7. Avslutande diskussion
7.3 Förslag till fortsatt forskning
I denna studie har vi ämnat tillföra ett bredare perspektiv över olika faktorer som kan komma att påverka framtidens revisionsbransch. Vidare har vi studerat samspelet mellan faktorerna samt gjort en jämförelse mellan större och mindre revisionsbyråer för att skapa en uppfattning om storleken kan ha betydelse inför framtiden.
Framtidens revision är ett brett ämne och vi har under studiens genomförande identifierat ett flertal potentiella framtida forskningsområden inom ämnet.
Denna studie har genomförts med respondenter som är verksamma i Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Gemensamt för våra respondenter är att majoriteten av deras kunder består av små och medelstora bolag, vilket kan förklaras av vår geografiska avgränsning. Större företag såsom börsnoterade bolag är oftast lokaliserade i storstadsregioner. På grund av detta kan vårt val av respondenter ha påverkat de erhållna svaren och det är möjligt att ett annat urval hade kunnat ge ett annat resultat.
Vi kan se att ett flertal av faktorerna har påverkats av den typ av kunder som våra respondenter inriktar sig på. De flesta av revisorerna i denna undersökning har exempelvis inte berörts av kravet på hållbarhetsredovisning eller globalisering på grund av storleken på deras kunder. Vidare kan argumenten gällande faktorn reglering ha påverkats av kundernas storlek i och med att respondenterna bedömt att den nuvarande lagstiftningen inte är anpassad utefter deras kunder utan är mer lämpad åt större bolag. Vi anser därför att det skulle vara intressant att göra samma studie på en större ort där det finns kunder av alla storlekar, vilket skulle kunna ge ett annat perspektiv på faktorerna. Vi bedömer även att kontrasterna mellan större och mindre byråer kan vara större på en sådan ort eftersom fler aktörer är verksamma på samma marknad vilket kan påverka exempelvis konkurrensen eller förutsättningarna. Vidare kan det vara av intresse att omfatta fler respondenter i studien. För att ge studien en ökad generaliserbarhet hade samtliga byråer inom Big seven kunnat inkluderas. Det kan även tänkas att en liknande kvantitativ studie hade kunnat genomföras med exempelvis ett enkätformulär, vilket hade gett tydligare statistiska svar över vilka faktorer som revisorer i mindre respektive större byråer bedömer vara mer eller mindre betydelsefulla.
Denna studie fokuserar på revisionsbranschen men som vi nämnt tidigare är revisions-, redovisnings- och rådgivningsbranschen nära sammankopplade med varandra. Detta är även tydligt i och med att samtliga deltagande byråernas erbjuder alla tre områden i deras tjänsteutbud. Av den anledningen kan det vara relevant att även inkludera medarbetare som arbetar med redovisnings- och rådgivningsfrågor i studien vilket
hade kunnat leda till ett bredare perspektiv på revisionsbranschens framtid. Ett annat alternativ för att ge ökad förståelse för studiens forskningsfråga hade varit att omfatta intervjuer med branschexperter såsom FAR eller Revisorsinspektionen samt övriga sakkunniga personer inom respektive framtidsfaktor. Experternas bedömningar hade sedan kunnat jämföras med revisionsbyråernas argument. Vår studie behandlar frågor som är relativt ovissa eftersom de berör framtiden som är svår att uttala sig om i förväg. Slutligen vore det därför intressant att göra en liknande studie om exempelvis tio år för att jämföra resultaten och se hur väl vår undersökning stämmer överens med framtidens verklighet.
7.4 Kvalitetskriterier
En verifiering av kvalitativ forskning är väsentlig för att kunna bedöma trovärdigheten i studien. Det är viktigt att kunna påvisa att resultatet är baserat på metoder och handlingssätt som står för god forskning (Denscombe, 2009, s. 378). Vid kvantitativa studier är validitet och reliabilitet två viktiga aspekter att ta i beaktning.
Med validitet menas att forskaren undersöker det som önskas att undersöka och reliabilitet innebär att de mätningar som görs i studien ska vara gjorda på ett korrekt sätt (Thurén, 2013, s. 26). Det har förts diskussioner inom kvalitativ forskning gällande begreppen validitet och reliabilitet och om denna typ av forskning borde bedömas utifrån andra kriterier än de som används inom kvantitativ forskning.
Lincoln och Guba samt Guba och Lincoln (1985; 1994, refererade i Bryman & Bell, 2013, s. 402-403) presenterar istället trovärdighet och äkthet som två kriterier som bör användas för bästa möjliga verifiering av kvalitativ forskning. Den främsta anledningen till att de tvekar på användningen av validitet och reliabilitet är på grund av att dessa kriterier förutsätter att endast en bild av den sociala verkligheten påvisas i studien. De anser istället att det kan förekomma flertalet beskrivningar och bilder av verkligheten vilket även vi bedömer kan gälla för vår studie då våra respondenter kan ha olika uppfattningar om deras situation kopplat till framtidens revision. Vidare kan trovärdigheten beskrivas med hjälp av fyra delkriterier, tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Denscombe (2009, s. 378) förklarar att trovärdighet är ett essentiellt kriterium att ta i beaktning vid forskning och av den anledningen har vi valt att förhålla oss till de fyra delkriterier under studiens gång för att kunna upprätthålla en så hög trovärdighet och kvalitet som möjligt.
Det första kriteriet tillförlitlighet är uppfyllt om forskaren kan återge en tydlig bild av verkligheten som överensstämmer med de observationer som genomförts.
Beskrivningen av verkligheten ska således accepteras av andra (Lincoln & Guba, 1985; Guba & Lincoln 1994, refererade i Bryman och Bell, 2013, s. 403). För att försäkra oss om att vi tolkat respondenternas svar på rätt sätt deltog vi båda under samtliga intervjutillfällen, vilket även gav oss mer utvecklade svar i och med att båda hade möjlighet att ställa följdfrågor. Vidare skickade vi även ut samtliga transkriberingar till respektive respondent för godkännande för att på så sätt kunna återge en tydlig och sann bild av verkligheten. Samtliga respondenter som deltagit i studien har en lång erfarenhet inom revisionsbranschen och därav bedömer vi att de har tillräcklig kunskap för att kunna återge en rättvis bild av verkligheten.
Överförbarhet innebär att att resultatet går att överföra i en annan omgivning och miljö. Inom kvalitativ forskning är en central del att tolka resultatet och dess unika egenskaper på ett mer detaljerat plan (Lincoln & Guba, 1985; Guba & Lincoln 1994, refererade i Bryman & Bell, 2013, s. 403-404). Vi anser inte att resultatet kan generaliseras till andra miljöer eftersom vi baserat studien på en begränsad andel
respondenter. Om en liknande studie däremot skulle genomföras med samma förutsättningar och avgränsningar bedömer vi att resultatet skulle kunna få en liknande innebörd. Vidare finns en risk att personliga åsikter kan ha påverkat studiens utfall vilket också talar för problematiken med att överföra resultatet.
Vidare presenterar Guba och Lincoln (1994, refererad i Bryman och Bell, 2013, s.
405) kriteriet pålitlighet som innebär att forskarna är kritiska och förhåller sig utifrån en granskande attityd. För att uppfylla detta delkriterium måste samtliga delar och faser av forskningsprocessen redogöras för. Detta är viktigt för att påvisa att de val som forskarna gör under studien är passande för forskningen. De rekommenderar vidare att kollegor kontrollerar och bedömer de tillvägagångssätt som används under forskningens gång. I denna studie har vi gjort tydliga redogörelser för de val och tillvägagångssätt som vi genomgående följt under studiens gång. Vidare har vi även sökt stöd hos handledare och andra studenter i samband med seminarium där vi fått kritik, vägledning och tips.
Delkriteriet konfirmering, även kallat bekräftelse, innebär att forskarna är medvetna om de svårigheter som råder för att hålla ett objektivt synsätt i forskningen. Forskarna ska för att uppnå konfirmering agera i god tro under hela forskningsprocessen. Det ska framgå att forskarna inte avsiktligen involverat sina personliga åsikter eller teoretiska kunskaper i slutsatserna (Guba & Lincoln, 1994, refererad i Bryman och Bell, 2013, s. 405). Vi har för att i största möjliga mån uppfylla konfirmeringen presenterat våra teoretiska och praktiska erfarenheter inom ämnet i förförståelsen för att ge läsaren förståelse för hur resultatet eventuellt kan ha påverkats och tolkats utifrån våra tidigare erfarenheter.
Referenser
Agevall, L., Jonnergård, K. & Krantz, J. (2017). Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? - Om dokumentstyrning av professioner. Växjö: Linnaeus University Press.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2:a uppl.
Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur.
Arruñada, B. (1999). The provision of non-audit services by auditors let the market evolve and decide. International review of law & economics, 19 (4), 513-531.
Bierstaker, J., Burnaby, P. & Thibodeau, J. (2001). The impact of information technology on the audit process: an assessment of the state of the art and implications for the future. Managerial auditing journal, 16 (3), 159-164.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl.
Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl.
Stockholm: Liber.
Bühler, C., Engelen, J. & Soede, M. (2011). Fundamental changes in society.
Technology and Disability, 23 (3), 95-99.
Carretero, J. & Blas, J.G. (2014). Introduction to cloud computing: Platforms and solutions. Cluster Computing, 17 (4), 1225-1229.
Carson, D. (1985). The Evolution of Marketing in Small Firms. European Journal of Marketing, 19 (5), 7-16.
Cheng, Y., Liu, Y. & Chien, C. (2009). The association between auditor quality and human capital. Managerial Auditing Journal, 24 (6), 523-541.
Choi, J-H., Kim, C., Kim, J-B. & Zhang, Y. (2010). Audit office size, audit quality, and audit pricing. Auditing: a journal of practice and theory, 29 (1), 73–98.
DeFond, M.L., Raghunadan, K. & Subramanyam, K. (2002). Do non-audit services fees impair auditor independence? Evidence from some going concern audit opinions.
Journal of Accounting Research, 40 (4), 1247-1275.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48 (2), 147-160.
Emilsson, E. & Engerstedt, U. (2016). Hög tid att förenkla revisionen av ägarledda företag. Tidningen Balans, [Online] 10 maj.
Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/debatt/revisionsregleringen-hog-tid-att-forenkla-revisionen-av-agarledda-foretag/. [Hämtad 15 april 2018]
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2015). Organisation och organisering. 4:e uppl. Stockholm: Liber.
FAR (u.å.a). Det här är FAR. FAR.
https://www.far.se/om-far/det-har-ar-far/. [Hämtad 2018-02-05].
FAR (u.å.b). FAQ Hållbarhetsredovisning enligt ÅRL. [Broschyr]. Stockholm: FAR.
https://www.far.se/contentassets/2b2cc988a3dd4056b3dbad9450d96dee/faq-hallbarhetsrapportering_slutgiltig.pdf. [Hämtat 2018-04-11].
FAR (2011). Fars Samlingsvolym. 2011 - Revision. Stockholm: Far Akademi.
FAR (2016a). Nyckeln till framtiden - framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet. [Rapport]. FAR.
https://www.far.se/globalassets/trycksaker-pdf/nyckeln-till-framtiden_uppslag.pdf.
[Hämtad 2018-02-12].
FAR (2016b, 19 maj). Så implementeras EU:s revisionspaket i Sverige. FAR.
https://www.far.se/nyheter/2016/maj/sa-implementeras-eus-revisionspaket-i-sverige2/. [Hämtad 2018-04-15].
FAR Förlag (2005). Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.
Francis, J.R. & Yu, M.D. (2009). Big 4 office size and audit quality. Accounting review, 84 (5), 1521–1552.
Gertsson, N., Sylvander, J., Broberg P. & Friberg, J. (2017). Exploring audit assistants decision to leave the audit profession. Managerial Auditing Journal, 32 (9), 879-898.
Hadjipetri Glantz, S. (2017). Hej då revisionsplikt - hej ekobrott. Tidningen Balans, [Online] 27 januari.
Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hej-da-revisionsplikt-hej-ekobrott/. [Hämtad 19 februari 2018]
Hadjipetri Glantz, S. (2018). Vi behöver göra en radikal förändring - skapa ett AB light. Tidningen Balans, [Online] 22 mars.
Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/nyheter/vi-behover-gora-en-radikal-forenkling-skapa-ett-ab-light/. [Hämtad 15 april 2018]
Halling, P. (2017). 19 frågor och svar om GDPR. Tidningen Balans, [Online] 24 november. Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/nyheter/19-fragor-och-svar-om-gdpr/. [Hämtad 23 april 2018]
Istner-Byman, M. (2017). Revisionsbyråerna behöver bli mer proaktiva. Realtid, [Online] 16 maj.
Tillgänglig via; http://www.realtid.se/revisionsbyraerna-behover-bli-mer-proaktiva.
[Hämtad 13 februari 2018]
Johansson, M. (2017, 8 mars). Professor varnar: Tråkiga checklistor hotar revisionen.
Revisionsvärlden. https://revisionsvarlden.se/ny-studie-trakiga-checklistor-hotar-revisionen/. [Hämtad 2018-05-13].
Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Kaplan, S. (2012). The Business Model Innovation Factory: How to stay relevant when the world is changing. Hoboken: John Wiley & Sons, Incorporated.
Kempe, M. (2013). Framtidens rådgivning, redovisning och revision - En resa mot år 2025. [Rapport]. FAR.
https://www.far.se/globalassets/pdf-ovrigt/branschen-2025/framtidens-radgivning-redovisning-och-revision---kairos-futures-rapport.pdf. [Hämtad 2018-02-02].
KPMG (2018). Kontor i Sverige. KPMG.
https://home.kpmg.com/se/sv/home/about/kontor-i-sverige.html. [Hämtad 2018-05-12].
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Lennartsson, R. (2016). Hållbarhetslagen - så slår de nya kraven. Tidningen Balans, [Online] 23 maj.
Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hallbarhetslagen-sa-blir-den/.
[Hämtad 23 april 2018]
Linder Lindberg, L. (2015, 22 juni). 250 bankkontor borta på 10 år. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6195820. [Hämtad 2018-03-08].
Lombardi, D., Bloch, R. & Vasarhelyi, M. (2014). The future of audit. Journal of information systems and technology management, 11 (1), 21-32.
Marténg, C. (2018, 9 april). Regeringen: Revisionsplikten återinförs inte. FAR.
https://www.far.se/nyheter/2018/april/regeringen-revisionsplikten-aterinfors-inte/.
[Hämtad 2018-04-15].
Nationalencyklopedin (u.å.). Redovisning. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/redovisning. [Hämtad 2018-02-13].
Nilsson, H. (2000). Informationsteknik som drivkraft i granskningsprocessen: En studie av fyra revisionsbyråer. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet.
Nordlöf, H., Wijk, K. & Westergren, K-E. (2015). Perceptions of work environment priorities: Are there any differences by company size? An ecological study. Work, 52 (3), 697-706.
Power, M.K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations and Society, 28 (4), 379-394.
PWC (2018). Kontor i Sverige. PWC. https://www.pwc.se/kontor. [Hämtad 2018-05-12].
Regeringen (2016, 7 april). Revisorer och revision. Regeringen.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/04/prop.-201516162/.
[Hämtad 2018-04-15].
Regeringen (2017, 21 december). Ny dataskyddslag kompletterar EU:s
dataskyddsförordning. Regeringen.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/ny-dataskyddslag-kompletterar-eus-dataskyddsforordning/. [Hämtad 2018-04-23].
Regeringen (2018). Regeringens skrivelse 2017/18:201. [Skrivelse]. Stockholm:
Regeringen. http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2018/04/skr.-201718201/. [Hämtad 2018-04-15].
Revisorsinspektionen (u.å.a). Bli revisor. Revisorsinspektionen.
https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/. [Hämtad 2018-02-02].
Revisorsinspektionen (u.å.b). Historik. Revisorsinspektionen.
https://www.revisorsinspektionen.se/om-ri/historik/. [Hämtad 2018-02-02].
Revisorsinspektionen (u.å.c). Framtida revisionen. Revisorsinspektionen.
https://www.revisorsinspektionen.se/om-ri/framtida-revisionen/. [Hämtad 2018-02-02].
Revisorsinspektionen (u.å.d). Förslag till åtgärder. Revisorsinspektionen.
https://www.revisorsinspektionen.se/om-ri/framtida-revisionen/forslag-till-atgarder/.
[Hämtad 2018-02-02].
Revisorsinspektionen (2017). Revisorsinspektionens promemoria Den framtida revisionen Morgondagens kompetenskrav - nya föreskrifter om utbildning och prov.
[Promemoria]. Stockholm: Revisorsinspektionen.
https://www.srfkonsult.se/wp-content/uploads/2018/03/pm-revisorsinspektionen.pdf.
[Hämtad 2018-04-15].
Revisorsinspektionen (2018, 1 mars). Godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. Revisorsinspektionen.
http://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/manadsstatist ik/2018/revstat-2018-03.pdf. [Hämtad 2018-02-02].
Reynolds, J.K., Deis Jr, D.R. & Francis, J.R. (2004). Professional Services Fee and Auditor Objectivity. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 23 (1), 29-52.
Rezaee, Z., Sharbatoghlie, A., Elam, R. & McMickle, P. L. (2002). Continuous Auditing:
Building Automated Auditing Capability. Auditing. 21 (1), 147-163.
Riksrevisionen (2017). Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar. [Rapport]. Stockholm: Riksrevisionen.
https://www.riksrevisionen.se/download/18.3daa1b3d160c00a26d2c0f3/15184354992 82/RiR_2017_35_REVISIONSPLIKT_ANPASSAD.pdf. [Hämtad 2018-04-15].
Saito, Y. & Takeda, F. (2014) Global audit firm networks and their reputation risk.
Journal of accounting, auditing & finance, 29(3), 203-237.
Sigblad, A. (2018, 3 april). Vem blir kvar när branschen förändras? Finansliv.
https://www.finansliv.se/artikel/vem-blir-kvar-nar-branschen-forandras/ [Hämtad 2018-04-10].
Sirois, L-P., & Simunic, D. (2011). Auditor Size and Audit Quality Revisited: The Importance of Audit Technology.
Snickars, P. (2014). Digitalism: När allting är internet. Stockholm: Volante.
SOU 2008:32. Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Stockholm:
Justitiedepartementet.
Sundgren, S. & Svanström, T. (2013). Audit office size, audit quality and audit pricing: evidence from small- and medium-sized enterprises. Accounting and Business Research, 43 (1), 31-55.
Suneson, B. (2004). De stora revisionsbyråerna i Sverige blir allt större. SvD Näringsliv, [Online] 5 juni.
Tillgänglig via; https://www.svd.se/de-stora-revisionsbyraerna-i-sverige-blir-allt-storre-3K4. [Hämtad 13 februari 2018]
Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning: efterfrågan, kvalitet och oberoende.
Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Svensk Handel (2012). Det ansvarsfulla företaget. [Rapport]. Svensk Handel.
http://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/vara-fragor/hallbar-handel/daf-2012.pdf. [Hämtad 2018-04-11].
Svensk Handel (2016, 16 februari). Ny lag om hållbarhetsredovisning. Svensk Handel. http://www.svenskhandel.se/verksam-i-handeln/radgivning/16-smarta-vagval-for-hallbar-handel/ny-lag-om-hallbarhetsredovisning/. [Hämtad 2018-04-11].
Svensk Handel (2017). Svensk Handels hållbarhetsundersökning 2017. [Rapport].
Svensk Handel. http://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/hallbarhetsundersokning-2017.pdf.
[Hämtad 2018-04-11].
Svenskt Näringsliv (2007). Globaliseringens utmaningar och möjligheter. [Rapport].
Stockholm: Svenskt Näringsliv.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/globaliseringens-utmaningar-
och-mojligheter_527749.html/BINARY/Globaliseringens%20utmaningar%20och%20möj ligheter.
[Hämtad 2018-04-10].
Svenning, C. (2003). Metodboken: [samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling: klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på internet. 5:e uppl. Eslöv: Lorentz Förlag.
Svenska Standardbolag AB (2016). Vad är skillnaden mellan ägarledda och ledningsstyrda bolag? Svenska Standardbolag AB.
https://www.standardbolag.se/information/faq-aktiebolag-lagerbolag/skillnaden-mellan-agarledda-ledningsstyrda-bolag. [Hämtad 2018-04-23].
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2:a uppl. Stockholm: Liber.
Thurén, T. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
Öhman, P. & Wallerstedt, E. (2012). Audit regulation and the development of the auditing profession: The case of Sweden. Accounting history, 17 (2), 241-257.
Appendix 1: Mejlmall
Hej!
Vi är två studenter från Handelshögskolan vid Umeå Universitet. Vi läser vår sista termin på Civilekonomprogrammet och är därmed i full gång med att skriva vårt examensarbete. Vår studie syftar till att undersöka hur revisionsbyråer ställer sig gällande “framtidens revision”. Vad ser revisionsbyråer för utmaningar, möjligheter och problem med de förändringar som framtiden eventuellt kan föra med sig? Vidare vill vi studera om inställningen till framtidens förändringar skiljer sig åt mellan byråer beroende på deras storlek.
Vi skulle gärna vilja att er byrå deltog i vår undersökning och att vi kan få komma i kontakt med en anställd hos er som kan avvara en timme för en intervju gällande framtidens revision. Vi söker en revisor och eftersom vi är intresserade av både historia och framtiden inom branschen ser vi gärna att denne har relativt lång erfarenhet inom branschen (omkring fem år). Intervjufrågorna är mestadels öppna i sin karaktär men några frågor riktar sig även specifikt till er byrå. Vi hoppas i första hand att få träffa er personligen men att genomföra intervjun via telefon är också möjligt. Vi är flexibla gällande datum och tid för intervjun.
Vi skulle vara otroligt tacksamma om ni vill vara delaktiga i vår studie. Återkoppla gärna så snart som möjligt om ni har möjlighet att delta i intervjun. Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att maila oss på nedanstående adresser.
Med vänliga hälsningar, Lovisa Forss
Mejladress:
Telefonummer:
Emma Håkansson Mejladress:
Telefonummer:
Appendix 2: Intervjuguide
Inledande information
• Presentation av oss själva samt studiens syfte.
• Fråga om respondenten samtycker till inspelning med bandspelare.
• Redogörelse för hur respondentens svar kommer att användas och att svaren kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt.
• Information om intervjuns tidsram.
• Fråga om respondenten vill vara anonym eller ej samt informera att alla svar är frivilliga och att intervjun när som helst kan avslutas.
Bakgrundsfrågor
1. Vad är din befattning och roll i företaget och hur många års erfarenhet har du inom yrket revision?
2. Till mindre byråer: Hur länge har er byrå funnits?
3. Hur många anställda revisionsmedarbetare har ni på det kontoret där du jobbar?
4. Hur ser fördelningen mellan tjänsteutbudet ut på ert kontor (Revision, redovisning, rådgivning)?
5. Vad har ni för typ av kunder ni arbetar mot, med hänsyn till storlek?