Förslag till fortsatt forskning

Vi anser att den offentliga sektorn skulle behöva studeras mera ingående för att på så sätt kunna påverka deras sätt att arbeta med hållbarhetsredovisningen. Vi har inte funnit något signifikant samband mellan kommunernas användning av miljömålen och mängden av rapporterade och använda hållbarhetsmått. Här skulle ytterligare studier kunna belysa vilken typ av hållbarhetsarbete som genererar mer hållbarhetsredovisning. För att hållbarhetsredovisningen ska få större plats anser vi att det är viktigt att belysa fördelarna samt påvisa hur det faktiskt ser ut bland kommunerna för att på så sätt fånga kommuninvånarnas uppmärksamhet på de brister som finns. Detta för att kommuninvånarna ska kunna sätta press på sin kommun så att de verkligen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och redovisar detta.

En fortsatt studie kan även genomföras genom att mer ingående studera kommunernas sätt att hållbarhetsredovisa. Genom ett urval av kommuner kan man välja att genomföra intervjuer istället för enkäter för att på så sätt få mer ingående resultat. Detta ger ingen helhetsbild över Sveriges kommuners sätt att hållbarhetsredovisa men det ger en mer förståelse kring bakomliggande faktorer till varför vissa kommuner väljer att hållbarhetsredovisa på ett visst sätt.

Källförteckning

Aall, C. (2012). The early experiences of local climate change adaptation in Norwegian compared with that of local environmental policy, Local Agenda 21 and local climate change mitigation, Local Environment: The International Journal of Justice and Sustainability, 17(6-7), pp. 579-595. Adams, C. A., Muir, S. & Hoque, Z. (2014). Measurement of sustainability performance in the public sector, Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, 5(1), pp. 46-67.

Albareda, L., Lozano, J. M., Tencati, A., Midttun, A. & Perrini, F. (2008). The changing role of governments in corporate social responsibility: drivers and responses. Business Ethics: A European Review, 17(4), pp. 347-363.

Astleithner, F. & Hamedinger, A. (2003). The Analysis of Sustainability Indicators as Socially Constructed Policy Instruments: benefits and challenges of ‘interactive research’. Local

Environment, 8(6), pp 627-640.

Ball, A. & Grubnic, S. (2007). Sustainability accounting and accountability in the public sector. I: Unerman, J., Bebbington, J. & O’Dwyer, B., eds. Sustainability accounting and accountability. Abingdon: Routledge, pp. 243-265.

Bebbington, J., Larrinaga-Gonzáles, C. & Moneva-Abadía, J.M. (2008). Legitimating reputation/the reputation of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 21(3), pp. 371-374.

Belkaoui, A. & Karpik, P. G. (1989). Determinants of the corporate decision to disclose social information. Accounting, Auditing and Accountability Journal 2(1), pp. 36-51.

Benneworth, P., Conroy, L. & Roberts, P. (2002). Strategic Connectivity, Sustainable Development and the New English Regional Governance, Journal of Environmental Planning and Management, 45(2), pp. 199-217.

Beratan, K. K., Kabala, S. J., Loveless, S. M., Martin, P.J.S., & Spyke, N. P. (2004). Sustainability Indicators as a Communicative Tool: Building Bridges in Pennsylvania. Environmental Monitoring and Assessment, 94, pp. 179-191.

Borglund, T., De Geer, H. & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR: Hur företag tar socialt ansvar, Falun: Norstedts Akademiska Förlag

Brammer, S., Jackson, G. & Matten, D. (2012). Corporate Social Responsibility and institutional theory: new perspectives on private governance, Socio-Economic Review, 10, pp. 3-28.

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2 uppl., Stockholm: Liber AB.

Camagni, R., Capello, R. & Nijkamp, P. (1998). Towards sustainable city policy: an economy- environment technology nexus. Ecological economics, 24(1), pp. 103-118.

Caprar, D.V. & Neville, B.A. (2012). "Norming" and "Conforming": Integrating Cultural and Institutional Explanations for Sustainability Adoption in Business. Journal of Business Ethics, 110(2), pp. 231-245.

Cooper, S. & Pearce, G. (2011). Climate change performance measurement, control and

accountability in English local authority areas. Accounting, Audit & Accountability Journal, 24(8), pp. 1097-1118.

Cormier, D. & Magnan, M. (2004). The impact of the web on information and communication modes: the case of corporate environmental disclosure. International Journal of Technology

Management. 27(4), pp. 393-416.

Crane, A. & Matten, D. (2007). Business ethics, 2 uppl., Oxford: Oxford University Press.

Dalhammar, C. (2008). Miljömålen och miljöbalken: Möjligheter till rättsligt genomdrivande av miljökvalitetsmål, Report 2008:1, Lunds universitet: IIIEE

Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effects of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), pp. 282-311.

Deegan, C. (2007). Organizational legitimacy as a motive for sustainability reporting. I: Unerman, J., Bebbington, J. & O'Dwyer, B. eds. Sustainability accounting and accountability. Abingdon: Routledge, pp. 127-149.

Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. 2 uppl., Berkshire: McGraw-Hill Education.

de Lange, D.E., Busch, T. & Delgado-Ceballos, J. (2012). Sustaining Sustainability in Organizations. Journal of Business Ethics, 110(2), pp. 151-156.

Del Bello, A. (2006). Intangibles and sustainability in local government reports - An analysis into an uneasy relationship. Journal of Intellectual Capital, 7(4), pp. 440-456.

Eckerberg, K. & Mineur, E. (2003). The Use of Local Sustainability Indicators: case studies in two Swedish municipalities. Local Environment, 8(6), pp. 591-614.

EMAS (u.å.a). Bakgrund. http://www.emas.se/Om-EMAS/Vad-ar-EMAS/ [hämtad 2014-03-03] EMAS (u.å.b). Vad är EMAS? http://www.emas.se/Om-EMAS/Vanliga-fragor-och-svar/Vad-ar- EMAS/ [hämtad 2014-03-03]

Emmelin, L. & Lerman, P. (2004). Miljöregler - hinder för utveckling och god miljö?. Research Report 2004:9. Blekinge tekniska Högskola

Epstein, M. J. (2008). Making sustainability work: Best practices in managing and measuring corporate social, environmental and economic impacts. Berrett-Koehler Publishers

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden och förändring. Malmö: Liber AB.

FAR (2010). Kommuner och landsting usla på hållbarhetsredovisningar, Pressmeddelande 2010- 12-07

http://www.far.se/PageFiles/2124/101207HLLBARHETSREDOVISNING%20I%20OFFENTLIG %20SEKTOR.PDF [hämtad 2014-02-21]

FAR (2012). Tidigare pristagare, http://www.far.se/Press-och-opinion/Basta- hallbarhetsredovisning/Tidigare-pristagare/ [hämtad 2014-02-21]

FAR (2013). Atlas Copco prisas för bästa hållbarhetsredovisning, Pressmeddelande 2013-12-04

http://www.far.se/Press-och-opinion/Pressmeddelanden/Atlas-Copco-prisas-for-basta-

hallbarhetsredovisning/ [hämtad 2014-02-19]

FN (1987).Report of the World Commission on Environment and Development: Our common future. http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf [hämtad 2014-04-29]

FN (2012). FN & hållbar utveckling, Rio+20 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och- fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/ [hämtad 2014-02-20]

Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J. (2012). Hållbarhetsredovisning: grunder, praktik och funktion. Malmö: Liber AB.

Gallo, P. J. & Jones Christensen, L. (2011). Firm Size Matters: An Empirical Investigation of Organizational Size and Ownership on Sustainability-Related Behaviors. Business & Society, 50(2), pp. 315-349.

GRI (u.å). What is GRI?

https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx [hämtad 2014-02-19]

GRI (2009). Riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/Swedish-G3-Reporting-Guidelines.pdf [hämtad 2014-03-03]

Guthrie, J. & Farneti, F. (2008). “GRI sustainability reporting by Australian public sector organizations”, Public Money & Management, 28(6), pp. 361-366.

Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner Production, 59, pp. 5-21.

Hatch, M.J. & Cunliffe, A.L. (2006). Organization theory. 3 uppl., New York: Oxford University Press Inc.

Hedberg, C-J. & von Malmborg, F. (2003). The global reporting initiative and corporate

sustainability reporting in Swedish companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 10(3), pp. 153-164.

Hsu, K-T. (2011). The Advertising Effects of Corporate Social Responsibility on Corporate Reputation and Brand Equity: Evidence from the Life Insurance Industry in Taiwan. Journal of Business Ethics, 109(2), pp. 189-201.

Hälleforskommun (2013). Årsredovisning 2013,

https://www.hellefors.se/download/18.2e3dca00143d2b29c383077/1397647008004/%C3%85rsred

Ivarsson, A. & Karlsson, D. (2011). Den demokratiska styrningskedjan. I: Ivarsson, A. ed. Nordisk kommunforskning. En forskningsöversikt med 113 projekt. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, pp. 7-59.

KPMG (2013). the KPMG Survey of Corporate responsibility reporting 2013,

http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/corporate-

responsibility/Documents/kpmg-survey-of-corporate-responsibility-reporting-2013.pdf [hämtad 2014-02-19]

Kylén, J. A. (2004). Att få svar, Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Larsson, A. (2004). Indikatorer för miljö- och hållbarhetsmål: om konsten att mäta och utvärdera måluppfyllelse, Linköping: Svenskt centrum för klimatpolitisk forskning

Lidskog, R. & Uggla, Y. (2009). Lokalt klimatarbete: kommunen som lärande organisation. I: Elander, I. & Uggla, Y., eds. Global uppvärmning och lokal politik. Stockholm: Santérus Förlag, pp. 63-81.

Lidström, A. & Roos, K. (2011). Lokalpolitikens legitimitet. I: Ivarsson, A. ed. Nordisk kommunforskning. En forskningsöversikt med 113 projekt. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, pp. 21-25.

Lim, A. & Tsutsui, K. (2012). Globalization and Commitment in Corporate Social Responsibility: Cross-National Analyses of Institutional and Political-Economy Effects. American Sociological Review, 77(1), pp. 69-98.

Lodhia, S., Jacobs, K., & Park, Y. J. (2012). Driving Public Sector Environmental Reporting, Public Management Review, 14(5), pp. 631-647.

Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget – Corporate Social Responsibility i praktiken. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Malmö kommun (2013). Miljöredovisning 2013,

http://redovisningar.malmo.se/2013/?page_id=2660 [hämtad 2014-05-19]

Marcus, H-O. (1999). Miljö i ett företagsperspektiv. Stockholm: Arbetsskyddsnämnden.

McDaniels, T. L. (2000). Creating and using objectives for ecological risk assessment and management. Environmental Science & Policy, 3, pp. 299-304.

Miljöaktuellt (2013a). Kommunrankning 2013,http://www.kommunranking.se/ [hämtad 2014-02- 20]

Miljöaktuellt (2013b). 83 kommuner bryter mot lagen,

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.514416[hämtad 2014-02-20]

Miljömål (2012a). Vem gör vad?, http://miljömål.se/sv/Vem-gor-vad/ [hämtad 2014-03-03]

Miljömål (2012b). Kommunerna, http://miljömål.se/sv/Vem-gor-vad/Kommunerna/ [hämtad 2014- 03-03]

Miljömål (2013a). Miljömålssystemets historia,

http://miljömål.se/sv/Miljomalen/Miljomalssystemets-historia/ [hämtad 2014-02-21] Miljömål (2013b). Miljömålen, http://miljömål.se/sv/Miljomalen/ [hämtad 2014-02-21] Miljömål (2013c). Miljömålssystemets historia,

http://miljömål.se/sv/Miljomalen/Miljomalssystemets-historia/ [hämtad 2014-02-21]

Naturvårdsverket (1999). System med indikatorer för nationell uppföljning av miljökvalitetsmålen. Rapport 5006. Stockholm: Naturvårdsverkets Förlag

Naturvårdsverket (2006a). Kommunernas miljömålarbete - Redovisning av ett regeringsuppdrag, Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (2006b). Lokal översättning av de nationella miljömålen: En processutvärdering i åtta svenska kommuner 2006, Rapport 5646, Stockholm: Naturvårdsverket

Niemeijer, D. (2002). Developing indicators for environmental policy: data-driven and theory- driven approaches examined by example. Environmental Science & Policy, 5, pp. 91-103.

Olausson, U. & Uggla, Y. (2009). Offentlig kommunikation om klimatförändring. I: Elander, I. & Uggla, Y., eds. Global uppvärmning och lokal politik. Stockholm: Santérus Förlag, pp. 43-62.

Perrini, F. (2006). SMEs and CSR Theory: Evidence and Implications from an Italian Perspective, Journal of Business Ethics, 67, pp. 305-316

Regeringskansliet (2007). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande, (Artikelnummer: N7042)http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/41/19/ea93479e.pdf [hämtad 2014-02-19]

Regeringskansliet (2010). Effekterna av hållbarhetsredovisning.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/23/50/588f17ea.pdf [hämtad 2014-02-28] Regeringskansliet (2013). Hållbar utveckling: Historik och bakgrund,

http://www.regeringen.se/sb/d/1591/a/184920 [hämtad 2014-02-20]

Sciulli, N. (2011). The views of managers from a local coastal council on sustainability reporting issues - An Australian-based case study. Qualitative Research in Accounting & Management, 8(2), pp. 139-160.

Sherman, R.W. (2012). The Triple Bottom Line: The Reporting Of "Doing Well" & "Doing Good". The Journal of Applied Business Research, 28(4), pp. 673-679.

Spaargaren, G. & Van Vliet, B. (2000). Lifestyles, consumption and the environment: The ecological modernization of domestic consumption, Environmental Politics, 9(1), pp. 50-76.

SKL (2009). Miljöindikatorer/gröna nyckeltal för kommuner

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo/miljodata_och_miljoindikat orer/miljoindikatorer_grona_nyckeltal [hämtad 2014-02-23]

SKL (2014). Miljöredovisningar.

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo/miljodata_och_miljoindikat orer/miljoredovisningar [hämtad 2014-02-20]

Utrikesdepartementet (2013). CSR-riktlinjer http://www.regeringen.se/sb/d/17198 [hämtad 2014- 03-04]

Vallentin, S. & Murillo, D. (2012). Governmentality and the politics of CSR, Organization, 19(6), pp. 825-843.

Vormedal, I. & Ruud, A. (2009). Sustainability Reporting in Norway: an Assessment of

Performance in the Context of Legal Demands and Socio-Political Drivers, Business Strategy and the Environment, 18, pp. 207-222.

Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1990). Positive accounting theory: A ten year perspective. The

Accounting Review. 65(1), pp. 131-156.

Westermark, C. (1999). Miljöredovisning - Kommunikation av etik, vision och ekonomi. Göteborg: Tholin & Larssons förlag.

Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: Teori, standarder och praktisk tillämpning, Studentlitteratur AB.

Zavattaro, S.M. (2010). Municipalities as Public Relations and Marketing Firms. Administrative theory & praxis, 32(2), pp. 191-211.

Öckerö kommun (2013). Årsredovisning 2013

http://www.ockero.se/download/18.3337c7f314549770273269b/%C3%85rsredovisning+2013.pdf

Bilagor

Bilaga 1: Enkät