Min uppfattning är att få studier verkar ha blivit gjorda, internationellt, där ungdomars röster blivit hörda. Detta till trots har jag hittat en del forskning, mest nationell, med fokus på vad ungdomarna själva tänker kring ämnet. Mitt förslag till fortsatt forskning är ett ökat fokus på ungdomarnas röster i de frågeställningar som följer nedan. Viola har haft många kloka ord att dela med sig av, och det skulle vara positivt om de hamnade där det kan göra skillnad. Hur ser unga vuxna på den egna möjligheten vad det gäller tillträde till de sociala arenor och sammanhang som finns? Viola har sagt att hon haft det svårt med kompisar under skoltiden, men också idag. Hennes umgänge är idag begränsat till några få vänner och relationer som är skapade utifrån de behov Violas livssituation kräver. Hur stor är hennes påverkansmöjlighet där? Finns det en tydlig koppling mellan de styrdokument gymnasiesärskolan har att förhålla sig till och den faktiska verkligheten? Undervisas våra ungdomar i att klara sig efter skolan, och har det någon effekt? Min uppfattning är att de här skrivningarna inte var speciellt levande under Violas skoltid. Det kanske ser annorlunda ut idag? Det vore intressant att undersöka hur dagens grundsärskola och gymnasiesärskola arbetar för att säkerställa dessa elevers möjligheter till ett gott liv efter skolan. Att få möjlighet att be en ung vuxen att dela sina upplevelser av skoltiden genom livsberättelse som metod har varit spännande, intressant och lite ledsamt. Jag har lärt mig mycket genom den möjlighet Viola gav mig när hon delade sin livsberättelse med mig. Jag har fått en ökad förståelse för de vedermödor en elev som går i särskolan kan uppleva. En ökad insikt i vikten av att ge våra ungdomar verktyg för att få en positiv skolgång med positiva upplevelser, när det gäller möten och för att få tillgång till olika sociala arenor både i och utanför skolans verksamhet. En uppgift som jag tänker ligger i linje med en speciallärares uppdrag, att skapa en så god studiesituation som möjligt parallellt med ett fokus på de förmågor som behöver stärkas för att ge elever i grundsär-och
gymnasiesärskolan hjälp att förhålla sig till och skapa goda relationer. En del i detta är att det ges möjligheter i för elever i särskolan att upptäcka så många sociala arenor som möjligt. För att på så sätt underlätta övergången till livet efter skolan.
35
Referenser
Ahlberg, A. (Red.). (2009). Specialpedagogisk forskning-En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Aspelin, J. (Red.). (2013). Relationell specialpedagogik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2012). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.
Bronfenbrenner, U. (1971). Två barndomsvärldar.Barnuppfostran i Sovjetunionen och USA. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of human development.Experiments by human design. Cambridge,Massachusetts,and London: Harvard University Press. Butera, G. (2 2005). Collaboration in the context of appalachia: The case of Cassie. The
Journal of Special Education, 106-116.
Christensen, J. (2010). Proposed enhancement of Bronfenbrenner´s development ecology model. 1(2), 101-110.
Christiansson-Banck, U. (2013). Hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse i utbildningen. i J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik-i teori och praktik (ss. 107-123). Kristianstad: Kristianstad University press.
Dopplinger, U. (2014). How schoolchildren choose their friends,how teachers think about these relationship and what influense they have. Universal Journal of Educational Research, 480-486. doi:10.13189/ujer.2014.020605
Frithiof, E. (2007). Mening,makt och utbildning-Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö: Växjö University Press.
Furenhed, R. (2010). Livet det bästa man har-Samtal med ungdomar i särskolan om livsfrågor. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla-Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Finland: Nordstedts.
Högskolan Halmstad. (den 12 10 2015). forskning.se. Hämtat från http:wwwforskning.se/nyheterfakta/
36
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning,samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Johnson Lachuck, A., & Gomez, M. (2001). Listening carefully to the narratives of young adolescent youth of color. Middle school Journal, 6-14.
Johnson, L. S. (2009). School contexts and student belonging:A mixed methods study of an innovative high school. The School Community Journal, 19(1), 99-118.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Loewen, G., & Pollard, W. (2010). The social justice perspective. Journal of Postsecondary Education and Disability, 23(1;2010), 5-18.
Marshall, S., Hocking, D., & Wilson, J. (2006). Getting things to Stick: exploring the narratives of young New Zealanders who experience specific learning difficulties. Kairaranga, 7(1), 30-35.
Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass-om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Linköping: Linköpings universitet.
Molin, M. (2008). Delaktighet i olika världar-om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Trollhättan: Högskolan Väst.
Myers, M., MacDonald, J. E., Jacquard, S., & Mcneil, M. (2014). (dis)Ability and Postsecondary Education: One womans experience. Journal of Postsecondary Education and Disability, 73-87.
Nasr, M., Gingras, A. C., & Jang, S.-E. (2015). Friendship experiences of participants in a university based transition program. International journal of whole schooling, 11(2).
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Phillip D. Rumrill, J. (1994). The "win-win" approach to title of the Americans with
disabilities act: Preparing college students with disabilities for career-entry placments after graduation. Journal of Postsecondary Education and Disability.
Prieto, H. P. (2006). Historien om räven och andra berättelser. Karlstad: Karlstad Universitet.
Quennerstedt, A. (2010). Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning. Pedagogiskforskning i Sverige(2/3), ss. 19-141.
Roose, R., & Bouverne-de Bie, M. (2007). Do children have rights or do their rights have to be realised? The United Nations convention on the rights of the child as o frame of refrence for pedagogical action. Journal of Philosophy of Education, 41(3).
37
Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik-ett försök till analys av en skola i förändring. i J. Aspelin (Red.). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Ross, J., Marcell, J., Williams, P., & Carlsson, D. (2011). Postsecondary education
employment and independent living outcomes of persons with autism and intellectual disability. Journal of Postsecondary Education and Disability, 337-352.
Scholl, L. P., & Mooney, M. P. (2004). Youth with disabilities in work-based learning programs:Factors that influence succsess. The Journal, 26(1), 4-16.
Settersten Jr, R. A., & Ray, B. (2010). What´s going on with young people today? The long and twisting path to adulthood. The Future of children, 20(1), 19-41.
Skolverket. (2002). GySär Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm.
Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket.
Small, N., Raghavan, R., & Pawson, N. (6 2013). An ecological approach to seeking and utilisning the views of young people with intellectual disabilities in transition planning. Journal of Intellectual Disabilities, 283-300.
doi:10.1177/17446295313500779
Socialstyrelsen. (2015). Hämtat från Socialstyrelsen.se: www.socialstyrelsen.se
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca+10. Svenska Unescorådets skriftserie.
Svensson, O., & Tideman, M. (2007). Motvärn,motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder. Socialmedicinsk tidskrift(3), ss. 193-204.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2013). Där man söker får man svar-delaktighet i teori och praktik för elever med en funktionsnedsättning. Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Unesco, S. (2 2006). www.unesco.se. Hämtat från http://www.unesco.se/om-oss/unesco/deklarationer-rekommendationer-konventioner/
UNICEF Sverige. (1990). Hämtat från http://unicef.se/barnkonventionen
Utbildningsdepartementet. (2003). För den jag är-om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Regeringskansliet.
38 Utbildningsdepartementet. (2003).
http://www.regeringen.se/contentassets/401d867f15724f369b15cce2c5a5b6ed/sou- 200335-for-den-jag-ar---om-utbildning-och-utvecklingsstorning-kapitel-9-till-och-med-bilagor. Hämtat från www.regeringen.se. 2015
Vetenskapsrådet. (2007). Reflektioner kring specialpedagogik-sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2011). GOD FORSKNINGSSED. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vickers, M., Finger, L., Barker, K., & Bodkin-Andrews, G. (2014). Measuring the impact of students´social relations and values:Validation of the social-relational support for education instrument. Australian Journal of Education & Developmental Psychology, 14, 71-92. Hämtat från www.newcastle.edu.au/ajedp
Wyn, J. (2007). Learning to `become somebody well´: Challenges for educational policy. The Australian Educational Researcher(3), 35-52.
Öberg, P. (2011). Livshistorieintervjuer. i G. A. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 58-72). Malmö: Liber.
39
Bilagor
Missivbrev
Hej!
Jag heter Maria Bergqvist och jag arbetar i särskolan jag vill utvecklas och bli en bättre lärare, då tycker jag att det är viktigt att ta reda på hur eleverna har haft det i skolan. Jag vill skriva ett examensarbete om just det. Har du lust att berätta för mig om din tid i skolan? Jag är nyfiken på hela din skoltid. Det kan vara både roliga och tråkiga saker. Du bestämmer själv vad du vill berätta. Det du berättar för mig kommer jag att skriva om, men jag kommer inte att skriva ditt riktiga namn, så ingen kommer att veta att det är du som berättat det här för mig. Det du berättar för mig kommer jag bara att använda i mitt examensarbete. Du kan
närsomhelst avbryta samtalet, om du känner att du inte längre vill vara med.
Samtalet kommer jag att spela in så att jag inte behöver anteckna något under tiden du och jag pratar.
Min fråga till Dig är om du kan tänka dig att ställa upp och delta i ett sådant här samtal? Hur länge samtalet kommer att ta kan vara svårt att exakt säga men runt en timme, beroende på ur mycket du kan och vill berätta för mig. Det kan hända att vi träffas mer än en gång för samtal. Tid och plats för samtalet bestämmer Du och jag tillsammans.
När jag du och jag pratat kommer jag att skriva ned det som du berättat. Det färdiga arbetet blir då ett examensarbete, som kommer att finnas på Karlstads Universitets bibliotek. Det vore jättekul och spännande om du skulle vilja hjälpa mig med detta.
Jag hoppas att du vill delta!
Maria Bergqvist
__________________________säger ok till det som står nedanför. Maria Bergqvist får intervjua mig om min skoltid.
Vi kommer att ses en eller två gånger och Maria får spela in våra samtal
Hon ska skriva ett examensarbete om det jag berättar. I examensarbetet kommer mitt namn att bytas ut och det går inte att veta vem som berättat.
När examensarbetet är färdigt förstörs inspelningen
Ort____________den_____Namnteckning__________________Namnteckning___________
40 Intervjumall
Jag kommer att spela in det vi pratar om, så att jag sedan kan skriva ned samtalet, eftersom det då blir lättare att titta på vad ”du” berättat, när jag kan både lyssna och läsa samtidigt. Jag kommer också att eventuellt göra lite anteckningar under tiden vi pratar.
Vidare informerar jag om att allt jag spelar in och skriver ned kommer att förstöras när jag är klar, och att jag inte kommer att skriva så att någon förstår vem jag pratat med.
Samtalet är frivilligt, så det kan avbrytas när som helst, man kan också låta bli att svara på vissa frågor om man så vill.
Läser igenom missivbrevet tillsammans med den som ska intervjuas och ber om en underskrift. Jag signerar på min rad.
Din berättelse om ditt liv i skolan Vem är du?
När jag först kontaktade dig på FB och frågade om du ville vara med och berätta om hur det var i skolan, vad tänkte du då? Kändes det kul, spännande, jobbigt?
Nu när vi sitter här för att prata, känns det likadant?
Kan du berätta lite om dig själv? Vem du är, vad du gör? Vad du tänker att du ska göra framöver?
Vilken sorts elev tror du att du var? Hur uppfattades du av klasskamrater, skolkamrater, lärare?
Var du en bra kompis? Relationer.
Vem eller vilka var du med på rasterna? Hur var de som kompisar?
Var det någon skillnad på vilka du var med på rasterna? Gjorde ni olika saker beroende på vem du var med?
Var läraren med ute på rasterna? Vad gjorde de?
Var du med klasskamrater och eller skolkamrater på fritiden? Vad gjorde ni då? Var det några som höll ihop lite extra av klasskamraterna? Kunde du vara med dem?
Har du haft bra lärare?
Hur var de som du tycker var bra? Gjorde de något särskilt för dig, eller för dina klasskamrater?
Tror du att läraren kände dig, vem du var, vad du tyckte om?
Hur var det på lektionerna? Kunde läraren göra så att du trivdes i klassrummet? Vad gjorde läraren för att det skulle bli bra stämning i klassen?
Pratade lärarna om hur man skulle vara mot varandra, hur man är en bra vän? Att det kan finnas olika sätt att lösa konflikter på?
Fick du hjälp om du behövde? Om du och någon kompis blev ovänner? Hjälpte lärarna till på rätt sätt? Kunde de kanske gjort på något annat sätt? Om du blev arg eller ledsen, fick du vara det då?
41
Hur satt ni i klassrummet? Fanns det möbleringar som var bättre eller sämre? Fick ni bestämma eller önska hur och/eller tillsammans med vem ni skulle sitta? Varför? Varför inte, tror du?
Kunde läraren gjort på ett bättre sätt tänker du?
Pratade du och dina kompisar om lärarna? Vad sa ni då? Tyckte ni lika? Tycker du att lärarna var rättvisa?
Nu
Har du kvar några kompisar från din skoltid? Varför inte? Vad kommer det sig att ni har hållit kontakten tror du? Vad gör ni när ni är tillsammans?
Är det lättast att få nya vänner i skolan eller efter tycker du?
Är man eller blir man lika bra kompis med arbetskamrater som med klasskamrater? Vad är skillnaden, likheten? Vad beror det på tror du?
Tror du att man behåller en del vänner hela livet? Är det lättare att ha kvar vänner när man är äldre?
Är det lättare eller svårare att få nya vänner efter skolan? Varför?
Varför är det viktigt med vänner för dig? Tror du att man kan klara sig utan det? Varför, varför inte?
Är det något särskilt som du tycker du har lärt dig under din skoltid som du känner att du har nytta av nu? Får man lära sig i skolan hur man ska vara mot varandra?