7. Diskussion och analys
7.9 Förslag till fortsatt forskningsområde
Då vi i sökandet efter informanter så ofta möttes av beskedet att arbetet med IUP hade övergetts funderar vi på varför detta skett. Intressant vore att undersöka hur dessa förskolor dokumenterar idag, ställa de olika arbetssätten mot IUP och se vilka skillnader och likheter det finns mellan dem.
Under hösten 2009 har Skolverkets förslag till en förnyad läroplan för förskolan offentliggjorts. Trots stora likheter med Lpfö 98 har omformuleringar i texten bidragit till ett förtydligande av att det är kvaliteten av verksamheten och inte det enskilda barnets prestationer som skall fokuseras då måluppfyllelsen utvärderas (Skolverket, 2009). Om förslaget till ny läroplan går igenom skulle det vara mycket intressant att undersöka om och hur förskolans dokumentation påverkas.
Referenser
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. (Specialpedagogiska rapporter nr. 15) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (Red.),
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. (2009). Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (1994) Metod och medvetande. (Göteborg studies in educational sciences 96) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt (s.9-42). (2005).
Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Studentlitteratur: Lund. Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola – om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS Förlag
Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996) Vägval och växande: förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber AB
Elfström, I. (2005) Varför individuella utvecklingsplaner. En studie om ett nytt
utvärderingsinstrument i förskolan. (Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 26) Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Ekberg, A. & Karlsson, I. (2008). Man ser verkligen varje barn. Pedagogers åsikter om IUP:er”. (Examensarbete 15p, Lärarutbildningen)Växjö: Växjö Universitet,
Institutionen för pedagogik.
Eriksson, G. & Petersson, L. (2007). IUP. Hur använder pedagoger den individuella utvecklingsplanen i förskolans verksamhet. (Examensarbete 10p, Lärarutbildningen) Växjö: Växjö Universitet, Institutionen för pedagogik.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Nilholm & E.
Åkesson (Red). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007), s.17-35. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Skolverket. Stockholm: Liber distr. 98:396.
Horgby, A-C. (2007). Den röda tråden från ett till nitton. Pedagogiska magasinet, 2007 (nr 3)
57-59
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa
läroprocesser i förskolan. Stockholm: HLS Förlag. Marton, F & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur Nationalencyklopedin 5:e bandet (1991) Höganäs: Bra Böcker AB
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Nordenstam, U, Ulveson, E & Åsén, G. (2006) Individuella utvecklingsplaner i förskola. (Skolverket,PM).Hämtat13december2009,från
http://www.senrp.se/content/1/c4/64/42/IUP%20i%20förskola.14%20juni..pdf Nordin-Hultman, E. (2004) Pedagogiska miljöer och barns objektskapande. Stockholm: Liber
AB
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2003(årg.8 nr 1-2 ) 70-84
Simeonsdotter Svensson, A. (2002) Att undervisa barn med flyktingbakgrund. Lärares kunskapssyn och upplevelser.(Rapp.298:2002:3) Göteborg. Göteborgs
Universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.
Simeonsdotter Svensson, A. (2009) Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborg. Göteborgs Universitet: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Skolverket (2003). Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvärdering av förskolan 2001. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan.( Rapport 239) Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008) Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Redovisning av regeringsuppdrag U2008/6144/S (Dnr:2008:03000). Hämtat 3 december 2009,
från www.skolverket.se
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2007). Grupp-psykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorenz Förlag.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (Svenska Unescorådets skriftserie nr.2/2006).
Tideman, M; Rosenqvist, J; Lansheim, B; Ranagården, L & Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan. Malmö. Högskolan i Halmstad. Malmö högskola
Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet. (DS2001:19). Elevens framgång – skolans ansvar. Stockholm Utbildningsdepartementet. (2006b) (Rev. uppl.) Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Vallberg Roth, A-C. (2002a). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, A-C. (2002b). Samhällssyn – Kunskapssyn – Barnsyn. ( Komplement till De
yngre barnens läroplanshistoria). Hämtat 15 november 2009, från
http://www.studentlitteratur.se/files/sites/deyngrebarnens/01.pdf
Vallberg Roth, A-C. & Månsson, A. (2006a). Individuella utvecklingsplaner som fenomen I tiden, samhället och skolan. Utbildning och demokrati, 2006 (vol. 15 nr.3) 60
Vallberg Roth, A-C. & Månsson, A. (2006b). Kan man planera individuell utveckling? I H. Jancke & E. Wiklund Dahl (Red) IUP i förskolan? (2006b). Solna: Fortbildningsförlaget.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 23 oktober 2009, från
http://www.vr.se/huvudmeny/forskningsetik. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Hej!
Vi är två förskollärare som just nu går en vidareutbildning till Specialpedagoger vid Göteborgs universitet. Vi har precis påbörjat vårt examensarbete som ska vara klart i januari 2010.
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder individuella utvecklingsplaner (IUP) som dokumentation.
Vi söker arbetslag som arbetar med IUP och som kan tänka sig att ställa upp på en gruppintervju. Intervjun tar ca.1 timma. Vi vill även ta del av två skrivna IUP:er från varje arbetslag som pedagogerna i förhand avidentifierat.
Det är viktigt att de som deltar gör detta frivilligt. Studien är anonym, vilket innebär att arbetslag och förskola ej ska kunna identifieras av andra. Det material som samlas in kommer endast bearbetas av oss och bara användas till denna studie.
Vid funderingar eller frågor beträffande studien hör av er via mail till: Ann-Sofie: ann-sofie.thorbjorn@hotmail.com
Johanna: callegard@hotmail.com
Vi kommer i början av nästa vecka att kontakta er via telefon för att höra om det finns intresse för att delta i studien.
Tack på förhand!
Ann-Sofie Thorbjörn och Johanna Callegård P.S. Vi vet att tiden är knapp, men hoppas på napp ☺
Bilaga 2
Intervjuguide
• Hur länge har ni arbetat med IUP:er?
• Hur ofta upprättar och utvärderar ni IUP:er? • Varför skriver ni IUP:er?
• Hur används IUP:erna?
• Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med arbetssättet IUP? • Hur ser arbetsgången ut i samband med skrivandet av IUP? • Vem sätter agendan för utformandet av dokumentet? Ex. mall.