Förslag till fortsatt forskning

Utgångspunkten i kritisk informationskompetens har varit till stor nytta för att i denna undersökning belysa informationskompetens och undervisning i informationskompetens inom högre utbildning. Denna perspektivisering är av intresse också i forskning som berör undervisning i informationskompetens för andra studentgrupper och på andra utbildningsnivåer. Med tanke på tidens strömmar skulle det inte minst vara av relevans att ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv studera distansstudenters förutsättningar att utveckla informationskompetens, men också andra mera teknologiskt inriktade studier inom området i stort. Detta skulle exempelvis kunna handla om att belysa vilka möjligheter och svårigheter som användandet av informations- och kommunikationsteknologi kan medföra. Vi skulle också gärna se forskning inom detta som tar fasta på sådana aspekter som social bakgrund och kön.

Denna uppsats har endast haft utrymme att ta hänsyn till vissa aspekter av undervisning i informationskompetens inom högre utbildning. Det skulle även vara av intresse att inta denna kritiska informationskompetens-positionering för att undersöka graden av informationskompetens i en praktiserande yrkesgrupp, kopplat till den undervisning de fick under de akademiska studieåren. Aktuellt är också att mera djupgående analysera olika gruppers attityder till olika medieformat inom olika traditioner och vilka konsekvenser dessa medför. Utifrån resultatet av denna studie skulle det vidare vara intressant att undersöka lärares inställning till biblioteksundervisning i informationskompetens tillsammans med deras uppfattningar om studenters informationskompetens. Eftersom kritisk informationskompetens inte formas i enstaka specifika lägen utan kan kopplas till studenternas utbildning som helhet finns det anledning att närmare utreda i vilken mån informationskompetens genomsyrar akademiska utbildningar. Med tanke på att det finns en viss samarbetsproblematik finns det skäl att närmare undersöka hur samarbetsformer kan utvecklas och implementeras. Detta gäller dels mellan institutioner och bibliotek, dels mellan olika funktioner inklusive ledning på högskolor och universitet. Det kan också finnas anledning att ytterligare utveckla kritiska informationskompetensmodeller och göra aktionsforskningsprojekt där dessa modeller testas i verkligheten, samt att kritiskt granska vilka roller högskolebiblioteken faktiskt tar i sin undervisning i informationskompetens.

Sammanfattning

Informationslandskapet som omger högskolor och universitet är komplext och oöverskådligt. På samma gång fungerar information i den akademiska diskursen på specifika sätt. Högskolelagen ställer precis som Bolognaprocessen krav på att studenter är informationskompetenta, vilket är kopplat till främjande av deras anställningsbarhet. Informationskompetens handlar här om att studenter måste kunna söka, värdera, använda och kritiskt granska information och informationsskapande i förhållande till den akademiska kontexten, den framtida yrkesrollen och det livslånga lärandet. Studenter måste utveckla ett kritiskt tänkande och kunna förhålla sig kritiska till information och informationshantering i den tradition och de sammanhang som de befinner sig i. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyttan av bibliotekets undervisning i informationskompetens på Högskolan Kristianstad i förhållande till utvecklande av kritisk informationskompetens och inom ramarna för de mål som finns inom högre utbildning.

Initierandet av kritisk informationskompetens, vilket uppsatsen bygger på, har utgått från sammanförandet av kritisk pedagogik och standarder för informationskompetens inom högre utbildning. Det övergripande målet för undervisningen blir således att utveckla kritisk medvetenhet hos studenterna och samtidigt möjliggöra att de når målen som finns uppställda för högre utbildning. Kritisk medvetenhet handlar om fördjupade kritiska förhållningssätt och att hos var och en utveckla ett kunskapsskapande som manar till förändring av den sociala verkligheten. I detta ingår kritiskt tänkande och förståelse för att information skapas och utvecklas i relation till kontexter och diskurser.

Uppsatsen utgör en utvärdering och har en kritisk metod- och teoriansats. Genom intervjuer och en enkätundersökning har studenter i två studentgrupper från de två största utbildningarna vid Högskolan Kristianstad, sjuksköterskeutbildningen respektive lärarutbildningen, fått komma till tals. Undervisningssituationen när det gäller informationskompetens ser för dessa två utbildningar väldigt olika ut. Bibliotekarierna på Högskolan Kristianstad menar att undervisningen inte är tillräckligt integrerad i studenternas utbildning. Vi har velat se vilka mönster som framträder av studenternas bild av sin informationskompetens och vad de tycker om undervisningen i informationskompetens, samt relationen däremellan. Genom detta har vi undersökt på vilka sätt det finns anledning att förändra undervisningen.

Resultatet visar att studenterna upplever att undervisningen i informationskompetens är viktig och gör nytta i samband med deras akademiska studier. Det framgår att informationskompetensen i de två studentgrupperna ser olika ut, och att detta kan kopplas till att undervisningen skiljer sig åt mellan utbildningarna. Studien visar att den nuvarande undervisningssituationen inte ger likvärdiga förutsättningar, vilket kräver att undervisningen i större utsträckning måste anpassas efter studentgruppernas situation och framtida yrkesroll. För att komma tillrätta med detta krävs också att samarbetet mellan biblioteket och utbildningarna utvecklas respektive fördjupas så att kritisk informationskompetens genomsyrar utbildningarna, och att de mål som finns uppställda faktiskt nås. Både sjuksköterskestudenterna och lärarstudenterna i undersökningen behöver utveckla förmågan att problematisera information och dess sammanhang samt öka sin medvetenhet kring olika medieformat och dokumenttyper. Utifrån detta resultat ges rekommendationer för hur undervisningen i informationskompetens på Högskolan Kristianstad kan utformas med tonvikt på att utveckla högre grad av kritisk medvetenhet hos studenterna och ge dem likvärdiga förutsättningar. Resultatet kan vara betydelsefullt även för andra inom högre utbildning då det kan bidra till utvecklande av undervisning som utgår från kritisk informationskompetens.

Referenser

Association of College and Research Libraries (ACRL) (2000). Information Literacy Competency Standards for Higher Education. Hämtad 2011-05-22 på

www.ala.org/ala/mgrps/divs/acrl/standards/standards.pdf

Albitz, R. (2007). The What and Who of Information Literacy and Critical Thinking in Higher Education. portal: Libraries and the Academy, 7(1), 97-109. doi:10.1353/pla.2007.0000 Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund:

Studentlitteratur.

Bawden, D. (2001). Information and digital literacies: a review of concepts. Journal of

Documentation, 57(2), 218-259. doi:10.1108/EUM0000000007083

Brookfield, S. D. (2005). The power of critical theory for adult learning and teaching. Maidenhead: Open University Press.

Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide: Auslib Press.

Bundy, A. (2004a). One essential direction: information literacy, information technology fluency. Journal of eLiteracy, 1(1), 7-22.

Bundy, A. (red.) (2004b). Australian and New Zealand Information Literacy Framework:

principles, standards and practice. (2:a uppl.) Adelaide: Australian and New Zealand Institute

for Information Literacy.

Cope, B. & Kalantzis, M. (2000). Introduction: Multiliteracies: the beginnings of an idea. I: Cope, B. & Kalantzis, M. (red.) Multiliteracies: literacy learning and the design of social

futures. London: Routledge.

Ekstrand, B., Boström, A & Seebass, G. (2010). Ett literacy-begrepp för kvalitet i högre utbildning – om informationssökning. Högskolan Kristianstad: Högskolepedagogisk debatt 1(1), 1-59.

Elmborg, J. (2006). Critical Information Literacy: Implications for Instructional Practice. The

Journal of Academic Librarianship, 32(2), 192-199. doi:10.1016/j.acalib.2005.12.004

Elmborg, J. (2010). Literacies, narratives, and adult learning in libraries. New Directions for

Adult and Continuing Education, 2010(127), 67-76. doi:10.1002/ace.382

Ennis, R. (1993). Critical Thinking Assessment. Theory into Practice, 32(3), 179-186. Eryaman, M. (2010). The public library as a space for democratic empowerment: Henry Giroux, radical democracy, and border pedagogy. I: Leckie, G., Given, L. & Buschman, J. (red.). Critical theory for library and information science exploring the social from across the

disciplines. Santa Barbara Calif.: Libraries Unlimited.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: konsten

att studera samhälle, individ och marknad. (3:e uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.

Hansson, B. & Rimsten, O. (2005). ”Someone else’s job” : måluppfyllelse av 1 kap. 9 §

högskolelagen avseende studenters informationskompetens. Örebro: Universitetsbiblioteket,

Örebro universitet.

Harris, B. (2010). Encountering Values: The Place of Critical Consciousness in the

Competency Standards. I: Accardi, M., Drabinski, E. & Kumbier, A. (red.). Critical library

instruction: theories and methods. Duluth, Minn.: Library Juice Press.

Hedman, J. & Lundh, A. (red.). (2009). Informationskompetenser: om lärande i

informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson.

Hedman, J., Lundh, A. & Sundin, O. (2009). Att lära informationssökning för yrkeslivet: om bibliotekarier, lärare och sjuksköterskor. I: Hedman, J. & Lundh, A. (red.).

Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson.

Hultåker, O. (2007). Webbenkäter. I: Trost, J. Enkätboken (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Högskolan Kristianstad (u.å.a). Stora förändringar för högskolan från Bologna till

Kristianstad. PDF. Hämtad 2011-05-22 på

http://www.hkr.se/upload/INFO/img/Inom_bilder/bolognaHKR.pdf

Högskolan Kristianstad (u.å.b). Årsredovisning 2010. Hämtad 2011-05-22 på http://www.hkr.se/upload/INFO/Årsredovisning_%202010.pdf

Högskolan Kristianstad (u.å.c). Sammanställning av bibliotekets undervisning 2010. Högskolan Kristianstad (2009). Strategi 2009–2014. Strategiska utmaningar i ett nytt

högskolelandskap. Hämtad 2011-05-22 på

http://www.hkr.se/upload/CENTRALT/doc/styrdokument/maldokument/Strategi%202009-2014.pdf

Internationella Programkontorets webbsida. Om Bolognaprocessen. Internationella

Programkontoret. Hämtad 2011-05-22 på

http://www.programkontoret.se/Aktuellt/Svenska-Bolognaexpertgruppen/Om-Bolognaprocessen

Jerkedal, Å. (2010). Utvärdering – steg för steg: om projekt- och programbedömning (4:e uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.

Kapitzke, C. (2001). Information literacy: The changing library. Journal of Adolescent &

Adult Literacy, 44(5), 450-456.

Kapitzke, C. (2003). Information literacy: A review and poststructural critique. Australian

Journal of Language and Literacy, 26(1), 53–66.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leckie, G. & Buschman, J. (2010). Introduction: The Necessity for Theoretically Informed Critique in Library and Information Science (LIS). I: Leckie, G., Given, L. & Buschman, J. (red.). Critical theory for library and information science exploring the social from across the

Limberg, L. (2009). Förord I: Hedman, J. & Lundh, A. (red.). Informationskompetenser: om

lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm:

Carlsson.

Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning: slutrapport från

projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid.

Limberg, L., Sundin, O. & Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. I: Hedman, J. & Lundh, A. (red.). Informationskompetenser: om lärande i

informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson.

Lloyd, A. (2010). Information literacy landscapes: information literacy in education,

workplace and everyday contexts. Oxford: Chandos Pub.

Lundh, A. & Sundin, O. (2006). Lärare och informationskompetens. Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk Biblioteksforskning, 2(3), 5-14.

Lupton, M. (2004). The learning connection: information literacy and the student experience. Adelaide: Auslib Press.

Marcum, J. (2002). Rethinking information literacy. Library Quarterly, 72(1), 1-26.

New London Group (2000). A pedagogy of multiliteracies designing social futures. I:
 Cope, B. & Kalantzis, M. (red.) Multiliteracies: literacy learning and the design of social futures. London: Routledge.

Nordenhem, L. (2008). Unikt resurscentrum ska utveckla Högskolan. Högskolan Kristianstad. Hämtad 2011-05-22 på 
 http://www.hkr.se/templates/page____6145.aspx

Pawley, C. (2003). Information Literacy: A Contradictory Coupling. The Library Quarterly, 73(4), 422-452.

Pilerot, O. & Hedman, J. (2009). Är Informationskompetens överförbar? I: Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.). Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters

och doktoranders lärande. Lund: BTJ.

the Prague Communiqué (2001). Communiqué of the meeting of European Ministers in

charge of Higher Education in Prague on May 19th 2001. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad 2011-05-23 på http://www.sweden.gov.se/sb/d/510/a/12687

Rockman, I. (2004). Introduction: The Importance of Information Literacy. I: Rockman, I. (red.) Integrating information literacy into the higher education curriculum: practical models

for transformation. San Francisco: Jossey-Bass.

Sandberg, B. & Faugert, S. (2007). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SUHF (2003). Vägar till kunskap – behov av en gemensam strategisk nyorientering för

högskolorna och deras bibliotek. Rapport till SUHFs styrelse och förbundsförsamling från en

arbetsgrupp, september 2003. Hämtad 2011-05-22 på http://www.suhf.se/web/3907a971-fe47-41c8-8ac8-45c310d707f0.aspx

Sundin, O. (2004). Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet. HUMAN IT, 7(2), 265-321.

Sverige. Regeringen (2005). Regeringens proposition 2004/05:162: Ny värld – ny högskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2011-05-22 på

http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/63/20/c709b01f.pdf

Swanson, T. (2004). A Radical Step: Implementing A Critical Information Literacy Model.

Portal: Libraries and the Academy, 4(2), 259-273. doi:10.1353/pla.2004.0038

Swanson, T. (2010). Information Is Personal: Critical Information Literacy and Personal Epistemology. I: Accardi, M., Drabinski, E. & Kumbier, A. (red.) Critical library instruction:

theories and methods. Duluth, Minn.: Library Juice Press.

Tuominen, K., Savolainen, R. & Talja, S. (2005). Information Literacy as a Sociotechnical Practice. The Library Quarterly, 75(3), 329-345. doi:10.1086/497311

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wallis, J. (2005). Cyberspace, information literacy and the information society. Library

Review, 54(4), 218-222. doi:10.1108/00242530510593407

Webber, S. & Johnston, B. (2000). Conceptions of information literacy: new perspectives and implications. Journal of Information Science, 26(6), 381-397.