Förslag till fortsatt forskning

I kapitlet normer och regler för bolagsstyrning talade vi om den undersökning Kollegiet gjorde under 2007. Det vi uppmärksammade var att det skiljde sig ganska mycket i antal på det urval som Kollegiet hade i sin underökning och de som vi hade i vår. Även de avvikande företagen skiljer sig åt då vi fick totalt 56 avvikande företag medan Kollegiet fick det till hela 100 stycken, trots att de hade ett mindre urval. Det hade därför varit av intresse att ta reda mer exakt hur Kollegiets urval såg ut eftersom vi utgick ifrån den målgrupp som kodgruppen själva definierat för den svenska koden och som även borde vara en självklarhet för Kollegiet. Dock kan det vara så att det totala antalet undersökta objekten är större i vår underökning på grund av att det var ett år sedan Kollegiet gjorde sin. Trots det anser vi inte att antalet avvikande företag borde vara fler vid Kollegiets undersökning eftersom vi både grundade vår data på 2007 års årsredovisning. Det mest logiska skulle i så fall vara tvärtom då vi

undersökte en större population och antalet avvikelser borde vara fler.

Sist men inte minst vill vi bara tillägga att vi anser att ämnet för bolagsstyrning är ett högst intressant ämne. Idag har ett antal studier gjort inom området men så många mer skulle behövas för att utforma den optimala koden för det svenska näringslivet. Vi hoppas därmed att fler kommer fortsatt forska inom området och finna både nya lösningar och förbättringar till koden. Genom dessa kan sedan de svenska bolagen bli ännu mer attraktiva internationellt och sätta Sverige på kartan genom en respekterad bolagsstyrning som kan verka förebild för andra länder.

7.4. Förslag till fortsatt forskning

Nedan följer fyra förslag på fortsatt forskning varav tre är inom området för bolagsstyrning och fokuserar på styrelsens sammansättning:

 En fortsatt studie inom området för bolagsstyrning skulle kunna vara att undersöka hur mycket den svenska koden för bolagsstyrning har stärkt det svenska näringslivet. Ett av kollegiets mål med koden var att göra den svenska aktiemarknaden mer attraktiv för utländska investerare. Ett alternativ vore därför att mäta med exakt hur mycket det utländska ägandet i svenska börsnoterade bolag har ökat sedan införandet av bolagskoden. En sådan studie kommer alltså resultera i att man studerar effekter. Vore det möjligt hade det även varit

~ 73 ~

 Idag avviker cirka 40 procent av de företagen som berörs av koden för

bolagsstyrning. Koden är dock till för att följas. Frågan är hur reglerna i koden skulle kunna ändras till det bättre och fortfarande bibehålla ägarnas intressen. Genom att koncentrera sig på de företagen som faktiskt avviker skulle man kunna göra en sammanställning av de motiveringar som ges för avvikelse. Resultaten skulle sedan kunna användas för att göra koden mer attraktiv och på så sätt minska behovet av avvikelser för de berörda företagen. På så sätt skulle man kunna finna nya lösningar eller förbättringar som skulle kunna utveckla koden på ett fördelaktigt sätt för alla parter.

 Idag finns det många olika landskoder för bolagsstyrning som beskriver hur bolagen i respektive land ska förvaltas på bästa sätt till fördel för ägarna. Trots att de flesta länder har gemensamma mål med koderna är de olika uppbyggda och utformade. En närmare undersökning av dessa koder skulle därför kunna göras för att ta reda på vad som skiljer koderna åt, vilken som haft störst effekt nationellt och varför. Genom en sådan studie skulle man kunna fastställa styrkorna med andra länders koder och sedan nyttja dessa för att förbättra och stärka den svenska koden för bolagsstyrning.

 Ett fjärde förslag till fortsatt forskning baserar sig på några av de fenomen vi upptäckte i vår analys. Vi upptäckte indikationer på ett signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och företagens skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget och totalt kapital. Av de anledningen vore en mer ingående studie om styrelsens sammansättning och dess påverkan på företagens finansiella ställning och resultat intressant att undersöka. Studien skulle exempelvis kunna analysera könsfördelningen, kulturella och religiösa skillnader samt andra faktorer så som styrelsens ägarkapital och tidigare erfarenheter.

~ 74 ~

Kapitel VIII: Referenser

_____________________________________________________________________________________________________

Aaboen, L, Lindelöf, P, Koch, C & Löfsten, H (2006) ” Corporate governance and

performance of small high-tech firms in Sweden”, Technovation, 26:955-968.

Adrem, A (1999) ”Essays on disclosure practices in Sweden - Causes and effekts”, Lund University Press; Lund.

Akerloff, G. (1970), “The market for „Lemons‟: quality and the market mechanism”, Quarterly Journal of Economics, 84:488-500.

Aktiebolagslagen, 2006.

Alchian, A & Demsetz, H (1972) ”Production, information costs, and economic

organisation”, American economics review, 62:777-795.

Anderson, R, Mansi, S & Reeb, D (2003), ”Founding family ownership

and the agency cost of debt”, Journal of Financial Economics, 68:263-285.

Andres, P & Vallelado, E (2008) ”Corporate Governance in banking: The role of the

board direktors”, Journal of Banking and Finance, 32:2570.

Aronsson, Å (1999) ”SPSS En introduktion till basmodulen”, Studentlitteratur; Lund. Artsberg, K (2005) ”Redovisningsteori, - Policy och –Praxis”, Liber förlag; Malmö. Ax, C, Johansson, C & Kullvén, H (2005) ”Den nya ekonomistyrningen”, Liber Förlag; Malmö.

Barca, F & Becht, M (2001), ”The Control of Corporate Europe ”, Oxford University Press.

Bergström, C & Samuelsson, P (2001) ”Aktiebolagets grundproblem”, Norstedts Juridik; Stockholm.

Business Week (1997) "The rush to quality on corpo- rate boards." March 3: 34-35. Cohen, S & Loeb, M (1984) ”The groves ssheme, profits sharing and moral hazard”, Management Science, 1:20-24.

Collin, S.-O. & Smith, E. (2007), ”Window of entrepreneurship – Explaining

the influence of corporate governance mechanisms on corporate entrepreneurship in two riding School”, The International Journal of

Entrepreneurship & Small Business, 4(2):122-137.

Collin, S-O (2007), ”Governance strategy: a property right approach

turning governance into action”, J Manage Governance, 11:215–237.

Cowling, M, Howorth, C & Westhead, P (2001) ”The Development of Family

~ 75 ~ 14:369-385.

Deegan, C & Unerman, J (2006) ”Financial accounting Theoby”, McGraw-Hill companies.

Deschner, D, Hofman, O & Bodendorf, F (2000) ”Agent-based coordination support

for business processes”, INFOR, 38:283-293.

Denis, D, Denis, D & Sarin, A (1999) ”Agency Theory and the Influence of Equity

Ownership Structure on Corporate Diversification Strategies”, Strategic Management

Journal, 20:1071-1076.

Emling, E (2000) ”Svenskt familjeföretagande”, Ekonomiska Forskningsinstitutet: Stockholm.

Epps, R, Cereola, S (2008) ”Do institutional shareholder services (ISS) corporate

governance rating reflect Company´s operating performance?”, Critical perspectives

on accounting, 19:1135-1148.

Falkman, P & Orrbeck, K (2001) ”Den offentliga sektorns redovisning”, Studentlitteratur: Lund.

Fama, E & Jensen, M (1983) ”The separation of ownership and control”, Journal of law and economics, 26:301-325.

Flinn, R & Crumbley, D (2008) “Financial accounting and corporate governance:

which is the dog and which is the tail”, Oil, Gas & Energy Quarterly, 57:71.

Fristedt, D & Sundquist, S (2009) ”Ägarna och Makten”, SIS ägarservice AB: Stockholm.

Gilpin, A, (1986) ”Dictionary of Economics and Financial Markets 5^thedition”,

Butterworth’s & Co Ltd: London.

Grossman, S & Hart, O (1983) “An analysis of the principal-agent problem”, Econometrica, 51:7-46.

Hamberg, M (2004) “Strategic Financial Decisions“, Liber AB: Malmö. Hambrick, D & Finkelstein, S (1995) “The effects of ownership structure on

conditions at the top: The case of CEO rasies“, Strategic Management Journal,

16:175-193.

Hedlund, G, Hägg, I, Hörnell, E & Rydén, B (1985), ”Institutioner som aktieägare”, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle: Stockholm.

Hussein, M (1981) “The innovation process in financial accounting standards setting”,Accountin, Organization and society; 6:27-37.

~ 76 ~

Jacobsen, I (2007) ”Vad, hur och varför” Författaren och studentlitteratur; Malmö. Jacobsen, D & Thorsvik, J (2002) ”Hur moderna organisationer fungerar”, Studentlitteratur; Stockholm.

Jackson, R (2004) ”Principles versus Rules”, The Internal Auditor, 61:56-61.

Jensen, M & Meckling, W (1976) ”Theory of the firm: Managerial behavior, agency

costs, and ownership structure”, Journal of Financial Economics, 3:305-350.

Johannessen, A & Tufte, P (2003) ”Samhällsvetenskaplig metod”, Abstrakt förlag; Malmö.

Johansson, S (2005) ”Familjeföretaget – Så fungerar det, så kan det Utvecklas“, Liber: Malmö.

Jullien, B, Salanié, B & Salanié, F (2001) ”Screening risk averse agents under moral

hazard”, SSRN Working paper series; Rochester.

Jäghult, B, Philip, A, Selin, G (2002) “Ledningsgruppens dynamik”, Liber förlag; Malmö.

Kaufmann, D, Kraay, A & Mastruzzi, M (2005) ”Governance Matters IV:

Governance Indicators for 1996–2004”, World Bank Policy Research Working Paper

Series No. 3630, World Bank, Washington, DC.

Keser, C & Willinger, M (2007) ”Theories of behavior in principal–agent

relationships with hidden action”, European economic review, 51:1514-1533.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning (Gällande från 1 Juli 2008) ”Svensk kod för

bolagsstyrning”.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2008) ”Årsrapport 2008”.

Kvale, S (2008) ”Den kvalitativa forskningsintervjun”, Studentlitteratur; Danmark. Liu, G & Sun, P (2005) ”The Class of Shareholdings and its Impacts on Corporate

Performance: A Case of State Shareholding Composition in Chinese Public Corporations”, Corporate Governance: An International Review, 13:46-59.

Morey, M, Gottesman, A, Baker, E, & Godridge, B (2009) ”Does better coporate

governance result in higher valuations in emerging markets? Another examination using a new data set”, Journal of banking & finance 33:254-262.

Murphy, K (1999) “ Corporate performance and managerial remuneration: An

empirical analysis”, Journal of Accounting & Economics 7: 11-41.

~ 77 ~

Näringsdepartementet (2008) ”Rapport för företag med statligt ägande januari-juni

2008”, Regeringskansliet.

OECD (2005) ”Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises”. Penrose, E (1959) ”The Theory of the Growth of the Firm”, Oxford University Press, Oxford.

Pratt, J & Zeckhauser, R (1985) ”Principals and agents: The stucture of business”, Harvard business School press; Boston.

Precht, E (2006) ”Intern kontroll är som en tom ram”, Balans nr.1.

RandØy, T & Nielsen, J (2002) ”Company Performance, Corporate Governance, and

CEO Compensation in Norway and Sweden”, Journal of Management and Governance, 6:57–81.

Repstad, P (1999) ”Närhet och distans”, Studentlitteratur; Lund. Revisionslagen, 1999.

Riksdagen (1997/98:2) ”Statens roll som ägare av bolag”.

Richardsson, V (2000) ”Information Asymmetry and Earnings Management:

Some Evidence”, Review of Quantitative Finance and Accounting, 15:325-347.

Salter, M & Weinhold, W (1988) ”Corporate takeovers: Financial boom or organizational bust?”, Oxford University Press; New York.

Scandinavian Information Exchange (SIX), 2009.

Schleifer, A & Vishny, R (1997) ”A survey of corporate governance” The Journal of Finance, 52:737–783.

Schroeder, R, Clark, M & McCullers, L (1991) ”Accounting theory: text and

readings”, Wiley: New York.

Scott, R (2001) ”Institutions and Organizations”, Sage Publications; Thousand Oaks. Scott, W (2003) ”Financial Accounting Theory”, Prentice hall; Toronto.

Sevenius, R (2007) ”Bolagsstyrning”, Studentlitteratur; Stockholm.

Skog, R (2005) ”En svensk kod för bolagsstyrning, - vad är det för något och vad

innebär den?”, Stockholm center for Commercial law, IUSTUS förlag; Uppsala.

Stafsudd, A (2009) ”Corporate Networks as Informal Governance Mechanisms: A

Small Worlds Approach to Sweden” Corporate Governance: An International Review,

~ 78 ~

Statens Offentliga Utredning 2004:130. ”Svensk kod för bolagsstyrning”.

Svernlöv, C (2005), ”Bolagskoden, -Svensk kod för bolagsstyrning med kommentarer

för praktisk tillämpning”, Norstedts Juridik; Stockholm.

Svernlöv, C (1999) ”Arbetsordning och andra instruktioner i Aktiebolaget”, LitteraturCompagniet; Stockholm.

Svernlöv, C (2005) ”Kodens regler om finansiell rapportering och revision”, Balans nr.3.

Tagesson, T, Dahlgren, M, Gamlen, M & Håkansson, M (2005) ”Financial

Reporting, Regulation and Governance”, 4:2.

Thorell, P (2004) ”Vem knäcker koden”, Balans nr.12.

Tufte, P (2003) ”Samhällsvetenskaplig metod”, Abstrakt förlag; Malmö.

Vedje, O (2008) ”Statistik med SPSS Basmodul 16”, Olle Vedje Förlag; Borlänge. Wahlgren, L (2005) ”SPSS Steg för steg”, Studentlitteratur; Lund.

Watts & Zimmerman (1986) “Positive accounting Theory”,

Williamson, O.E. (1985), “The Economic Institutions of Capitalism: Firms, Markets,

Relational Contracting“, The Free Press; New York..

Williamson, O. E. (1996) ”The Mechanisms of Governance”, NY: Oxford University Press.

Warfield, T, Wild, J & Wild, K( 1995) ”Managerial Ownership, Accounting Choices,

and Informativeness of Earnings”, Journal of Accounting and Economics, 20:61-91.

World Bank (2005) ”Doing Business in 2005”, World Bank,Washington DC.

Internetsidor:

www.bolagsstyrning.se www.bolagsverket.se