Förslag till fortsatt forskning

För en fortsatt forskning skulle det vara intressant att låta barnen få studera flera av komponenterna på en mikronivå. Det skulle vara intressant att introducera några av de övriga komponenter som till exempel pantautomaten har som streckkodsläsaren, pressen som plattar burkarna och pantkvitto skrivaren. Detta för att få en djupare förståelse för delarnas funktion.

Genom att göra ett studiebesök i en butik för att se hur en riktig pantautomat fungerar för att bidra till ytterligare kunskap om hur burken hanteras.

44

R

Agenda 21 (1992). Rapport från FN:s konferens om miljö- och utveckling (UNGED) i Rio de Janeiro. Elektroniskt tillgänglig 10 januari 2012: http://www.hu2.se/agenda21/agenda21-25.htm

Askland, L. & Sataoen, S, O. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns

uppväxt. Stockholm: Liber.

Axell, C. (2013). Teknikundervisningen i förskolan: En internationell utblick. Forum för ämnesdidaktik, Linköpings universitet. Hämtad 2018-11-10, från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:603758/FULLTEXT01.pdf Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av

problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar. Vol (29). ( Karlstad University Studies) Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad

2018-11-20, från

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A25379&dswid=6497 Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedts.

Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 2) Stockholm: Liber. Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2012). Forskningsmetoder för lärarstudenter.

Studentlitteratur: Lund

Dahlgren, L. O & Johansson, K. (2015) Fenomenografi I G. Fejes, A & Thornberg (red). Handbok i kvalitativ analys. (s 162–174). Stockholm: Liber.

Derry, S. J., Pea, R. D., Barron, B., Engle, R. A., Erickson, F., Goldman, R., ... & Sherin, B. L. (2010). Conducting video research in the learning sciences: Guidance on selection, analysis, technology, and ethics. The Journal of the

Learning Sciences, 19(1), 3-53.

DiGironimo, N. (2011) What is Technology? Investigating Student Conceptions about the Nature of Technology. International Journal of Science Education, 33(10), 1337-1352. doi: 10.1080/09500693.2010.495400

45

Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och

naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm:

Liber.

Elvstrand, H., Hallström, J., Hellberg, K. (2018) Vad är teknik? Pedagogers

uppfattningar om och erfarenheter i förskolan. NorDiNa: Nordic Studies in

Science Education, 14(1), 37-53. Hämtad 2018-09-29,från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1188182/FULLTEXT01.pdf

Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för

hållbar utveckling-är det någonting för förskolan, eller?: (Rapport om

OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken). Stockholm: Svenska OMEP.

Fleer, M. (2009). Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs. Research in Science

Education, 39(2), 281-306. Hämtad 2018.-12-27, från

https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs11165-008-9085-x.pdf Franzén, K. (2014). De yngsta barnen - exemplet matematik. I A. Löfdahl, A.

Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 58–68, 1 uppl.) Stockholm: Liber.

Hallström, J. (2009a). Teknik som allmänbildning. Lärdomar av ingenjörers syn på teknisk kunskap under 1920-talet. I B. Gyberg & J. Hallström (Red.), Världens

gång–teknikens utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle (ss.42–54). Lund: Studentlitteratur.

Hallström, J. (2009b). Systemteori och teknik. En introduktion till stora tekniska system. I B. Gyberg & J. Hallström (Red.), Världens gång–teknikens

utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle (ss.71-87).

Lund: Studentlitteratur.

Helldén, G. Högström, P. Jonsson, G. Karlefors, I. & Vikström, A. (2015). Vägar till

naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm:

Liber.

Hofset, T. (2018). Hållbar utveckling med miljöbalken. I Naturvårdsverket. Hämtad 2018- 12- 29 från http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/

46

Ingelstam, L. (2002). System: att tänka över samhälle och teknik. Statens energimyndighet.

Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta

barnen i förskolan. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket

Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter (Linköping University Electronic Press). Doktorsavhandling,

Linköping: Linköping universitet.

Koski, M. I., & de Vries, M. (2013). An exploratory study on how primary pupils approach systems. International Journal of Technology and Design Education,

23(4), 835–848.

Kungliga Tekniska Högskolan. (2018). Hållbar utveckling. Hämtad 2018-12-11 från (https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar- utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579).

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regler och etiska förhållningssätt. I G. Löfdahl. A., Hjalmarsson, M., & Franźen, K. Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. (s. 32–43). Stockholm: Liber.

Melker, K., Mellgren, E., & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan-en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om

undervisning och lärande, 1(6), 64-86. Hämtad 2018-11-18 från

http://www.forskul.se/ffiles/002FA69B/ForskUL_vol6nr1_2018_s64-86.pdf Nationalencyklopedin.(2018). Teknik. Hämtad 2018-11-19, från

https://www.ne.se/sök/?t=uppslagsverk&q=teknik

Pantamera. (2018). Burk & PET. Hämtad 2018-12-11 från:

https://pantamera.nu/pantsystem/fakta/burk-pet/

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Rev. Uppl. 2016). Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen, (1987). Pedagogiskt program för förskolan 1987:3

Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i

grundskolan (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic Press).

Hämtad 2018-11-20 från

47

Säljö, R. (2011). L. S Vygotskij- forskare, pedagog och visionär. I G. Forssell, A. (red.). Boken om pedagogerna. (s. 153–179). Stockholm: Liber.

Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? en studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen (Doctoral

dissertation, Växjö University Press). Hämtad 2018-11-19, från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:204806/FULLTEXT01.pdf

Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling- bakgrund till ändringar i

förskolans läroplan. Hämtad 2018-11-26, från https://www.regeringen.se/49b71e/contentassets/a57a67cdd48e461abdd46c58 7b0e0575/forskola-i-utveckling---bakgrund-till-andringar-i-forskolans-laroplan

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-09-29,från https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-

utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1161304.pdf

48

B

Bilaga 1

Informationsbrev

Information om studien:

Vi heter Karin Hammar och Tonje Rörby Adolfsson som går sista året på förskollärarutbildningen på Karlstad universitet. Vi har ett examensarbete där vi kommer att göra en undersökning på vad barn lär sig vid en aktivitet om sopsortering. Vi kommer att intervjua och observera barnen på förskolan där vi håller i aktiviteten för att samla in data för att undersöka vad barnen erfar för kunskap vid en aktivitet om ett tekniskt system om hållbar utveckling.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke.

Deltagande i studien är helt frivilligt. Du som vårdnadshavare och barnet själv kan när som helst återkalla sitt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att barnet blir anonymt och inte kommer att kunna identifieras. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig.

Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om ditt barn som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Kontaktuppgifter som ni kan nå oss på:

Tonje Adolfsson Tel:070-9****** Mail: tonjadol100@****.se Karin Hammar Tel: 070-2****** Mail: karihamm103@****.se

Kontaktuppgifter för handledaren:

49

Samtyckesblankett

Samtycke till att delta i studien:

Examensarbete om vad barnen erfar för kunskap vid en aktivitet om ett tekniskt system som handlar om hållbar utveckling.

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta:

Jag är medveten om att mitt och barnets deltagande är helt frivilligt och att jag och barnet kan avbryta vårt deltagande i studien utan att ange något skäl: Min underskrift nedan betyder att jag som vårdnadshavare och barnet väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information:

--- Underskrift --- --- Namnförtydligande Ort och datum

Kontaktuppgifter som ni kan nå oss på:

Tonje Adolfsson Tel:070-9****** Mail: tonjadol100@****.se Karin Hammar Tel: 070-2****** Mail: karihamm103@****.se

Kontaktuppgifter för handledare:

50

Bilaga 2

51

52

Bilaga 3

Intervju frågor om pantsystemet

Tack för att du/ ni ställer upp och vill prata med mig om den här bilden. Titta noga på bilderna en stund. Berätta om dem. Vad händer? Vad kan du/ni se i bilderna?

1. Vet ni vad pant är?

2. Har ni sett burkar i naturen?

3. Vet ni att man får pengar när ni lämnar burkar i automaten? 4. Vad händer med burken i pantautomaten?

5. Vad tror ni händer med burken efter man har lämnat den i automaten? 6. Vad tror ni burkarna är gjorda av?

7. Vad händer om man slänger burken i naturen? 8. Kan ni tänka er att slänga en burk i naturen?

53

Bilaga 4

Examensarbete om Panta burkar Aktiviteten

Alla aluminiumburkar som ni köper i en butik i Sverige måste ha ett pantmärke (visa på burken märket).

Pantmärket talar om att burken är med i ett pantsystem, och hur mycket man får för den 1 eller 2 kronor.

Alla aluminiumburkar som samlas in transporteras till en fabrik i Norrköping som heter Returpack.

1. Burken ni stoppar i automaten, läsas av en sträck kodläsare för att se om det är en burk eller pet-flaska, och den läser också av hur mycket pengar du skal få för burken. Sedan plattas burken till, och de platta burkarna körs till fabriken (stoppa in burken i pantautomaten, visa sedan att det kommer ut en platt som tas in i sopbilen, som åker till fabriken)

2. I Returpacks fabriken packas burkarna ihop till stora balar (visa flera burkar på varandra packade)

3. Balarna körs sedan till en fabrik som smälter ned burkarna i ett smältverk. 4. I smältverket blir burkarna flytande aluminium. Av det gör man flera kilometer långa tunna plåtar, som sedan skickas vidare till burkfabriken (visa med aluminiumfolie en lång ”plåt”)

5. Av plåten gör fabriken nya burkar som målas med rätt färger, sedan fyller bryggeriet burkarna med ex. Coca-Cola och kör den till butiken (ny burk med Cola som vi visar och ställer tillbaka i ”butiken”)

6. Nu är burken som du pantade tillbaka där du köpte den. Någon ny köper burken och samma resa händer igen, när den är slut blir den till en ny burk.

En burk av aluminium kan återvinnas gång efter gång utan att kvaliteten blir sämre. Vet ni hur lång tid det tar för burken att försvinna i naturen? 200år, visa med tumstock.