6 SLUTSATSER
6.3 Förslag till fortsatt utveckling
Det finns fler problem och frågeställningar att behandla inom erfarenhetsåterföring i byggbranschen. De intressanta förslagen till fortsatt utveckling vi har kommit på under arbetets gång är som följer:
SLUTSATSER
• Göra en ekonomisk analys kopplad till erfarenhetsåterföring, det vill säga göra ämnet mer intressant ur ett ekonomiskt perspektiv för byggentreprenader.
• Undersöka andra skeden än byggproduktion, till exempel titta på erfarenhetsåterföring i projekteringsskedet eller i förvaltningsskedet.
• Göra en djupare analys av digitala verktygs inverkan, till exempel databaser för erfarenhetsåterföring.
• Inkludera samtliga på byggarbetsplatsen i en liknande studie, till exempel yrkesarbetare, underentreprenörer, leverantörer, byggherre med flera.
• Göra en djupgående jämförelse/benchmarking emellan entreprenader för att optimera processen ännu mer.
• Titta på djupet i endast ett företag genom en fallstudie för att skapa mer konkreta förbättringsförslag för till exempel deras specifika databassystem och dokumenthantering inom erfarenhetsåterföringsprocessen.
REFERENSER
Almeida, M. & A. Soares (2014) Knowledge sharing in project-based organizations:
Overcoming the informational limbo. International Journal of Information Management, 34. s. 770–779.
Alvesson, M. & D. Kärreman (2001) Odd Couple: Making sense of the curious concept of knowledge management. Journal of Management Studies, 38 (7). s. 1003–1008.
Björk, O. & F. Petersén (2016) Erfarenhetsåterföring inom byggentreprenader - Framtagning
av en modell för att effektivisera erfarenhetsåterföringen mellan byggprojekt. Jönköping:
Jönköping University.
Boumediene, J. & G. Grahn (2015) Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd. Svenskt Näringsliv.
Bruzelius, L. & P-H Skärvad (2012) Management: att leda verksamheter och människor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bröchner, J. (1995) Projektledningsprinciper i byggsektorn. 1. uppl. Stockholm: Avdelningen för byggadministration, KTH.
Byggkommissionen (2002) Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och
kompetensen i byggsektorn. Stockholm: Näringsdepartementet.
Davenport, T.H & L. Prusak (1998) Working knowledge: How organizations manage what
they know. Boston, MA. Harvard Business School Corporation.
Ejlertsson, G. (2014) Enkäten i praktiken. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. 3. omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Enigk, E. & L. Gustafsson (2015) Framgångsrik kunskapsöverföring i och mellan projekt -
En studie av projektledares kunskapsöverföring inom Locum AB. Stockholm: KTH.
Eriksson Barajas, K., C. Forsberg & Y. Wengström (2013) Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur.
Hansen, M., N. Nohria & T. Tierney (1999) What's Your Strategy for Managing Knowledge?
Huysman, M. & V. Wulf (2006) IT to support knowledge sharing in communities, towards a social capital analysis. Journal of Information Technology, 21 (1). s. 40–51.
Ibert, O. (2007) Towards a Geography of Knowledge Creation: The Ambivalences between
‘Knowledge as an Object’ and ‘Knowing in Practice’. Regional Studies, 41, 1.
Jonsson, A. (2012) Kunskapsöverföring & knowledge management. 1. uppl. Malmö: Liber.
Jonsson, A & T. Kalling (2007) Challenges to knowledge sharing across national and intra- organizational boundaries: Case studies of IKEA and SCA Packaging. Knowledge
Management Research and Practice, 5 (3).
Kalling, T. & A. Styhre (2003) Knowledge sharing in organizations. Malmö: Liber.
Leistner, F. (2010) Mastering organizational knowledge flow: How to make knowledge
sharing work. Hoboken, NJ: Wiley.
Lindkvist, B. (2001) Kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt. Stockholm: Handelshögskolan.
Lundkvist, R. & J. Meiling (2011) Erfarenhetsåterföring. Samhällsbyggaren, 2. s. 16–21. Lööw, M (2009) Att leda och arbeta i projekt. 4. uppl. Malmö: Liber.
McAfee, A.P. (2006) Enterprise 2.0: The dawn of emergent collaboration. Sloan Management
review, 47 (3). s. 21–28.
Nationalencyklopedin (2018) Projekt. URL:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/projekt [Hämtad 2018-04-18]
Newell, S., M. Robertson, H. Scarbrough & J. Swan (2009) Managing knowledge word and
innovation. 2. uppl. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Nonaka, I. (1994) A dynamic theory of organizational knowledge creation. Organization
Science, 5 (1). s. 14–37.
Nordstrand, U. (2008) Byggprocessen. 4. [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
North, K. & G, Kumta (2018) Knowledge Management Value Creation Through
Organizational Learning. 2. uppl. Cham: Springer International Publishing.
Persson, M. (2013) Making use of knowledge on the construction site.
SBU (2013) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). URL: https://www.sbu.se/sv/var-metod [Hämtad 2018-05-02]
SCB (2017a) Genomsnittlig byggnadskostnad per kvm bostadsarea för gruppbyggda småhus.
År 1949–2016. Riket. URL: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-
byggande-och-bebyggelse/byggnadskostnader/priser-for-nyproducerade-bostader/pong/tabell- och-diagram/genomsnittlig-byggnadskostnad-per-kvm-bostadsarea-for-gruppbyggda-
smahus.-ar-riket/[Hämtad 2018-03-06]
SCB (2017b) Faktorprisindex för byggnader, maj 2017: Den totala byggkostnaden steg med
2,7 procent. URL: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-
konsumtion/byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/faktorprisindex-for- byggnader-fpi/pong/statistiknyhet/faktorprisindex-for-byggnader-maj-2017/ [Hämtad 2018- 03-06]
Scott, S. & R. Harris (1998) A methodology for generating feedback in the construction
industry. The Learning Organization, vol. 5:3. s. 121–127.
Statskontoret (2009) Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande
”Skärpning gubbar!”. Stockholm: Finansdepartementet.
Strannegård, L. & S. Jönsson (2009) Ledarskapets lockelse. I: S. Jönsson & L. Strannegård (red.). Ledarskapsboken. Malmö: Liber. s. 11–28.
Styhre, A. (2007) Att lära i praktiken: Information, kunskap och organisering. I: D. Kärreman & A. Rehn (red.). Organisation: Teorier om ordning och oordning. Malmö: Liber. s. 15–30.
Sveriges byggindustrier (2015) Fakta om byggandet.
Tsoukas, H. & E. Vladimirou (2001) What is organizational knowledge? The Journal of
Bilagor
Bilaga 1 Enkät om erfarenhetsåterföring tillägnad tjänstemän i byggproduktion Bilaga 2 Enkätsvar för fråga 17–20 i sin helhet
Bilaga 1
Enkät om erfarenhetsåterföring tillägnad tjänstemän i byggproduktion
Det kommer aldrig framgå vad någon enskild person har svarat. Enkäten består av en mycket kort bakgrundsdel som följs av 13 stycken korta påståenden med en konsekvent skattningsskala. Enkäten avslutas med 4 stycken öppna frågor med svarstext.
*Erfarenhetsåterföring innebär i stora drag ett företags förmåga att samla in, strukturera och använda kunskap och erfarenheter inom den egna organisationen. Genom att ta till vara på anställdas kunskaper kan företag bli mer effektiva, reducera kostnader samt lära sig av misstag.
1. Vilken är din nuvarande yrkesroll? Arbetsledare
Projektchef Platschef Arbetschef Annan
2. Hur länge har du arbetat på företaget? 0–5 år
6–10 år
Längre än 10 år
3. Vad är din senast avslutade utbildning? Civilingenjör/Master
Högskoleingenjör/Kandidat
Gymnasieingenjör/Fyraårig teknisk linje Gymnasium eller motsvarande
Instämmer ej
Instämmer helt 4. Jag har stor
kännedom av erfarenhetsåterföring
1 2 3 4 5
5. Jag kan dela med mig av mina erfarenheter efter
avslutat projekt
1 2 3 4 5
6. Jag tycker det är lätt att söka efter tidigare kunskap inom företaget
1 2 3 4 5
7. Det finns IT- baserade system (databaser, intranät, etc.) för erfarenhetsåterföring i företaget 1 2 3 4 5
8. Det finns fysiska dokument (formulär,
rapporter, etc.) för erfarenhetsåterföring
i företaget
1 2 3 4 5
9. Det finns möten och andra sociala sammanhang där erfarenhetsåterföring
är i fokus
1 2 3 4 5
10. Det finns en eller flera personer i
företaget som ansvarar för erfarenhetsåterföring
1 2 3 4 5
11. Det finns ett kunskapsutbyte mellan liknande projekt inom
företaget
17. Finns det några riktlinjer för återföring av kunskaper? Hur ser dessa ut?
18. Upplever du några hinder i arbetet med erfarenhetsåterföring? I sådana fall, vilka är dessa hinder?
19. Hur skulle du själv vilja ta del av erfarenheter från andra projekt?
20. Har du något eller några egna förslag på hur erfarenhetsåterföringen inom företaget kan förbättras?
12. Jag känner mig motiverad till att
framföra och dokumentera mina erfarenheter och kunskaper 1 2 3 4 5 13. Jag skulle uppskatta ett belöningssystem och incitament för erfarenhetsåterföring 1 2 3 4 5 14. Jag uppfattar kunskap som makt och ett privilegium
1 2 3 4 5
15. Jag kan be medarbetare om
hjälp vid behov
1 2 3 4 5
16. Jag upplever att skillnader i bakgrund och kultur
bland medarbetare försvårar erfarenhetsåterföring
Bilaga 2
Enkätsvar för fråga 17–20 i sin helhet
• 18. Upplever du några hinder i arbetet med erfarenhetsåterföring? I sådana fall,
• 20. Har du något eller några egna förslag på hur erfarenhetsåterföringen inom