72. Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Stockholm: Socialdepartementet Svensson, K., Johnsson, Eva., & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme. Utmaningar i

socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 13 november 2018, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Överlien, C. (2010). Children Exposed to Domestic Violence: Conclusions from the Literature and Challenges Ahead. Journal of Social Work. 10(1):80-97.

doi:10.1177/1468017309350663

43

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev

Hej,

Vi är två studenter som heter Anna Arvidsson och Elin Jansson, vi studerar sjätte terminen på socionomprogrammet vid Örebro universitet där vi ska skriva ett examensarbete på kandidatnivå. Vi har fått dina kontaktuppgifter via XX, genom XX, som meddelat ditt intresse av att delta. Nedan följer information om studien och ditt deltagande.

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelse av att arbeta med barn som upplever våld i familjen. Vi önskar att få ta del av dina uppfattningar och yrkeserfarenheter av att arbeta med denna målgrupp. Dina uppfattningar är av stor vikt i genomförandet av vår studie. Intervjun kommer att beröra din uppfattning vad barns reaktioner av våld i familjen, barns behov av stöd och hjälp samt samverkan med andra professioner. Intervjuerna beräknas pågå i ungefär 45-60 minuter. Du har möjlighet att själv bestämma tid och plats för intervjun.

Ditt medverkande i studien är frivilligt och du kan välja att avbryta när som helst under studiens gång utan motivering. Frivilligheten innebär förstås också att du väljer vilka frågor under intervjun som du vill svara på. Intervjun kommer med ditt samtycke att spelas in, i syfte av att vi ska transkribera och inte gå miste om värdefull information. Det inspelade materialet kommer att förvaras så att obehöriga ej får tillgång till det. Materialet kommer enbart att användas i enlighet med studiens syfte och raderas efter det att examensarbetet har blivit godkänt. Alla uppgifter i studien kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet. Du kommer att vara anonym i undersökningen och uppgifter som kan komma att sammankopplas med dig eller din kommun kommer att avidentifieras.

Examensarbetet kommer sedan att publiceras vid Örebro universitets databas, efter det att examensarbetet godkänns vid examination, och du kommer ha möjlighet att ta del av arbetet genom att få ett eget exemplar mailat till dig. Återkoppling kommer att ske först i januari men vi finns tillgängliga via telefon eller mail om det är någonting du undrar över.

Vi ser fram emot ditt deltagande och är ytterst tacksamma för att du väljer att ställa upp i vår undersökning. Vid eventuella frågor är du välkommen att höra av dig till oss!

Med vänliga hälsningar,

Anna Arvidsson Elin Jansson

Mail Mail

44

Bilaga 2: Intervjuguide

Bakgrundsfrågor ❏ Kön och ålder?

❏ Vilken utbildning har du?

❏ Hur länge har du arbetat inom socialtjänsten? Med vilka arbetsuppgifter? ❏ Har du någon specifik utbildning inom området “barn och våld”?

❏ Vad har du gjort tidigare/har du någon annan relevant erfarenhet av att möta barn som upplevt våld inom familjen?

Tema 1: Barnens reaktioner

❏ Hur skapar du ett förtroende för dig själv i mötet med nya familjer?

❏ Vill du utifrån dina erfarenheter berätta om barns reaktioner på det våld de upplever i familjen?

❏ Barn som upplever våld i hemmet lever i en utsatt livssituation, vad tänker du om det?

❏ Vill du berätta om vilka känslor du möter hos dessa barn? Tema 2: Barnens behov

❏ Vilka metoder använder ni i utredningar med barn som upplevt våld?

❏ Hur tänker du kring behov hos barn som upplevt våld respektive barn som själva är utsatta?

❏ Det finns olika typer av våld barn kan uppleva, vad har du för erfarenhet av det? ❏ Barn är brottsoffer. Hur beaktar du barnets behov av stöd och hjälp utifrån det

perspektivet? (SoL 5 kap 11 §)

❏ Vad är det värsta du upplevt i arbetet med dessa barn? ❏ Vill du berätta om en situation där det slutat bra?

Tema 3: Samverkan

❏ Ni samverkar med andra professioner, vill du berätta om hur det fungerar?

❏ Hur ser din idealbild för samverkan ut? Vad ser du för hinder respektive möjligheter? ❏ Utifrån din erfarenhet hur ser du på samverkan vad gäller barn som upplevt våld och

barn som själva är utsatta?

❏ Utifrån din erfarenhet, får ni tillräckligt med kunskap om varandras arbetsuppgifter? ❏ Tycker du att det finns en förståelse och respekt för varandras professioner? På vilket

sätt tillvaratas olika professionella kunskaper?