Resultatet visar att lärarna upplever att eleverna blivit mer uppdaterade kring sexuella trakasserier sedan metoo-rörelsen, vilket skapar en nyfikenhet att vidare undersöka hur elever i en större omfattning har påverkats av rörelsen och framför allt om unga killar har påverkats. Eftersom tidigare studier visar att det främst är unga tjejer som utsatts för sexuella trakasserier, vore det även varit intressant att undersöka hur killar definierar sexuella
trakasserier och om tjejer och killar ser olika på definitionen av sexuella trakasserier. Resultatet från följande studie kan användas för att öka förståelsen för de faktorer som lärarna anser försvåra arbetet mot sexuella trakasserier. Eftersom lärarna ansåg att det var viktigt att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier, men att de behövde mer kompetens inom ämnet, kan resultatet antas vara relevant för rektorer, Skolverket och politiker inom Utbildningsdepartementet. Dessa aktörer kan påverka skolans arbete mot sexuella
trakasserier genom att öka lärarnas kompetens inom sex- och samlevnadsundervisningen. Resultatet visar även att den promemoria som utarbetats av Utbildningsdepartementet (2020), om att sex- och samlevnadsundervisning behövs i lärarutbildningen, behöver realiseras för att öka kvalitén i sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan.
REFERENSLISTA
Bond, L., Butler, H., Thomas, L., Carlin, J., Glover, S., Bowes, G., & Patton, G. (2007). Social and School Connectedness in Early Secondary School as Predictors of Late Teenage Substance Use, Mental Health, and Academic Outcomes.
Journal of Adolescent Health, 40(4), 357.e9–357.e18. doi:
10.1016/j.jadohealth.2006.10.013
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.
Clark, C. J., Ferguson, G., Shrestha, B., Shrestha, P. N., Oakes, J. M., Gupta, J., … Yount, K. M. (2018). Social norms and women’s risk of intimate partner violence in Nepal.
Social Science & Medicine, 202, 162-169. doi: 10.1016/j.socscimed.2018.02.017.
Dahlqvist, H., Landstedt, E., Young, R., & Gådin, K. (2016). Dimensions of Peer Sexual Harassment Victimization and Depressive Symptoms in Adolescence: A Longitudinal Cross-Lagged Study in a Swedish Sample. Journal of Youth and Adolescence, 45(5), 858-873. doi: 10.1007/s10964-016-0446-x.
Dardis, C. M., Murphy, M. J., Bill, A. C., & Gidycz, C. A. (2016). An Investigation of the Tenets of Social Norms Theory as They Relate to Sexually Aggressive Attitudes and Sexual Assault Perpetration: A Comparison of Men and Their Friends.
Psychology of Violence, 6(1), 163-171. doi: 10.1037/a0039443.
Diskrimineringsombudsmannen. (2019). Sexuella trakasserier och trakasserier i skolan. Solna: Diskrimineringsombudsmannen. Hämtad 2020-03-26 från
https://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-sexuella-trakasserier-i-skolan- do.pdf
Diskrimineringsombudsmannen. (2020). Trakasserier och sexuella trakasserier. Hämtad 2020-03-18 från https://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-
diskriminering/trakasserier-och-sexuella-trakasserier/
Ekstrand, M., Engblom, C., Larsson, M., & Tydén, T. (2011). Sex education in Swedish schools as described by young women. The European Journal of Contraception &
Reproductive Health Care, 16(3), 210-224. doi: 10.3109/13625187.2011.561937.
Fleming, P. J., Gruskin, S., Rojo, F., & Dworkin, S. (2015). Men´s violence against women and men are inter-related: Recommendations for simultaneous intervention. Social
Science & Medicine, 146, 249-256. doi: 10.1016/j.socscimed.2015.10.021
Folkhälsomyndigheten. (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2020-03-12 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/11272529714342b390d40fe320 0f48cf/sexualitet-halsa-bland-unga-sverige-01186-2017-1-webb.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2020-03-11 från
material/publikationsarkiv/s/sexuell-kommunikation-samtycke-och- halsa/?pub=61314
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i
Sverige 2017. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2020-03-11 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i- sverige-2017/?pub=60999
Friends. (2019). Friendsrapporten 2019. Solna: Friends.
Gillander Gådin, K. (2012). Sexual Harassment of Girls in Elementary School: A Concealed Phenomenon Within a Heterosexual Romantic Discourse. Journal of Interpersonal
Violence, 27(9), 1762-1779. doi: 10.1177/0886260511430387
Gillander Gådin, K., & Hammarström, A. (2005). A possible contributor to the higher degree of girls reporting psychological symptoms compared with boys in grade nine?
The European Journal of Public Health, 15(4), 380-385. doi: 10.1093/eurpub/cki097
Gillander Gådin, K., Weiner, G., & Ahlgren, C. (2013). School Health Promotion to Increase Empowerment, Gender Equality and Pupil Participation: A Focus Group Study of a Swedish Elementary School Initiative. Scandinavian Journal of Educational
Research, 57(1), 54-70. doi: 10.1080/00313831.2011.621972.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measure to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gruber, J., & Fineran, S. (2008). Comparing the Impact of Bullying and Sexual Harassment Victimization on the Mental and Physical Health of Adolescents. Sex Roles, 59(1), 1- 13. doi: 10.1007/s11199-008-9431-5
Gruber, J., & Fineran, S. (2016). Sexual Harassment, Bullying, and School Outcomes for High School Girls and Boys. Violence Against Women, 22(1), 112-133. doi:
10.1177/1077801215599079
Jämställdhetsmyndigheten. (2019a). #metoo. Hämtad 2020-03-14 från
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella- trakasserier/metoo
Jämställdhetsmyndigheten. (2019b). Vad är jämställdhet? Hämtad 2020-03-24 från https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lijster, G., Felten, H., Kok, K., & Kocken, P. (2016). Effects of an Interactive School-Based Program for Preventing Adolescent Sexual Harassment: A Cluster-Randomized Controlled Evaluation Study. Journal of Youth and Adolescence, 45(5), 874-886. doi: 10.1007/s10964-016-0471-9.
Mikel Brown, L., Chesney-Lind, M., & Stein, N. (2007). Patriarchy Matters Toward a Gendered Theory of Teen Violence and Victimization. Violence Against Women,
13(12), 1249-1273. doi: 10.1177/1077801207310430.
Milano, A. [@Alyssa_Milano]. (2017, Oktober 15). If you’ve been sexually harassed or
assaulted write ‘me too’ as a reply to this tweet. [Tweet]. Twitter. Hämtad 2020-03-09 från https://twitter.com/alyssa_milano/status/919659438700670976
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Perkins, H. W., & Berkowitz, A. D. (1986). Perceiving the community norms of alcohol use among students: some research implications for campus alcohol education
programming. The International Journal of the Addictions, 21(9-10), 961-76. doi: 10.3109/10826088609077249
Prop. 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i
jämställdhetspolitiken. Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad 2020-05-26 från
https://data.riksdagen.se/fil/C9B4424A-5563-4E50-835C-58D8F8999478 Prop. 2017/18:177. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. Stockholm:
Justitiedepartementet. Hämtad 2020-05-26 från
https://www.regeringen.se/4950e9/contentassets/20977a5e47ab41bd89e4ff609208 bfa8/en-ny-sexualbrottslagstiftning-byggd-pa-frivillighet-prop.-201718177
Regeringskansliet. (2017). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Hämtad 2020-03-26 från https://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/ - Regeringskansliet. (2018a). Ny informationssatsning mot sexuella trakasserier på
arbetsmarknaden med anledning av #metoo. Hämtad 2020-04-02 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/ny-informationssatsning- mot-sexuella-trakasserier-pa-arbetsmarknaden-med-anledning-av-metoo/
Regeringskansliet. (2018b). 50 miljoner kronor mot sexuella trakasserier i skolan – så ska
pengarna användas. Hämtad 2020-04-02 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/50-miljoner-kronor-mot- sexuella-trakasserier-i-skolan--sa-ska-pengarna-anvandas/
Rohrbach, L. A., Berglas, N. F., Jerman, P., Angulo-Olaiz, F., Chou, Chih-Ping., & Constantine, N. A. (2015). A Rights-Based Sexuality Education Curriculum for Adolescents: 1-Year Outcomes From a Cluster-Randomized Trial. Journal
of Adolescent Health, 57(4), 399-406. doi: 10.1016/j.jadohealth.2015.07.004.
Scholly, K., Katz, A. R., Gascoigne, J., & Holck, P. S. (2005). Using Social Norms Theory to Explain Perceptions and Sexual Health Behaviors of Undergraduate College
Students: An Exploratory Study. Journal of American College Health, 53(4), 159-166. doi:10.3200/JACH.53.4.159-166 .
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2016:828. Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008: 567). Stockholm: Kulturdepartementet.
Skolinspektionen. (2018). Sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Statens skolinspektion. Hämtad 2020-03-16 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2018/sex-och-samlevnad/sex-och-samlevnadsundervisning- rapport-feb-2018.pdf
Skolverket. (2019). Sex- och samlevnadsundervisning – en introduktion. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-03 från https://www.skolverket.se/getFile?file=4016 Skolverket. (2020a). Arbeta med skolans värdegrund. Hämtad 2020-04-03 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund
Skolverket. (2020b). Sex och samlevnad. Hämtad 2020-04-03 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/sex-och-samlevnad
SOU 2015:55. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och
förtryck. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Hämtad 2020-05-26 från
https://www.regeringen.se/49c72e/contentassets/738becd6961e4a3d8d986c00b8c8 bc9e/nationell-strategi-mot-mans-vald-mot-kvinnor-och-hedersrelaterat-vald-och- fortryck-sou_2015_55.pdf
Starrs, A.M., Ezeh, A.C., Barker, G., Basu, A., Bertrand, J. T., Blum, R., … Ashford, L. S. (2018). Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher–Lancet Commission. The Lancet, 391, 2642-2692. doi:
10.1016/S0140-6736(18)30293-9.
Utbildningsdepartementet. (2020). Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och
sex och samlevnad i lärarutbildningarna (Ds 2020:01). Stockholm:
Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
BILAGA A
MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Jessica Blomqvist och jag studerar sjätte terminen på Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag skriver just nu min c-uppsats vars syfte är att
undersöka hur det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier bedrivs i grundskolan samt om sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo. Jag skulle
därför vilja intervjua dig som lärare på grundskolenivå, för att höra dina upplevelser och erfarenheter kring hur det förebyggande arbetet går till i praktiken.
Intervjun beräknas pågå i cirka 30 minuter och kommer att spelas in med hjälp av en
mobiltelefon för att kunna transkribera intervjun till text. Det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt, vilket betyder att du och din skola kommer att vara anonyma i studien samt att det endast är jag och min handledare som kommer att ha tillgång till intervjumaterialet. De uppgifter du lämnar kommer endast att användas för denna studie. Deltagandet är frivilligt och du får när som helst avbryta din medverkan om så önskas. Intervjuerna planeras att genomföras under vecka 11-12 och jag anpassar mig efter dina önskemål angående plats och tid.
Examensarbetet kommer att publiceras i databasen DiVA efter att studien är slutförd och godkänd.
Vid frågor eller funderingar får du gärna kontakta mig eller min handledare. Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Jessica Blomqvist
Mail: jbt17008@student.mdh.se Telefon: 076 206 86 45
Handledare: Fabrizia Giannotta Mail: fabrizia.giannotta@mdh.se
BILAGA B
INTERVJUGUIDE
Inledning: Syftet med studien är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot sexuella
trakasserier bedrivs i grundskolan samt om sex- och samlevnadsundervisningen har
förändrats sedan #metoo. Intervjun kommer att spelas in, det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta intervjun om så önskas. Fråga: är det okej om jag startar
ljudinspelningen?
Bakgrund- och öppningsfrågor:
• Kan du berätta vilket ämne du undervisar i och hur länge du har jobbat som lärare? • Vilka åldrar undervisar du för?
Huvudfrågor:
• Vad tycker du är viktigast som lärare att belysa och arbeta med för att förebygga sexuella trakasserier bland elever?
- Hur inkluderar du eleverna i arbetet? - Vilket material tar du stöd i?
• Kan du beskriva hur ni arbetar tillsammans i arbetslaget och med rektor för att förebygga sexuella trakasserier?
- Hur sker samverkan med elevhälsan?
• Finns det någon policy eller handlingsplan för skolans förebyggande arbete mot sexuella trakasserier? Om ja, kan du berätta vad den tar upp?
• Har ni någon samverkan med andra aktörer för att förebygga sexuella trakasserier? Om ja, med vilka och beskriv hur det går till? Om nej, varför tror du att ni inte har det?
• Vilka utmaningar upplever du i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier? - Vad skulle kunna förbättras?
• Hur har metoo-rörelsen påverkat din syn på sex- och samlevnadsundervisningen? • Hur upplever du att sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan metoo-
rörelsen?
- Finns det områden som ni pratar mer om nu än innan metoo? Om ja, vilka? - Finns det områden som du skulle vilja att ni pratade mer om?
• Upplever du att handlingsplanen för sex- och samlevnadsundervisningen har uppdaterats? Om ja, hur då?
Avslutande fråga:
- Finns det något mer du vill tillägga innan vi avslutar intervjun?
Exempel på följdfrågor:
- Kan du beskriva…?
- Kan du utveckla vad du menar med…? - Kan du berätta mer om…?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00