Förslag till fortsatt forskning

Slutligen vill jag ge några förslag till fortsatt forskning.

• Angående lärares lärande och tidskonkurrensen:

Hur används avtalets tid, 104 timmar, för kompetensutveckling på skolorna?

• Angående organiserat och fritt lärande:

En djupare analys av det organiserade och det fria lärandets natur.

6. Referenser

Ahlstrand, E. (1995). Lärares samarbete – en verksamhet på två arenor.

Studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium. Linköping: Linköpings universitet.

Alexandersson. M. (1998). Allt börjar med dina egna funderingar, i Lärarförbundet (1998).

Bättre och bättre som lärare. Stockholm: Lärarförbundet.

Apelgren, M. (2004). Samskapande av kompetens, i Ohlsson, J. (red) (2004). Arbetslag och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Assermark, G., & Sörensson, K. (1999). Arbetslag i skolan. Stockholm: Liber.

Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Björn, C., Ekman Philips, M. & Svensson, L (red) (2003). Organisera för utveckling och lärande: om skolprojekt i nätverksform. Lund: Studentlitteratur.

Blossing, U. (1998). Skolan som en lokal organisation – en förstudie av 8 skolor i Albatrossprojektet. Arbetslivsinstitutet.

Blossing, U. (2000). Praktiserad skolförbättring. Karlstad University studies 2000:23.

Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Blossing, U. (2004). Skolors förbättringskulturer. Karlstad: Universitetstryckeriet.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education. London:

RotledgeFalmer.

Djurfeldt, G. Larsson, R. Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda. Lund:

Studentlitteratur.

Folkesson, L. (1996). ”Jag tillhörde skolans kurs-maffia” i Lendahls, B. & Runesson, U (red) (1996). Vägar till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.

Fröbel, F. redigerad av Johansson, J-E. (1995). Människans fostran. Lund: Studentlitteratur.

Granström, K. (2003). Förändring av roller och arbetsrelationer, i Berg, G., Scherp, H-Å.

(red) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling:

Liber Distribution.

Hameyer, U. (2003). Skolutveckling i de europeiska länderna – Nuläge och utblick, i Berg, G., Scherp, H-Å. (red) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Liber Distribution.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur.

Karlstad kommun, barn- och ungdomsförvaltningen (2005). Skolplan. Karlstad: Tryckeri AB Knappen

Lavicka, H. (1999). Arbetslaget – en ”kulturrevolution” i skolan. Stockholm: Tidningen i skolan/Fortbildningsförlagen.

Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Lpo 94 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Malmström, S., Györki, I., Sjögren, P. (1991). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling (U03:011). Att granska och förbättra kvalitet. Stockholm:

Fritzes.

Offentliganställdas Förhandlingsråd (2005). Lag och avtal, avtal för lärarområdet 2005.

Stockholm: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB.

Ohlsson, J. (red) (2004). Arbetslag och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Scherp, H-Å. (2002:44). Lärares lärmiljö, Karlstad: Universitetstryckeriet

Scherp, H-Å. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling, i Berg, G., Scherp, H-Å. (red) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Liber Distribution.

Starrin, B. & Svensson P-G red. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:

Studentlitteratur.

Stedt, L. (2004). Informellt och formellt organiserade – lärares vardagliga samverkan, i Ohlsson, J. (red) (2004). Arbetslag och lärande. Lund: Studentlitteratur

Wingård, B. (1994). Det kontraproduktiva arbetslaget (Pedagogisk forskning i Uppsala No. 17). Uppsala: Pedagogiska institutionen.

Winter, J. (1973). Problemformulering, undersökning och rapport. Lund: Bröderna Ekstrands Tryckeri AB.

Intervjuguide Bilaga 7.1

Intervjuinformation Vem eller vilka har

intervjuats, namn,

befattning, tjänsteställe: Datum:

Intervjuarens namn:

Intervjufrågor

Intervjuguiden är uppbyggd kring ett antal frågeområden (se vänster kolumn nedan (fet stil)). Frågeområdena är tänkta att rikta sig till både förskolan och skolan. Följdfrågor som finns formulerade i den högra kolumnen används i intervjun med tanke på vilken verksamhet den svarande arbetar i. Börja med den vänstra kolumnens övergripande formuleringen och använd övriga frågor som stöd för att få med det väsentliga i samtalet/intervjun. Sammanfattande anteckningar kan föras in i detta dokument eller biläggas separat.

1. Beskriv kortfattat ditt uppdrag

Vilka är dina viktigaste arbetsuppgifter?

Beskriv de tre/fyra viktigaste.

Hur skulle du vilja prioritera mellan dessa?

2. Beskriv arbetsorganisationen

Hur ser ledningsorganisationen ut?

Hur är arbetslagen sammansatta/organiserade?

Hur ser kommunikationen mellan arbetslagen och ledningsgruppen ut? Finns det arbetslagsledare, eller andra funktioner i arbetslagen?

Finns det utvecklingspedagoger och/eller mentorer på skolan/i verksamheten? Hur ser deras arbete ut?

Vilka gemensamma möten och träffar finns det? Vad handlar de i huvudsak om? Fattas det beslut vid några av dessa? Vilka i så fall?

Hur sprids information i verksamheten? Uppåt och neråt?

3. Beskriv arbetet i arbetslagen

Vad har ni arbetslagen till?

Hur fungerar arbetslagen? Fungerar de som det är tänkt?

Vilka ansvarsområden har arbetslagen? Vilka arbetsuppgifter samarbetar ni ikring i arbetslagen?

Finns det någon arbetsfördelning inom arbetslaget?

Vad kan arbetslagen fatta beslut om?

Finns det någon samverkan mellan olika arbetslag? Om det gör det, hur kan det beskrivas

4. Beskriv för/skolans organisation av

planering

Hur planeras verksamheten?

Hur mycket planeringstid finns inlagt i arbetstiden?

Hur mycket av planeringstiden sker i arbetslagen (eller i andra grupperingar) respektive enskilt?

Är det någon skillnad vad som planeras i arbetslagen respektive enskilt? Om det är så, vad i består skillnaden?

Vilka planerar?

5. Beskriv kortfattat för/skolans visions-

och målarbete

Hur ser personalens delaktighet ut i detta arbete?

Finns det speciella forum för detta arbete?

Hur ser kopplingen ut till skolplaner och läroplaner?

6. Beskriv för/skolans utvecklingsarbete

Vem eller vilka brukar ta initiativ till utvecklingsarbeten?

Hur reagerar ni oftast när förslag på utvecklingsarbeten förs fram?

Finns det någon organiserad verksamhet för att ta fram förslag på utvecklingsarbeten? Finns det exempelvis en levande idédebatt, förslagslådor, uppfinnargrupper, studiecirklar etc.?

Har det skett någon förändring i hur ni ser på utvecklingsarbeten under de senaste åren?

7. Beskriv för/skolans arbete med utvärdering

Hur går det till när ni utvärderar? Hur brukar ni göra?

Hur ser organisationen ut? Vem eller vilka ansvarar? Vad brukar utvärderas? Finns det särskild tid avsatt?

Hur redovisas utvärderingarna?

Har utvärderingsarbetet förändrats under senare år? Om det har det, på vilket sätt har det förändrats?

8. Beskriv arbetet i barngrupp på

förskolan/klassrums-arbetet på skolan

Hur har ni grupperat barnen? Vilka olika gruppindelningar finns? Vem eller vilka styr gruppindelningar?

Vilka är de vanligaste arbetssätten och arbetsformerna? Ge exempel Vad tror ni att barnen och eleverna skulle ha svarat?

Vilken typ av planering finns det? Terminsplanering, schema, etc.? Vem eller vilka gör de olika planeringarna?

Finns det forum och arbetsformer för utveckling av verksamhet/arbetssätt och pedagogik/undervisning? Om det gör det, vilka exempel kan beskrivas?

Hur organiserar ni samverkan mellan: Olika ämnen? Olika avdelningar och förskolor? Olika yrkeskategorier? Olika årskurser och skolor?

Vilka förändringar av arbetssätt och arbetsformer har skett under senare år?

9. Beskriv för/skolans arbete med barns

inflytande/elev-inflytande

Vilka former av barns inflytande/elevinflytande arbetar för/skolan med? Hur ser

barnens/elevernas inflytande ut vad gäller planering, genomförande och utvärdering? Ge exempel

Hur beskriver barnen och eleverna på inflytande? Tycker de att de har det? Kring vad?

10. Beskriv