6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Under uppsatsprocessens gång har nya idéer till intressant forskning uppkommit. Dessa förslag presenteras nedan för att kunna inspirera till vidare studier inom området.
För att utöka undersökningens omfattning kan ytterligare styrverktyg kopplas till bankernas kredituppföljning för små företag. Det kan då vara intressant att även undersöka bankernas användning av till exempel covenants, som enligt tidigare studier endast används för stora företag, vilka under uppsatsens gång visat sig även användas för små företag.
Utifrån problemet med att definiera små företag hade en studie som inriktar sig på att undersöka bankernas kredituppföljning för en viss typ av företag, till exempel inom en viss bransch, varit intressant att genomföra. Detta hade gett mer specifika svar och även gjort det lättare för respondenterna att delge korrekt information.
En annan infallsvinkel på samma ämne som undersökts i denna studie skulle kunna vara att undersöka om bankerna i stora och små städer i samma utsträckning använder sig av styrverktygen under kredituppföljningen. Dessa två grupper skulle sedan kunna jämföras för att fastställa om alla banker arbetar på samma sätt.
Då en kvantitativ studie inte går på djupet skulle det kunna vara en idé att komplettera en enkätundersökning med ytterligare information genom ett kvalitativt angreppssätt.
En del respondenter har påpekat att de inom sin bank arbetar på samma sätt och att de trott att svaren kommer att bli likadana. Detta visade sig inte vara fallet, vilket även det talar för att några djupintervjuer bör göras med en representant från vardera bank för att kunna diskutera resultatet. Detta hade kunnat öka förståelsen för hur bankerna arbetar med olika styrverktyg och varför de använder vissa oftare än andra.
Det hade även varit intressant om en mer omfattande undersökning angående till exempel kreditens storlek och företagens associationsform hade genomförts. Detta baseras på att vi i denna undersökning inte hade tillräckligt med information för att se någon koppling mellan dessa variabler och användningen av styrverktygen.
36
REFERENSLISTA
Publicerade källor
Andersson, P. (2003). Är gammal i gamet äldst? Beslutsprocesser hos erfarna och oerfarna kreditbedömare. H. Landström (red.), Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering (90-114). Stockholm: SNS Förlag.
Ang, J. S. (1991). Small business Uniqueness and the Theory of Financial Management. The Journal of Small Business Finance, 1, 1, (1-13).
Ax, C., Johansson, J. och Kullvén, H. (2001). Den nya ekonomistyrningen. Malmö: Liber Ekonomi.
Baas, T. & Schrooten, M. (2006). Relationship Banking and SMEs: A Theoretical Analysis.
Small Business Economics, 27, (127-137).
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berger, A. N. & Udell, G. F. (1995). Relationship Lending and Lines of Credit in Small Firm Finance. The Journal of Business, 68, 3, (351-381).
Berger, A. N. & Udell, G. F. (2002). Small Business Credit Availability and Relationship Lending: The Importance of Bank Organisational Structure. The Economic Journal, 112, (32-53).
Berggren, B. (2003). Tillväxt och lönsamhet i småföretag – finansiärers bidrag sett ur företagets perspektiv. H. Landström (red.), Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering (45-65). Stockholm: SNS Förlag.
Binks, M. R., Ennew, C. T. & Reed, G. V. (1992). Information Asymmetries and the Provision of Finance to Small Firms. International Small Business Journal, 11, 1, (35-47).
Boot, A. W. A. (2000). Relationship Banking: What Do We Know? Journal of Financial Intermediation, 9, (7-25).
Boot, A. W. A. & Thakor, A. V. (1994). Moral Hazard and Secured Lending in an Infinitely Repeated Credit Market Game. International Economic Review, 35, 4, (899-920).
Brealey, R.A., Myers, S.C. & Allen, F. (2006). Corporate Finance. Eight edition. New York:
McGraw-Hill.
Bruns, V. (2003). Kreditprocessen ur bankens och det växande ägarledda företagets perspektiv. H. Landström (red.), Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering (115-133). Stockholm: SNS Förlag.
Bruns, V. (2004). Who receives bank loans? A study of lending officers´ assessments of loans to growing small and medium-sized enterprises. Doktorsavhandling, Jönköping International Business School. Jönköing: Parajett AB.
37
Degryse, H. & Cayseele, P.V. (2000). Relationship Lending within a Bank-Based System:
Evidence from European Small Business Data. Journal of Financial Intermediation, 9, (90-109).
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomiska och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, L-G. (2000). Introduktion till vetenskapsteorin. Stockholm: Thales.
Kling, K., Driver, M. J. & Larsson, R. (2003). Hantering av mänskliga fallgropar vid kreditbedömning av små företag – ett kognitivt perspektiv. H. Landström (red.), Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering (67-89). Stockholm: SNS Förlag.
Körner, S. & Wahlgren, L. (1998) Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur.
Landström, H. (2003). De små företagens kapitalförsörjning – kunskaper och implikationer.
H. Landström (red.), Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering (11-25). Stockholm: SNS Förlag.
Lind, D. A., Marchal, W. G. & Wathen, S. A. (2004). Statistical Techniques in Business &
Economics. New York: McGraw-Hill.
Longhofer, S. D. & Santos, J. A. C. (2000). The Importance of Bank Seniority for Relationship Lending. Journal of Financial Intermediation, 9, (57-89).
Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, C. & Berggren, B. (1998). De mindre företagens finansiella villkor – En replikstudie. Working Report 1998:102. Uppsala: Centrum för Entreprenörskap och Företagsutveckling.
Petersen, M. A. & Rajan, R.G. (1994). The Benefits of Lending Relationships: Evidence from Small Business Data. The Journal of Finance, 49, 1, (3-37).
Stiglitz, J.E. & Weiss, A. (1981). Credit Rationing in Markets with Imperfect Information.
The American Economic Review, 71, 3, (393-410).
Storey, D. J. (1994). Understanding the small business sector. Croatia: Thomson Learning.
Svensson, B. (2003). Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet. Uppsala: Universitetstryckeriet.
Svensson, K. & Ulvenblad, P. (1994). Bankmäns hantering av krediter till små företag – en studie ur ett informationshanteringsperspektiv. Licentiatuppsats, Lunds Universitet.
Halmstad: ADE-tryck.
38
39 Vickery, J. (2008). How and Why do Small Firms Manage Interest Rate Risk. Journal of Financial Economics, 87, 2, (446-470).
Voordeckers, W. & Steijvers, T. (2006). Business collateral and personal commitments in SME lending. The Journal of Banking and Finance, 30, (3067-3086).
Winborg, J. (2000). Financing Small Business – Developing our Understanding of Financial Bootstrapping Behavior. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Halmstad: ADE-Tryck.
Elektroniska källor
Danske Bank. (2008). Danske Bank i Sverige. Hämtat från:
http://www.danskebank.se/OmBankenDanskeBank, 28 mars, 2008.
Handelsbanken. (2008). Handelsbankens organisation. Hämtat från:
http://www.handelsbanken.se/, 28 mars, 2008.
Nordea. (2008). Om Nordea. Hämtat från:
http://www.nordea.com/sitemod/default/index.aspx?pid=52062&rw=1, 28 mars, 2008.
Nutek. (2008a). Vad krävs för att få banklån? Hämtat från:
http://www.nutek.se/sb/d/512/a/1694, 24 februari, 2008.
Nutek. (2008b). EU:s definition av SMF / SME. Hämtat från:
http://www.nutek.se/sb/d/140/a/212, 25 januari, 2008.
Nutek. (2008c). Olika former av krediter. Hämtat från:
http://www.nutek.se/sb/d/512/a/1695, 13 maj, 2008.
Privata Affärer. (2008). Småföretagare är politikernas kelgrisar. Hämtat från:
http://www.privataaffarer.se/kronika/200711/chanserna-ar-storre-i-mindre-bolag/, 3 februari, 2008.
Skandinaviska Enskilda Banken. (2008). Välkommen till SEB. Hämtat från:
http://www.seb.se/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se, 28 mars, 2008.
Swedbank. (2008a). Årsredovisning 2006. Hämtat från:
http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,401049,00.pdf, 25 mars, 2008.
Swedbank. (2008b). Om Swedbank. Hämtat från:
http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,160065,00.html, 28 mars, 2008.
Muntliga källor
Renstrand Anders, företagsregistret, Statistiska Centralbyrån. Telefonkontakt, den 5 februari, 2008.
BILAGA 1 – Introduktionsbrev och enkät
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Halmstad, den 3 april 2008 Sektionen för Ekonomi och Teknik
Företagsekonomi – Finansiering (61-90hp)
Hej,
vi är två studenter som för närvarande arbetar med vår kandidatuppsats inom ämnet finansiering. Vår studie syftar till att undersöka hur de svenska bankerna arbetar med kredituppföljning av små företag. Det empiriska materialet samlas in genom en enkätundersökning där 200 olika bankkontor runt om i Sverige kommer att tillfrågas.
För att kunna få fram ett användbart material från denna undersökning är det viktigt att de tillfrågade respondenterna besvarar frågorna i enkäten. Detta eftersom varje uteblivet svar kommer att påverka giltigheten på studiens resultat. Vi är även måna om att få en hög svarsfrekvens för att kunna generalisera svaren och komma fram till trovärdiga slutsatser.
Vi vänder oss nu till Er i förhoppning om att Ni kan bidra med värdefull information till undersökningen.
Samtliga respondenter kommer att vara anonyma och informationen som samlas in kommer endast att användas i denna studie.
Vi är mycket tacksamma om Ni tar Er tid att besvara frågorna. Enkäten finns som bifogad fil och den fylls enkelt i genom att kryssa för olika alternativ.
Svar erhålles till: enkatsvar@live.se
Med Vänliga Hälsningar
Sabina Hansson Ohlsson Sara Emanuelsson
Kontaktpersoner Telefonnummer
Sabina Hansson Ohlsson 0737 - 23 79 44
Sara Emanuelsson 0733 - 81 61 14
1
000
Enkätundersökning – Bankers uppföljning av krediter till små företag
Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska banker arbetar med små företags kredituppföljning. Alla frågor handlar om små företag och hur arbetet går till under
kredituppföljningen.
Vår definition av små företag är de som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år. Vi har även valt att utesluta alla enmansbolag. Med kredituppföljning syftar vi på det pågående arbetet från och med att krediten
har beviljats till dess att krediten avvecklas.
1. Hur ofta sker vanligtvis Er kontroll av företagens förmåga att agera enligt kreditkontraktet?
Mer än 1 gång per halvår 1 gång per halvår 1 gång per år 1 gång vartannat år Mer sällan Annat, ange vad:
2. I vilken utsträckning använder Ni dessa alternativ för att ta kontakt med företagen? (Välj ett alternativ för varje typ av kontakt)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Företagsbesök
Personligt möte vid bankkontoret
Telefonkontakt
Annat, ange vad:
3. I vilken utsträckning använder Ni nedanstående variabler vid Er kontroll av företagen?
(Välj ett alternativ för varje variabel)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Redovisningsinformation
Säkerheter
Ränta
4. I vilken utsträckning använder Ni redovisningsinformation under kredituppföljningen?
(Välj ett alternativ för varje typ av redovisningsinformation)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Nyckeltal
Kassaflödesanalyser
Prognoser
Balans- och resultaträkningar Annat, ange vad:
2
5. I vilken utsträckning använder Ni säkerheter under kredituppföljningen? (Välj ett alternativ
6. Ange på skalan hur Er bank arbetar med och vad Ni har för inställning till dessa påståenden? (Välj ett alternativ för varje påstående)
Instämmer Instämmer i Varken Instämmer Instämmer inte alls någon mån eller delvis helt
)
1 2 3 4 5
En längre relation medför en lägre ränta.
Säkerheter ses som en signal på hur benäget företaget är att återbetala krediten.
En bristande relation leder till att mer vikt läggs vid att samla in redovisningsinformation.
Vid kontroll av företags återbetalningsförmåga höjs räntan om risken anses ha ökat.
Företagsledaren som person påverkar vilken räntenivå krediten får.
Redovisningsinformation ger en bra bild av hur företaget kommer att agera i framtiden.
En längre relation medför mindre krav på säkerheter.
Företagens interna redovisningsinformation används ofta under kredituppföljningen.
En bristande relation medför en högre ränta.
Företagsledaren som person påverkar i vilken utsträckning säkerheter krävs.
Blancokrediter lämnas aldrig till små företag.
Säkerheternas värde kontrolleras regelbundet under kredituppföljningen.
En längre relation medför att inte lika stor vikt läggs vid att samla in redovisningsinformation.
3
4
Löpande kontakt är viktig för att snabbt kunna reagera på potentiella problem.
Företagsledaren som person påverkar hur kontakten med företaget sker.
En bristande relation medför högre krav på säkerheter.
7. I vilken utsträckning påverkar nedanstående variabler hur Ert uppföljningsarbete går till? (Välj ett alternativ för varje variabel)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Kreditens storlek
Associationsform
Företagets ålder
Företagets bransch
Annat, ange vad:
OBS! Spara ändringarna och returnera till enkatsvar@live.se.
BILAGA 2 – Sammanställning av enkätsvaren
1. Hur ofta sker vanligtvis Er kontroll av företagens förmåga att agera enligt kreditkontraktet?
[ 15 ] Mer än 1 gång per halvår [ 10 ] 1 gång per halvår [ 39 ] 1 gång per år [ 0 ] 1 gång vartannat år [ 0 ] Mer sällan [ 8 ] Annat (endast valt detta alternativ)
Totalt bortfall: [ 2 ] Annat + ett alternativ: [ 7 ]
2. I vilken utsträckning använder Ni dessa alternativ för att ta kontakt med företagen? (Välj ett alternativ för varje typ av kontakt)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Företagsbesök [ 1 ] [ 13 ] [ 48 ] [ 12 ]
Personligt möte vid bankkontoret [ 0 ] [ 23 ] [ 47 ] [ 4 ]
Telefonkontakt [ 0 ] [ 17 ] [ 39 ] [ 16 ]
Annat, ange vad: [ 0] [ 8 ] [ 5 ] [ 3 ]
Totalt bortfall: [ 0 ] Enstaka bortfall:
Telefonkontakt [ 2 ]
3. I vilken utsträckning använder Ni nedanstående variabler vid Er kontroll av företagen?
(Välj ett alternativ för varje variabel)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid 1 2 3 4
Redovisningsinformation [ 0 ] [ 0 ] [ 10 ] [ 63 ]
Säkerheter [ 1 ] [ 8 ] [ 17 ] [ 47 ]
Ränta [ 14 ] [ 16 ] [ 14 ] [ 25 ]
Totalt bortfall: [ 1 ] Enstaka bortfall:
Ränta [ 4 ]
1
4. I vilken utsträckning använder Ni redovisningsinformation under kredituppföljningen?
(Välj ett alternativ för varje typ av redovisningsinformation)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Nyckeltal [ 0 ] [ 7 ] [ 11 ] [ 56 ]
Kassaflödesanalyser [ 0 ] [ 5 ] [ 16 ] [ 53 ]
Prognoser [ 0 ] [ 6 ] [ 30 ] [ 38 ]
Balans- och resultaträkningar [ 0 ] [ 0 ] [ 10] [ 63 ]
Annat, ange vad: [ 0 ] [ 4 ] [ 3 ] [ 6 ]
Totalt bortfall: [ 0 ] Enstaka bortfall:
Balans- och resultaträkningar [ 1 ]
5. I vilken utsträckning använder Ni säkerheter under kredituppföljningen? (Välj ett alternativ för varje säkerhet)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Pantbrev i fast egendom [ 1 ] [ 22 ] [ 27 ] [ 18 ]
Företagshypotek [ 1 ] [ 3 ] [ 36 ] [ 28 ]
Enkel borgen [ 26 ] [ 19 ] [ 4 ] [ 6 ]
Personlig borgen [ 4 ] [ 33 ] [ 20 ] [ 9 ]
Begränsad borgen [ 1 ] [ 34 ] [ 24 ] [ 9 ]
Annat, ange vad: [ 0 ] [ 3 ] [ 2 ] [ 5 ]
Totalt bortfall: [ 6 ] Enstaka bortfall:
Enkel borgen [ 13 ] Personlig borgen [ 2 ]
2
6. Ange på skalan hur Er bank arbetar med och vad Ni har för inställning till dessa påståenden?
(Välj ett alternativ för varje påstående)
Instämmer Instämmer i Varken Instämmer Instämmer företaget är att återbetala krediten.
En bristande relation leder till att mer vikt läggs [ 6 ] [ 8 ] [ 6 ] [ 31 ] [ 23 ] vid att samla in redovisningsinformation.
Vid kontroll av företags återbetalningsförmåga [ 4 ] [ 12 ] [ 9 ] [ 39 ] [ 10 ] höjs räntan om risken anses ha ökat.
Företagsledaren som person påverkar [ 2 ] [ 21 ] [ 15 ] [ 32 ] [ 3 ]
vilken räntenivå krediten får.
Redovisningsinformation ger en bra bild av [ 5 ] [ 24 ] [ 8 ] [ 31 ] [ 5 ]
hur företaget kommer att agera i framtiden.
En längre relation medför mindre krav [ 12 ] [ 24 ] [ 14 ] [ 22 ] [ 1 ] läggs vid att samla in redovisningsinformation.
Löpande kontakt är viktig för att snabbt kunna [ 1 ] [ 0 ] [ 0 ] [ 5 ] [ 68 ] reagera på potentiella problem.
Företagsledaren som person påverkar hur [ 3 ] [ 3 ] [ 7 ] [ 44 ] [ 16 ]
kontakten med företaget sker.
En bristande relation medför högre krav [ 9 ] [ 15 ] [ 18 ] [ 22 ] [ 8 ]
på säkerheter.
Totalt bortfall: [ 0 ] Enstaka bortfall:
En längre relation medför en lägre ränta. [ 1 ]
Företagsledaren som person påverkar vilken räntenivå krediten får. [ 1 ]
Redovisningsinformation ger en bra bild av hur företaget kommer att agera i framtiden. [ 1 ] En längre relation medför mindre krav på säkerheter. [ 1 ]
En bristande relation medför en högre ränta. [ 1 ]
Företagsledaren som person påverkar i vilken utsträckning säkerheter krävs. [ 1 ] Säkerheternas värde kontrolleras regelbundet under kredituppföljningen. [ 1 ] Företagsledaren som person påverkar hur kontakten med företaget sker. [ 1 ] En bristande relation medför högre krav på säkerheter. [ 2 ]
3
4 7. I vilken utsträckning påverkar nedanstående variabler hur Ert uppföljningsarbete går till? (Välj ett alternativ för varje variabel)
Inte alls Till viss del Till stor del Alltid
1 2 3 4
Kreditens storlek [ 1 ] [ 10 ] [ 24 ] [ 39 ]
Associationsform [ 17 ] [ 33 ] [ 18 ] [ 3 ]
Företagets ålder [ 23 ] [ 20 ] [ 27 ] [ 3 ]
Företagets bransch [ 15 ] [ 22 ] [ 30 ] [ 7 ]
Annat, ange vad: [ 0 ] [ 2 ] [ 6 ] [ 8 ]
Totalt bortfall: [ 0 ] Enstaka bortfall:
Associationsform [ 3 ] Företagets ålder [ 1 ]
BILAGA 3 – Spearman´s korrelationstest
Korrelationstest mellan styrverktygen och kreditens storlek
Spearman's rho Redovisning
sinformation Säkerheter Ränta Kreditens storlek Redovisningsinformation Correlation Coefficient 1,000 ,479(**) ,185 ,129
Sig. (2-tailed) . ,000 ,127 ,275
N 73 73 69 73
Säkerheter Correlation Coefficient ,479(**) 1,000 ,493(**) ,017
Sig. (2-tailed) ,000 . ,000 ,887
N 73 73 69 73
Ränta Correlation Coefficient ,185 ,493(**) 1,000 ,021
Sig. (2-tailed) ,127 ,000 . ,864
N 69 69 69 69
Kreditens storlek Correlation Coefficient ,129 ,017 ,021 1,000
Sig. (2-tailed) ,275 ,887 ,864 .
N 73 73 69 74
** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Korrelationstest mellan styrverktygen och associationsform
Spearman's rho Redovisning
sinformation Säkerheter Ränta Associatio nsform Redovisningsinformation Correlation Coefficient 1,000 ,479(**) ,185 -,029
Sig. (2-tailed) . ,000 ,127 ,810
N 73 73 69 70
Säkerheter Correlation Coefficient ,479(**) 1,000 ,493(**) -,043
Sig. (2-tailed) ,000 . ,000 ,724
N 73 73 69 70
Ränta Correlation Coefficient ,185 ,493(**) 1,000 -,102
Sig. (2-tailed) ,127 ,000 . ,413
N 69 69 69 67
Associationsform Correlation Coefficient -,029 -,043 -,102 1,000
Sig. (2-tailed) ,810 ,724 ,413 .
N 70 70 67 71
** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
1
2
Korrelationstest mellan styrverktygen och företagets ålder
Spearman's rho Redovisning
sinformation Säkerheter Ränta Företagets ålder Redovisningsinformation Correlation Coefficient 1,000 ,479(**) ,185 -,171
Sig. (2-tailed) . ,000 ,127 ,150
N 73 73 69 72
Säkerheter Correlation Coefficient ,479(**) 1,000 ,493(**) -,132
Sig. (2-tailed) ,000 . ,000 ,268
N 73 73 69 72
Ränta Correlation Coefficient ,185 ,493(**) 1,000 -,142
Sig. (2-tailed) ,127 ,000 . ,249
N 69 69 69 68
Företagets ålder Correlation Coefficient -,171 -,132 -,142 1,000
Sig. (2-tailed) ,150 ,268 ,249 .
N 72 72 68 73
** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Korrelationstest mellan styrverktygen och företagets bransch
Spearman's rho Redovisning
sinformation Säkerheter Ränta Företagets bransch Redovisningsinformation Correlation Coefficient 1,000 ,479(**) ,185 -,145
Sig. (2-tailed) . ,000 ,127 ,220
N 73 73 69 73
Säkerheter Correlation Coefficient ,479(**) 1,000 ,493(**) -,089
Sig. (2-tailed) ,000 . ,000 ,454
N 73 73 69 73
Ränta Correlation Coefficient ,185 ,493(**) 1,000 -,020
Sig. (2-tailed) ,127 ,000 . ,869
N 69 69 69 69
Företagets bransch Correlation Coefficient -,145 -,089 -,020 1,000
Sig. (2-tailed) ,220 ,454 ,869 .
N 73 73 69 74
** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).