Förslag till fortsatt forskning

Denna studie har undersökt hur revisorer uppfattar stereotypen om revisorer och om den stämmer överens med revisorernas egen bild. Något som hade tillfört ytterligare djup till ämnet skulle vara att intervjua före detta revisorer för att se om det nya förväntningsgapet

75

om revisorer ter sig annorlunda för sådana som valt att lämna yrket. Ett möjligt scenario skulle kunna vara att före detta revisorer betraktar sina tidigare kollegor på ett sätt som överensstämmer bättre med stereotypen än för sådana som fortfarande arbetar som revisorer, och att det nya förväntningsgapet därmed är mindre för före detta revisorer. I denna studie prövades intervjuguiden på en flygvärdinna och den visade sig fungera mycket väl även på andra professioner, vilket kan ske genom att ersätta ordet “revisor” med den aktuella professionen. Denna studie kan därmed användas som utgångspunkt för att undersöka om det nya förväntningsgapet råder även inom andra professioner. En jämförelse av det nya förväntningsgapet mellan olika professioner skulle därefter kunna ske, där man kan undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan gapen i olika professioner samt vad de kan bero på.

Att genomföra en liknande studie på andra professioner hade dessutom bidragit med en större förståelse för resultaten i denna studie. På grund av tidsskäl har vi inte hunnit använda intervjuguiden på andra professioner, men om så hade skett skulle vi kunna få en djupare förståelse för om revisorer är speciella att intervjua, med tanke på att vi stundtals upplevde intervjusvaren som korthuggna. Det skulle kunna vara så att revisorer upplever ämnesområdet stereotyper och dess hantering som ett känsligare ämne än vad andra professioner gör. Eller är det kanske så att revisorer är unika i sitt sätt att vara medvetna om sin stereotyp medan andra professioner inte lägger någon vikt vid hur de betraktas?

76

Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Baldvinsdottir, G., Burns, J., Nørreklit, H. och Scapens, R. W. (2009). The image of

accountants: from bean counters to extreme accountants. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22(6): 858-882.

Barrett, P. (2012). Performance auditing—addressing real or perceived expectation gaps in the public sector. Public Money and Management, 32(2): 129-136.

Baxter, P. och Kavanagh, M. (2013). Stereotypes, Students’ Perceptions and Inherent Creativity: Further Australian Evidence. Australasian Accounting, Business and Finance Journal, 6(5): 81-100.

Beard, V. (1994). Popular culture and professional identity: accountants in the movies. Accounting, Organizations and Society, 19(3): 303–318.

Bougen, P. D. (1994). Joking apart: The serious side to the accountant stereotype. Accounting, Organizations and Society, 19(3): 319-335.

Broberg, P. (2013). The Auditor at Work - A study of auditor practice in Big 4 firms. Doktorsavhandling. Lund: Lund University.

Broberg, P., Umans, T. och Gerlofstig, C. (2013). Balance between auditing and marketing: an explorative study. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 22(1): 57-70.

Bryman, A. (1997). Kvalitet och kvantitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. och Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber. Burton, F. G., Starliper, M. W., Summers, S. L. och Wood, D. A. (2015). The Effects of Using

the Internal Audit Function as a Management Training Ground or as a Consulting Services Provider in Enhancing the Recruitment of Internal Auditors. Accounting Horizons, 29(1): 115-140.

Byrne, M. och Willis, P. (2005). Irish Secondary Students’ Perceptions of the Work of an Accountant and the Accounting Profession, Accounting Education, 14(4): 367-381. Carnegie, G.D. och Napier, C. J. (2010). Traditional accountants and business

professionals: Portraying the accounting profession after Enron, Accounting, Organizations and Society, 35(3): 360-376.

Carrington, T. (2010). Revision. 1:1 upplaga. Malmö: Liber.

Carrington, T, och Catasús, B. (2007). Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1): 35-58. Crawford, L., Helliar, C. och Monk, E. A. (2011). Generic Skills in Audit Education.

Accounting Education: an international journal, 20(2): 115-131.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dimnik, T. och Felton, S. (2006). Accountant stereotypes in movies distributed in North America in the twentieth century. Accounting, Organizations and Society, 31(2): 129- 55.

77

Frank, K. E., Jordan Lowe, D. och Smith, J. K. (2001). The expectation gap: perceptual differences between Auditors, Jurors and Students’. Managerial Auditing Journal, 16(3): 145-150.

Friedman, A. L. och Lyne, S. R. (2001). The beancounter stereotype: Towards a general model of stereotype generation. Critical Perspectives on Accounting, 12(4): 423-451. Gammie, E., Cargill, E. och Gammie, B. (2004). Selection Techniques within the

Accountancy Profession in Scotland. Journal of Applied Accounting Research, 7(2): 1-51.

Goffman, E. (1959). The Presentation of Self in Everyday Life. Harmondsworth: Penguin Books.

Gomez, A. (2002). If my group stereotypes others, others stereotype my group... and we know. Concept, research lines and future perspectives of meta-stereotypes. Revista de Psicología Social, 17(3): 253-282.

Hartman, J. (2001). Grundad teori – Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.

Hodges, S. och Young, L. (2009). Unconsciously Competent: Academia's Neglect of Marketing Success in the Professions. Journal of Relationship Marketing, 8(1): 36- 49.

Hogg, M. A. (2006). Social identity theory. I Burke, P. J. (red.) Contemporary social psychological theories. Sanford: Stanford University Press, 111-136.

Hunt, S. C., Falgiani, A. A. och Intrieri, R. C. (2004). The nature and origins of students’ perceptions of accounting. Journal of Education for Business, 79(3): 142-148. Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jeacle, I. (2008). Beyond the boring grey: The construction of the colourful accountant. Critical Perspectives on Accounting, 19(8): 1296-1320.

Justesen, L. och Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder – Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.

Kim, J. och Oe, T. (2009). Meta-stereotype as an indicator of intergroup attitude: How Japanese perceive they are viewed by Koreans. Japanese Psychological Research, 51(4): 279-285.

Klein, O. och Azzi, A. E. (2001). The strategic confirmation of meta-stereotypes: How group members attempt to tailor an out-group’s representation of themselves. British Journal of Social Psychology, 40(2): 279-293.

Koh, H. C. och Woo, E-S. (1998). The expectation gap in auditing. Managerial Auditing Journal, 13(3): 147-154.

Leary, M. R. och Kowalski, R. M. (1990). Impression management: A literature review and two-component model. Psychological Bulletin, 107(1): 34-47.

Liggio, C. D. (1974). The Expectation Gap: The Accountant’s Legal Waterloo. Journal of Contemporary Business, 3(3): 27-44.

78

Lippman, W. (1922). Public Opinion. New York: Harcourt and Brace.

Litjens, R., Buuren, J. och Vergoossen, R. (2015). Addressing Information Needs to Reduce the Audit Expectation Gap: Evidence from Dutch Bankers, Audited Companies and Auditors. International Journal of Auditing, 19(3): 267-281.

McEnroe, J. E. och Martens S. C. (2001). Auditors' and Investors' Perceptions of the “Expectation Gap”. Accounting Horizons, 15(4): 345-358.

McKnight, C. A. och Wright W. F. (2011). Characteristics of Relatively High-Performance Auditors. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 30(1): 191-206.

Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data. Malmö: Liber.

Peecher, M. E., Schwartz, R. och Solomon, I. (2007). It’s all about audit quality:

Perspectives on strategic-systems auditing. Accounting, Organizations and Society, 32(4): 463-485.

Porter, B. (1993). An Empirical Study of the Audit Expectation-Performance Gap. Accounting and Business Research, 24(93): 49-68.

Power, M. (1997). The audit society. Rituals of verification. New York: Oxford University Press. i Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman. Doktorsavhandling. Sundsvall: Mittuniversitetet.

Ramberg, U. (1997). Utformning och användning av kommunala verksamhetsmått. Lunds universitet.

Richardson, P., Dellaportas, S., Perera, L. och Richardson, B. (2015). Towards a conceptual framework on the categorization of stereotypical perceptions in accounting. Journal of Accounting Literature, 35: 28-46.

Ruhnke, K. och Schmidt, M. (2014). The audit expectation gap: existence, causes, and the impact of changes. Accounting & Business Research, 44(5): 572-601.

Saunders, M., Lewis, P. och Thornhill, A. (2003). Reseasch Methods for Business Students. 3 uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Smith, G. (2005). Communication skills are critical for internal auditors. Managerial Auditing Journal, 20(5): 513-519.

Smith, M. och Briggs, S. P. (1999). From bean-counter to action hero: changing the image of the accountant. Management Accounting, January, 28-30.

Tajfel, H. (1981). Human groups and social categories: Studies in social psychology. Cambridge University Press.

Tajfel, H. (2010). Social identity and intergroup relations. Cambridge University Press. Tajfel, H. och Turner, J. C. (1979). An Integrative Theory of Intergroup Conflict. I Austin

W. G. och Worchel S. (red.) The Social Psychology of Intergroup Relations. Monterey: Brooks-Cole, 33-47.

Ulfsdotter-Eriksson, Y. och Linde, M. (2014). “Being” or “Doing” a Profession: Work as a Matter of Social Identity. The International Journal of Interdisciplinary Cultural Studies, 8(1): 33-43.

79

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wells, P. K. (2012). How do we see ourselves and how do others see us? Chartered Accountants Journal, 91(10): 80-81.

Wells, P. K. (2015). New Zealand High School Students’ Perception of Accounting: How and Why Those Perceptions Were Formed. Accounting Education, 24(6): 461-479. Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman.

Doktorsavhandling. Sundsvall: Mittuniversitetet.

Özcelik, F. (2015). Vad gör en revisor? Företagarbloggen - för dig som driver eget. [Blogg]. 9 februari. http://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/vad-gor-en-revisor [2016-02-24].

80