Förslag till fortsatt forskning 31 - "Välfärdsteknik är här för att stanna" : En kval

7 SLUTSATSER 30

7.1 Förslag till fortsatt forskning 31

Då den största begränsningen med välfärdsteknik uppfattas vara bristen på fysisk mänsklig kontakt kan det tänkas vara av vikt att undersöka detta tämligen outforskade område för att bättre få svar på om denna farhåga är befogad eller inte. Eftersom omsorgspersonalen är de som arbetar närmast äldre personer kan det därav vara betydande att undersöka hur de uppfattar att välfärdstekniken fungerar i relation till det dagliga omsorgsarbetet. Dessutom är det av vikt att i större omfattning undersöka upplevelsen hos de äldre personer som använder välfärdstekniken. Detta då dessa två perspektiv hitintills är relativt outforskade och att det därför kan vara av stor betydelse att omsorgspersonal och äldre personer får möjlighet att göra sina röster hörda än mer. Oavsett resultat skulle en sådan studie kunna tänkas vara behjälplig i utformandet av ny välfärdsteknik, vilket i sin tur även skulle kunna bidra till att oron kring en bristande mänsklig kontakt minskar.

För att tillföra en djupare förståelse och ge en övergripande bild över ämnet kan ytterligare forskning tänkas vara att undersöka välfärdsteknikens syfte och mål på en strukturell nivå i kommunen. Därav kan exempelvis kommunpolitikers intentioner med införandet av välfärdsteknik i äldreomsorgen utforskas.

REFERENSLISTA

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Hofmann, B. (2013). Ethical challenges with welfare technology: A review of the literature. Sci Eng Ethics, 19, 389–406. Hämtad den 14 mars 2018 från https://link-springer-

com.ep.bib.mdh.se/content/pdf/10.1007%2Fs11948-011-9348-1.pdf

Jönson, H. & Harnett, T. (2014). Introducing an Equal Rights Framework for Older Persons in Residential Care. The Gerontologist, 15(00), 1–7. Hämtad den 14 mars 2018 från

https://academic-oup-com.ep.bib.mdh.se/gerontologist/article/56/5/800/2605296

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91–128). Lund: Studentlitteratur.

Lilja, J. (2005). Videoanalyser som metodstrategi. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 269–289). Lund: Studentlitteratur. Lipsky, M. (1980). Street-Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services.

New York: Russel Sage Foundation

Loh, P-K., Flicker, L., & Horner, B. (2009). Attitudes toward information and communication technology (ICT) in residential aged care in Western Australia. Journal of the

American Medical Director Association, 10(6), 408–413. Hämtad den 14 mars 2018 från http://www.racptelehealth.com.au/wp-content/uploads/2012/12/Attitudes-

toward-ICT-in-RACFs-in-WA.pdf

National Geographic Sverige. (2011). Galleri: Vi lever längre. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://natgeo.se/vetenskap/manniskor/galleri-vi-lever-langre

Nilsen, E.R, Dugstad, J., Eide, H., Knudsen Gullslett, M., & Eide, T. (2016). Exploring resistance to implementation of welfare technology in municipal healthcare services: a longitudinal case study. BMC Health Services Research, 16(657), 1–14. Hämtad den 14 mars 2018 från

https://bmchealthservres.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12913-016-1913- 5?site=bmchealthservres.biomedcentral.com

Olaison, A. (2009). Negotiating needs: Processing older persons as home care recipients in gerontological social work practices. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Art and Science, 464). Linköping: Linköpings Universitet. Hämtad den 14 mars 2018 från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:132445/FULLTEXT01.pdf

Riksdagen. (2015). Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Kommittédirektiv 2015:72. Hämtad den 14 mars 2018 från https://riksdagen.se/sv/dokument-

aldreomsorgen_H3B172#Framtidens %C3%A4ldreomsorg st%C3%A5r inf%C3%B6r

nya utmaningar

SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialdepartementet. (2016). Vision E-hälsa 2025-gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialdepartementet. Sveriges kommuner och landsting. Hämtad den 14 mars2018 från

http://www.regeringen.se/contentassets/79df147f5b194554bf401dd88e89b791/vision- e-halsa-2025.pdf

Socialstyrelsen. (2015a). Termbanken - välfärdsteknologi. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTerm=dsOkbGbDpHJkc3Rla25vb

G9naQ==&fsrcLang=sv&trgLang=en&fSubject=

Socialstyrelsen. (2015b). Termbanken - välfärdsteknik. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTerm=dsOkbGbDpHJkc3Rla25pa

w==&fsrcLang=sv&trgLang=en&fSubject=

Socialstyrelsen. (2017). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017-Redovisning av en uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna.

Socialstyrelsen. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20602/2017-4- 22.pdf

SOU 2017:21. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Stockholm: Elanders Sverige.

Statistiska Centralbyrån. (2017). Sveriges framtida befolkning 2017–2060. Hämtad den 14 mars 2018 från

https://www.scb.se/contentassets/fee6de8eb7dc43bd9b3f36da925b5458/be0401_201

7i60_sm_be18sm1701.pdf

Szebehely, M. (2014). Jämlikhet och individanpassning – ett realistiskt ideal för den svenska äldreomsorgen? Socialvetenskaplig tidskrift, 21(3–4), 393–398.

Szebehely, M. & Trydegård, G-B. (2014). Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens visioner och äldreomsorgens realiteter. I U. Pettersson (Red.), Tre decennier med Socialtjänstlagen – utopi, vision, verklighet. (s. 103-126). Malmö: Gleerups.

United Nations [Förenta Nationerna]. (2015). World Population Ageing 2015. New York: Department of Economic and Social Affairs Population Division. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://www.un.org/en/development/desa/population/publications/pdf/ageing/WPA2

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 14 mars 2018från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Waerness, K. (1984). The rationality of caring. Economic and Industrial Democracy, 5(2), 185-211. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://journals.sagepub.com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0143831X8452003

Waerness, K. (1996). Omsorgsrationalitet - Reflexioner över ett begrepps karriär. I R.

Eliasson (Red.), Omsorgens skiftningar: Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. (s. 203-223). Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization [Världshälsoorganisationen]. (2011). Global Health and Ageing. National Institute on Aging. National Institutes of Health. Hämtad den 14 mars 2018 från http://www.who.int/ageing/publications/global_health.pdf

Åkerlind, C., Martin, L. & Gustafsson, C. (2017a). e-Homecare - for safety and

communication in everyday life: The perspectives of older users, relatives and care managers. (Doktorsavhandling, Mälardalen University Press Dissertations, 241). Västerås: Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås. Hämtad den 14 mars 2018 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1148369/FULLTEXT02.pdf

Åkerlind, C., Martin, L. & Gustafsson, C. (2017b). Care managers’ perceptions of eHomecare: A qualitative interview study. The European Journal of Social Work. Hämtad den 14 mars 2018 från https://www-tandfonline-

com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/13691457.2017.1366893?needAccess=true

BILAGA B – MISSIVBREV

Hej,

Vi är två blivande socionomer som heter Elin Viksell och Elin Tångring. Vi läser vårt sista år

på socionomprogrammet på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Vi har varit i kontakt med dig

tidigare och nedan förtydligas vår studie.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur

biståndshandläggares och enhetschefer på hemtjänstens perspektiv. Vidare syftar studien till

att undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot brukarens behov utifrån

Socialtjänstlagen. Vi vore tacksamma om ni kunde ta er tid att hjälpa oss att undersöka detta.

Intervjun beräknas ta mellan 30–45 minuter. I arbetet utgår vi från Vetenskapsrådets etiska

principer, vilka är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet samt

nyttjandekravet. Principerna innebär kort att intervjupersonen när som helst kan välja att

avbryta intervjun, att deltagandet kommer hanteras konfidentiellt, att intervjupersonen fått

korrekt information om studien och att den insamlade datan endast kommer att användas i

detta arbete.

Vid frågor kontakta oss gärna via mail eller på telefon.

Elin Viksell: MAILADRESS, 073-XXX XX XX

Elin Tångring: MAILADRESS, 070-XXX XX XX

Handledare: Els-Marie Anbäcken: MAILADRESS

Med vänlig hälsning

BILAGA C – INTERVJUGUIDE BISTÅNDSHANDLÄGGARE

Intervjuguide Biståndshandläggare

Innan intervjun vill vi påminna om att den beräknas ta mellan 30–45 minuter och att vi utgår

vi från Vetenskapsrådets etiska principer. Dessa är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet,

informationskravet samt nyttjandekravet. Principerna innebär kort att intervjupersonen när

som helst kan välja att avbryta intervjun, att deltagandet kommer hanteras konfidentiellt, att

intervjupersonen fått korrekt information om studien och att intervjumaterialet endast kommer

att användas i detta arbete och sedan raderas när uppsatsen är klar.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur era perspektiv

som biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten.

Vidare syftar studien till att undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot brukarens behov utifrån Socialtjänstlagen.

Frågeställning 1: Vad ses som förtjänster och begränsningar med välfärdsteknik i äldreomsorgen?

Frågeställning 2: Hur uppfattar biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten att välfärdstekniken understödjer att uppfylla de krav gentemot äldre som ställs på kommunen i enlighet med Socialtjänstlagen 4:1 och 5:4?

Bakgrundsfrågor

•

Vill du berätta lite om dig själv?

•

Hur länge har du varit biståndshandläggare för äldre och har du arbetat någon

annanstans innan du började här?

•

Kan du berätta lite om din arbetsroll?

Uppfattningen av välfärdsteknik

•

Vad vet du om välfärdsteknik/eHemtjänst?

•

Forskning vi läst visar på att det finns en viss uppfattning om svårigheter med att

erbjuda välfärdsteknik/eHemtjänst till äldre. Vad tänker du om det?

- Hur brukar du erbjuda välfärdsteknik/eHemtjänst i bedömningssamtalen?

- Upplever du att du behöver "sälja in" välfärdstekniken till de äldre på ett annat sätt

än vad som behövs för de andra insatserna?

•

Vad är dina tankar om välfärdsteknik/eHemtjänst?

•

Har införandet av välfärdsteknik/eHemtjänst förändrat ditt arbetssätt?

- Om ja, på vilket sätt?

- Om nej, varför inte?

•

Vilka är fördelarna med välfärdsteknik/eHemtjänst enligt dig?

•

Vilka är begränsningarna med välfärdsteknik/eHemtjänst enligt dig?

En del i vår uppsats är att se hur välfärdsteknik/eHemtjänst uppfattas kunna tillgodose den

äldre personens behov utifrån socialtjänstlagen. De lagar vi syftar på är främst 4:1 om skälig

levnadsnivå, och 5:4 om att kommunen ska verka för att äldre människor får möjlighet att

leva och bo självständigt under trygga förhållanden och har en aktiv och meningsfull tillvaro

i gemenskap med andra.

•

Vad tänker du kring de lagar som gäller äldre i socialtjänstlagen?

•

Vad tänker du om begreppet "skälig levnadsnivå"?

- Kan välfärdstekniken bidra till det?

- Om ja, på vilket sätt?

- Om nej, varför inte?

•

Hur uppfattar du välfärdstekniken/eHemtjänst i relation till lagen?

Avslutningsfrågor

•

Eftersom att vi går mot en mer teknisk och digitaliserad värld, så undrar vi om du har

någon tanke på någon ytterligare välfärdsteknik som skulle kunna hjälpa till i arbetet

med de äldre?

•

Hur ser du på framtidens äldreomsorg?

•

Är det något mer du vill tillägga?

•

Är det okej om vi kontaktar dig med eventuella frågor som kan dyka upp när vi

sammanställer intervjun?

BILAGA D – INTERVJUGUIDE ENHETSCHEFER

Intervjuguide Enhetschefer

Innan intervjun vill vi påminna om att den beräknas ta mellan 30–45 minuter och att vi utgår

från Vetenskapsrådets etiska principer. Dessa är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet,

informationskravet samt nyttjandekravet. Principerna innebär kort att intervjupersonen när

som helst kan välja att avbryta intervjun, att deltagandet kommer hanteras konfidentiellt, att

intervjupersonen fått korrekt information om studien och att intervjumaterialet endast kommer

att användas i detta arbete och sedan raderas när uppsatsen är klar.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur era perspektiv

som biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten.

Vidare syftar studien till att undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot brukarens behov utifrån Socialtjänstlagen.

Frågeställning 1: Vad ses som förtjänster och begränsningar med välfärdsteknik i äldreomsorgen?

Bakgrundsfrågor

•

Vill du berätta lite om dig själv?

•

Hur länge har du varit enhetschef här på arbetsplatsen?

•

Vill du berätta lite om din arbetsroll som enhetschef?

•

Hur många är anställda vid din enhet?

•

Vill du berätta lite om verksamheten, exempel hur länge verksamheten funnits, hur

många kunder med hemtjänst har ni.

•

Hur ser verksamhetens värdegrund ut?