Resultatet pekar på att erfarenhet kan vara en faktor som får betydelse för hur förskollärare förhåller sig till diagnosen och förskolans uppdrag. Att undersöka detta närmare känns angeläget.
De senaste decennierna har inneburit stora neddragningar på förskolans område, samtidigt som det pedagogiska uppdraget tydliggjorts i och med att läroplan för förskolan införts. Fler och fler barn får också redan i förskolan någon form av diagnos. En effekt av de neddragningar vi sett i
verksamheten de senaste årtiondena skulle kunna vara att fler och fler barn faller utom ramarna för det ”normala”. Vilka konsekvenser skulle det medföra i förhållande till det som är budskapet i förskolans läroplan? Vilka behov anses de barn man kallar i behov av särskilt stöd ha och på vilka grunder? Detta är frågor som väckts under arbetet med min uppsats och som jag ser som både relevanta och viktiga att studera vidare.
Förskolan är och har varit till för alla barn. I resultatet finns det förskollärare som beskriver att barn med diagnos skulle vinna på en annan typ av förskoleplacering, i tex. liten grupp. Att undersöka om det finns en risk att förskolans hittills inkluderande arbetssätt förändras till att innefatta mera
segregerande lösningar och vad det kan få för effekter är också ett viktigt forskningsområde.
Referenslista
Andreasson, I. & Asp-Onsjö, L. (2009). Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning- en mångfasetterad utmaning (s.35- 54). Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2009). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på
förskolan-barn i behov av stöd (s.17-33). Lund: studentlitteratur.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). Uppförandeproblem i skolan- och andra kliniska observationer. I M. Börjesson och E. Palmblad (red.), Problembarnets århundrade
(s. 17-54). Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande- förhållningssätt, kunskap och
specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber.
Egidius, H. (1997). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och kultur.
Elinder, L. (2007). Gillberg-affären- forskning måste kunna granskas. Läkartidningen (39)
2822- 2822..
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
Eriksson, A. (2009). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på
förskolan-barn i behov av stöd (s.203-218). Lund: studentlitteratur.
Gillberg, C. & Söderström, H. (2011) Neuropsykiatriska funktionshinder hos barn och ungdomar. Hämtat 6 juni 2012 från http://www.internetmedicin.se/dyn-main.asp?page=1087#sc4
Gillberg, C. (2005) Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura. Giota, J.(2011). Förlorare på flera nivåer. Pedagogiska magasinet (4), 40- 45.
Goffman, E. (1963). Stigma-Notes on the Management of spoiled Identity. New Jersey: Prentice- Hall Inc.
Granbom, I. (2011). Vi har nästan blivit för bra- Lärares sociala representationer av
förskolan som pedagogisk praktik. (Doktorsavhandling). Jönköping: Högskolan för
lärande och kommunikation.
Haug, P. (1995) . Spesialpedagogiske utfordringar. Oslo: Universitetsforlaget AS. Hedström, H. (2012). Alla är olika trots samma diagnos. Specialpedagogik (1), 20-22. Heimersson, M. (2009). Elevers särskilda behov- en analys enligt Nancy Fraser. I A.
Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning- en mångfasetterad utmaning (s.59-79). Lund: Studentlitteratur.
Hellberg, K. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och
vändpunkter. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings universitet.
Hjörne, E. & Säljö, R.(2004).There Is Something About
Julia: Symptoms, Categories, and the Process of Invoking Attention Deficit
Hyperactivity Disorder in the Swedish School: A Case Study. Journal of Language,
Identity & Education, 3:1, 1-24.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling- barns livsvärldar. Danmark: Studentlitteratur.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse-Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.
Jakobsson, I. (2002). Diagnos i skolan- en studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos. Göteborg Studies in Educational Sciences 185. Göteborg:Acta
universitatis Gothoburgensis.
Jakobsson, I & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.
Karlsson, Y. (2007). Att inte vilja vara problem- social organisering och utvärdering av
elever i en särskild undervisningsgrupp. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings
Universitet.
Kvale, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärfve, E. (2000). Hjärnspöken- DAMP och hotet mot folkhälsan. Eslöv: Symposium.
Lindgren, A. (2007). Individuella utvecklingsplaner i förskolan- på vilka grunder?En
aktionsforskningsstudie om pedagogisk dokumentation som verktyg för en interaktionistisk kunskapssyn (Magisteruppsats 10 poäng). Göteborg: Institutionen för pedagogik och
didaktik.
Linell, P. (1994) Transkription av tal och samtal: teori och praktik. (Rapp 212:1994:9) Göteborg: Göteborgs universitetsbibliotek.
Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. En kritisk fallstudie
angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö Studies in Educational
Sciences: Licentiate Dissertation Series 2006:2.
Läroplan för förskolan.(1998) Lpfö 98 (reviderad 2010) Stockholm: Fritzes.
Markström, A. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik- en etnografisk studie. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings Universitet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nordin-Hultman, E. (2005). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Kristianstad: Liber.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Sandberg, A. & Norling, M. (2009). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I
A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd (s.37-53). Lund: studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag.
Skolverket (2011). Vilka går i förskola? Hämtat 14 maj 2012 från
http.//www.skolverket.se/forskola/om-forskola/vilka-gar-i-förskola-1.4151 Socialstyrelsen (1987) Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd från
Socialstyrelsen. 1987:3. Stockholm: Allmänna förlaget.
Socialstyrelsen (2004) Kort om ADHD hos barn och vuxna- en sammanfattning av Socialstyrelsens
kunskapsöversikt. Lindesberg: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011) Lägesrapport 2011- Hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Stockholm:Socialstyrelsen.
SOU 1972: 26. Förskolan Del 1, Betänkande avgivet av 1968 års Barnstugeutredning. Stockholm Socialdepartementet.
SOU 1972: 27. Förskolan Del 2. 1968 års Barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 1997: 157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av
Barnomsorg- och Skola kommitén. Stockholm: Fritzes.
Stukat, S. (2004). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2005a). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Säljö, R. (2005b).Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tøssebro, J. & Lundeby, H (2002). Å vokse opp med funksjonshemming- de første årene.
Oslo: Gyldendal Norsk Forlag.
Utbildningsdepartementet (2004/05:11). Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab.
Winther-Jørgenssen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Zetterkvist-Nelson, K. (2000). På tal om dyslexi-en studie av hur barn, föräldrar och lärare
berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter. Linköpings universitet: Linköping.
Ödman, P. (2003). Hermeneutik och forskningspraktik. I B. Gustavsson (Red.), Kunskapande