Förslag till fortsatt forskning

Scrum är i grunden en metod för att åstadkomma resultat genom fastställda tidsintervall och stegvisa iterationer. Kanban är en metod för att åstadkomma resultat genom att begränsa antalet pågående aktiviteter och att metoden har ett kontinuerligt flöde. Scrum är bra för vissa aktiviteter exempelvis då experiment bidrar till lösning men Kanban är bra när aktiviteter är definierade så att de kan köras i ett smidigt flöde om och om igen.

Det skulle vara intressant att genomföra en studie om ytterligare möjligheter att tillämpa Lean principer exempelvis genom en kombination av metoderna Scrum och Kanban. En möjlig början skulle kunna vara vad Ladas (2008) beskriver i boken ”Scrumban”.

7 Referenser

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Anderson, D. J. (2010). Kanban: Successful Evolutionary Change for your Technology

Business. USA: Blue Hole Press.

Beck, K., Beedle, M., Bennekum, A. v., Cockburn, A., Cunningham, W., Fowler, M., o.a. (2001). Manifesto for Agile Software Development. Hämtat från http://agilemanifesto.org/ den 14 Februari 2013

Bergman, B., & Klefsjö, B. (2010). Kvalitet, från behov till användning. Lund: Studentliteratur.

Bicheno, J. (2004). The new lean toolbox: Towards fast, flexible flow. Buckingham: Picsiep Books.

Björklund, P. (2011). LUT, En metod för systemutveckling med Lean Software

Development. Borås: Högskolan i Borås.

Boehm, B. W. (May 1988). A Spiral Model of Software Development and Enhancement. IEEE Computer, ss. 61-72.

Booch, G. (1998). Leaving Kansas. IEEE Software varannan månad, 32-35.

Browaeys, M. J., & Fisser, S. (2012). Lean and agile: an epistemological reflection. The

Learning Organization, 207-218.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Carvalho, H., Duarte, S., & Machado V, C. (2011). Lean, agile, resilient and green: divergencies and synergies. International Journal of Lean Six, 151-179.

Chiarini, A. (2011). Integrating lean thinking into ISO 9001: a first guideline.

International Journal of Lean Six, 96-117.

Ebert, C., Abrahamsson, P., & Oza, N. (2012). Lean Software Development. IEEE

Software, 22-25.

Fors, T. (den 17 Juni 2007). Koppling Lean och Scrum. Hämtat från http://www.tobiasfors.se/?p=142 den 6 April 2013

Försäkringskassan. (2010). Försäkringskassans strategi till 2016. Stockholm: Försäkringskassan.

Försakringskassan. (Februari 2013). FK Agile. Sundsvall, Västernorrland: Försakringskassan.

Howardell, D. (2004). Lean People for a Lean Enterprise. Hämtat från The ACA group: http://www.theacagroup.com/leanarticle.htm den 8 april 2013

IT, F. (Februari 2013). FK Agile. Sundsvall, Västernorrland: Försäkringskassan.

Jones, D., & Womack, J. (2002). Seeing the whole: Mapping the Extended Value

Stream. Brookline: Lean Enterprise Institute.

Ken, S. (den 10 Juni 2010). Waterfall, Lean/Kanban, and Scrum. Hämtat från http://kenschwaber.wordpress.com/2010/06/10/waterfall-leankanban-and- scrum-2/ den 6 April 2013

Kniberg, H., & Skarin, M. (2010). Kanban and Scrum, making the most of both. USA: C4Media Inc.

Kruchten, P. (2000). The Rational Unified Process An Introduction. Massachusetts: Addison Wesley Longman, Inc.

Ladas, C. (2008). Scrumban, Essays on Kanban Systems for Lean Software

Development. USA: Modus Cooperandi Press.

Larman, C., & Vodde, B. (2012). Practices for Scaling Lean & Agile Development. Massachusetts: Courier.

Liker, J. K. (2010). The Toyota Way. Malmö: Liber AB.

Morin, E. (2005). Introduction a` la pense´e complexe, 2nd ed. Paris.

Netherton, D. L. (1993). The technology teacher. Total Quality management, 4-6. Petersson, P., Johansson, O., Broman, M., Blucher, D., & Alsterman, H. (2009). Lean -

gör avvikelser till framgång. Bromma: Part Development AB.

Pettersen, J. (2008). Lean Production - Universallösning eller modefluga. Linköpings: Linköpings universitet.

Poppendieck, M., & Poppendieck, T. (2003). Lean Software Development. Indiana, USA: Addison-Wesley.

Poppendieck, M., & Poppendieck, T. (den 1 Juni 2010). Lean software. (M. Bria, Intervjuare)

Putik, G. D., & Putnik, Z. (2012). Lean vs agile in the context of complexity management in. The Learning Organization, 248-266.

Schwaber, K. (1997). SCRUM Development Process. Hämtat från www.jeffsutherland.org/oopsla den 15 Februari 2013

Schwaber, K., & Sutherland, J. (2011). Scrum Guides. Hämtat från http://www.scrum.org/Scrum-Guides den 25 Februari 2013

Sjöberg, D. I., Johnsen, A., & Solberg, J. (2012). Quantifying the Effect of Using Kanban versus Scrum: A Case Study. Software, IEEE, 47-53.

Sörqvist, L. (2004). Ständiga förbättringar. Lund: Studentlitteratur AB.

Staats, B. R., Brunner, D. J., & Upton, D. M. (2011). Lean principles, learning, and knowledge work: Evidence from a software. Journal of Operations

Management, 376-390.

Wedin, L., & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Womack, J. P. (2009). Lean Enterprise Institute. Hämtat från www.lean.org den 23 Mars 2013

i

Bilaga A, respondent 1

Lean principer vs. Försäkringskassans systemutveckling

Hur stor kunskap/erfarenhet har Försäkringskassan-IT av Lean mjukvarauutveckling?

Ingen kunskap/erfarenhet mer är att vi har definierat att jobba agilt är ett sätt att tillämpa Lean inom

systemutveckling. Så genom att vi har agil erfarenhet så har vi också viss erfarenhet av Lean systemutveckling.

Hur stor kunskap/erfarenhet har Försäkringskassan-IT av Agila mjukvarauutvecklingsmetoder, t.ex. Scrum?

Vi har börjat använda det mer medvetet vid vidareutveckling under år 2012. Tidigare har man haft ett liknade synsätt vid mindre förändringar. Dessutom har olika områden arbetet agilt till viss del under en längre tid.

Hur har Försäkringskassan-IT försökt att eliminera slöseri i samband med mjukvaruutveckling?

Genom att teamen har varit medveten om vad som menas med ”slöserier” och arbetat aktivt med förbättringar.

Hur utnyttjar Försäkringskassan-IT kunskapen från genomförda/pågående systemutvecklingsprojekten för kompetenshöjning?

Via kompetensnätverk och aktivt deltagande i form av stöd i projekten. Genom resultat från återblickar och frågor som ställs från projekten. Största källan idag är genom att arbeta som stöd och samla ihop erfarenheterna löpande och sedan delge övriga i organisationen via informationstillfällen och WIKI5.

Hur hanterar Försäkringskassan-IT flexibilitet dvs. sent inkomna ändringar i samband med mjukvaruutveckling?

Genom en aktiv hantering av en Backlog, kort sprintlängd och nära samarbete med Product Owner.

Hur effektivt är Försäkringskassan-IT när det gäller leveranser?

Det agila arbetssättet har ökat förmågan att leverera, men kan inte göra någon kvantifiering.

Hur stora och självständiga är utvecklingsteamen på Försäkringskassan-IT?

Storleken är mellan 5 – 9 personer och är självständiga men behöver aktivt stöd av Scrum Master.

Vad innebär integritet vid systemutveckling på Försäkringskassan-IT?

Inte mer än att integritet säkras genom arkitektur arbetet och hjälp av begreppen Done och Ready och checklistor enligt FK-RUP6

Hur hanteras förbättringar av systemutvecklingsprocessen på Försäkringskassan-IT?

Dels löpande, dels i större satsningar. Vi strävar alltid efter ett nära samarbete med de som använder systemutvecklingsprocessen. Vi har kompetensnätverk och vi har en intern WIKI som alla kan uppdatera.

5

En sökbar webbplats som är tillgänglig för berörda. 6