5.3 A VSLUTANDE DISKUSSION
5.3.1 Förslag till fortsatta studier
Eftersom vi i vår undersökning har varit begränsade inom en viss tidsram valde vi att enbart undersöka värdering av ett tillverkande företags råvarulager. Därför skulle det vid fortsatta studier vara av särskilt intresse att även undersöka produkter i arbete och färdigvarulagret för att få en helhetsbild av ett varulagers värdering i ett tillverkande företag. Vidare skulle det vara av intresse att göra en kvantitativ studie med en surveyundersökning, vilket skulle ge en bredd på undersökningen och därmed skulle jämförelser kunna göras mellan olika företag.
Det skulle även vara intressant att utföra en fallstudie i ett liknande företag som vårt fallstudieföretag men som endast använder sig av kutterspån och därmed har en annan tillverkningsmetod. Detta för att undersöka om det påverkar värderingen på något sätt, både vad det gäller råvarulagret, produkter i arbete och färdigvarulager.
Det skulle även vara av intresse att undersöka ett företag som har liknande tillverkningsprocess som vårt men använder sig av en annan typ av energi, det vill säga ett företag som inte har tillgång till spillvärme. Detta för att se om det skulle innebära en ökning av indirekta och direkta kostnader som i sin tur skulle kunna påverka värderingen av råvarulagret eller det övriga lagret.
Referenslista
Referenslista
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Upplaga 2. Lund:
Studentlitteratur.
Artsberg, K. (2002). Redovisningsteori –Arbetsmanus. Luleå: Universitetstryckeri.
Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2002). Den nya Ekonomistyrningen. Malmö: Liber Ekonomi.
Ballard, R.L. (1996). Methods of inventory monitoring and measurement. Logistics Information management, 9 (3), 11-18.
Barth, M. E., Beaver, W.H., & Landsman W. R. (2001). The relevance of the value relevance literature for financial accounting stndard setting : another view. Journal of Accounting and Economics, 31 (1-3), 77-104.
Bazerman, M. H., Loewenstein, G., & Moore, D. A. (2002). Why Good Accountants do Bad Audits. Harvard Business Review, 80 (11), 96-102.
Borland, J. (2000). Financial Performance. Kent, UK: Scitech educational.
Burrowes, A., & Nordström, J. (1999). An alternate approach in implementing the 4th Directive – a territorial claim to financial reporting and auditing in Sweden. Managerial Auditing Journal, 14 (6), 302-307.
Darmer, P., & Freytag, P.V. (1995). Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken –för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Engström, S. (1997). Vad skall man egentligen ha reservfonden till? Balans, 23 (5), 35-38.
Entwistle, G. M., & Phillips, F. (2003). Relevance, reliability, and the Earnings Quality Debate.
Issues in Accounting Education, 18 (1), 79-93.
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Upplaga 7.
Malmö: Liber Ekonomi.
Falkman, P. (2000a). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur.
Falkman, P. (2000b). Redovisningens teoretiska dilemma. Balans, 26 (6-7), 29-33.
Falkman, P. (2001a). Externredovisningens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Falkman, P. (2001b). Redovisningens reglering. Lund: Studentlitteratur.
Referenslista
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR. (2002). FARs Revisionsbok. Stockholm: FAR FÖRLAG AB.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR. (2003). FARs samlingsvolym. Stockholm: FAR FÖRLAG AB.
Gandemo, B. (1990). Kreativitet i årsredovisningar. Malmö: Liber Ekonomi.
Gröjer, J-E. (2002). Grundläggande redovisningsteori. Upplaga 5. Lund:Studentlitteratur.
Hendriksen, E. S., & van Breda, M. F. (1992). Accounting theory. Upplaga 5. Homewood, Ill.
: Irwin, cop.
Holme, I., & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa studier.
Lund: Studentlitteratur.
Holmström, N. (2003). Redovisningen.nu. Malmö: Liber AB.
van Hulle, K. (1996). Prudence: a principle or an attitude? The European Accounting Review, 5 (2), 375-382.
Johansson, R., Johansson, C., & Pautsch, G. (2000). Bokslutet från början. Upplaga 5:1. Malmö:
Liber Ekonomi.
Jönsson, S. (1985). Eliten och normerna –Drivkrafter i utvecklingen av redovisningspraxis.
Lund: Doxa AB.
Kam, V. (1990). Accounting theory. Upplaga 2. New York: John Wiley & Sons.
Kristensen, K., & Westlund, H. (2003). Valid and reliable measurements for sustainable non-financial reporting. Total Quality management, 14 (2), 161-170.
Lundahl, U., & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.
Schipper, K. (2003). Principles-Based Accounting Standards. Accounting Horizons, 17 (1), 61-72.
Shamlaty, R. (2000). This is not your father’s warehouse. IIE Solutions, 32 (1), 31-36.
Smith, D. (2000). Redovisningen språk. Lund:Studentlitteratur.
Specht, J., & Kagan, A. (1994). Inventory valuation under cyclical demand: A modelling approach. Journal of Applied Business Research, 10 (4), 97-103.
Speidell, S.L., & Bavishi, V.B. (1992) GAAP Arbitrage: Valuation Opportunities in International Accounting Standards. Financial Analysts Journal, 48 (6), 58-66.
Referenslista
Srikanth, M, L. (1996). Inventory valuations. CMA Magazine, 70 (6), 19-21.
Thorell, P. (1996). Årsredovisningslagen. Uppsala: IUSTUS förlag.
Thorell, P. (2003). Företagens redovisning: grundläggande räkenskapsförståelse. Upplaga 4.
Uppsala: IUSTUS förlag.
Wells, J. T. (2001). GhostGoods: How to spot Phantom Inventory. Journal of accountancy, 191 (6), 33-36.
Wennberg, I. (2003). För lite hänsyn till risk och osäkerhet i redovisningen. Balans, 29 (1), 16- 19.
Westermark, C. (1996). Varulagervärdering och resultatmätning enligt internationella respektive svenska redovisningsnormer. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.
Westermark, C. (1998). Årsredovisningslagen. Kommentarer, normgivning och övrig vägledning.
Lund: Studentlitteratur.
Virkesmätningsrådet. (1999-12-13). Allmänna och särskilda bestämmelser för mätning av biobränsle. Internetupplaga, biobränsle.pdf.
Hämtad 28 november 2003 från World Wide Web: http://www.virkesmatningsradet.org
Muntliga källor
Roger Lehtonen, fabrikschef Bioenergi i Luleå AB Stefan Perdahl, ekonomichef Luleå Energi AB Anders Westman, revisor KPMG
Bilaga
Bilaga
Intervjuguide
Vad får vi skriva öppet i vår uppsats och vad är konfidentiellt?
Hur stor omsättning har företaget?
Hur många anställda har företaget?
Vilken befattning har respondenten?
Hur länge har respondenten varit anställd på företaget?
Frågor om värdering av råvarulager 1. Vem sköter i huvudsak bokslutsarbetet?
2. Hur är fördelningen på lagrets olika kategorier?
• När övergår råvarulagret till produkter i arbete?
• Hur stor del av lagret utgör råvarulagret?
3. Hur stor del av de totala tillgångarna utgör råvarulagret?
4. Hur går inventeringen till ?
• Hur ofta inventeras lagret?
• Förekommer det differenser i lagervärdet mellan det inventerade och det beräknade enligt kalkylen?
• Vem/Vilka inventerar lagret?
5. Vad är det huvudsakliga syftet med lagervärdering? (förse företagets intressenter med ekonomisk information, redovisa högt/lågt resultat, ge rättvisande bild av företaget, har ni skatteplanering i åtanke vid värderingen av varulagret?….)
6. Hur värderas lagret, anskaffningsvärde eller verkligt värde/återanskaffningvärde?
• Varför har ni valt att värdera på detta sätt?
• Är ni nöjd med värderingen eller tror ni att det går att värdera på ett bättre sätt?
• Hur beräknas råvarulagrets värde?
7. Om värdering görs till verkligt värde, vilka faktorer tas då under övervägande? (tid i lager, inkuransfaktorer, säsong, resultat……)
8. Tar ni hänsyn till inkurans?
• I sådana fall vilka inkuransfaktorer påverkar värderingen av företagets lager?
9. Tillämpas inkuranstrappor vid värdering, och hur är de då uppställda?
10. Vilka redovisningsprinciper grundar ni er värdering på?
Bilaga
• Försiktighets-, matchnings-, god redovisningssed, rättvisande bild ?
• Vilken princip tror ni är den viktigaste, i så fall varför?
• Anser ni att jämförbarheten, tillförlitligheten ,verifierbarheten i er värdering ger den relevans som eftersträvas vid god redovisningssed/rättvisande bild
• Anser ni att lägsta värdets princip är viktig att ta hänsyn till?
11. Förekommer nedskrivning av lagret ?
• Vad /vem avgör om lagret kommer att skrivas ned?
12. Hur stor del lägger företagets revisor ner på arbetet med att värdera lagret? Gör revisorn stickprov eller förlitar sig denna på företagets lämnade uppgifter?
13. Påverkar revisorns granskning av lagret den slutliga värderingen?
14. Vad avgör priset på råvarulagret?
• Hur ofta ändras priset och vad påverkar prissättningen?
• Är priset förhandlingsbart och när omförhandlas detta i så fall?
• Påverkas priset av att leverantören äger en del av ert företag dvs. är det marknadsmässiga priser?
• Har priset baserats på något annat kvantitetsmått än MW?
15. Vilka är era leverantörer och hur sker leveranserna?
• Vad påverkar leveranserna?
• När sker dessa?
• Är ni nöjd med rutinerna kring leveransen?
• När övergår äganderätten/risken till råvarulagret?
16. Hur snabbt omsätts råvarulagret?
17. Vid månadsprognoser planerar ni att använda er av kalkylerat värde eller inventerat värde på råvarulagret?
18. När är sågspånet nog torrt för produktion och hur vet man det?
19. Finns det några avtalade gränser för fukthalten i sågspånet och om den överskrids kasseras då sågspånet?
20. När skickas proverna på sågspånet, en gång per vecka eller varje dag?
• Vad är kostnaden för proverna och hur länge tar det innan ni får svar?
Bilaga
Intervjuguide till revisorn
Får vi i vår uppsats offentliggöra
Företagets namn? ( ) Ja ( ) Nej
Er roll i arbetet i företaget? ( ) Ja ( ) Nej
Ert namn? ( ) Ja ( ) Nej
1. Hur går er granskning till av vårt undersökningsföretags värdering av sitt råvarulager?
2. Deltar ni vid inventeringen?
3. Hur stor del lägger ni som företagets revisor ner på arbetet med att värdera lagret? Gör ni stickprov eller förlitar ni er på företagets lämnade uppgifter?
4. Hur går mätningen till vid värdering av råvarulagret?
5. Uppstår bedömningsproblem vid mätning och värdering av vårt undersökningsföretags råvarulager?
• Ifall det uppstår bedömningsproblem vilka är då dessa?
• Hur löser ni i så fall dessa bedömningsproblem?
6. Vilket värde (anskaffning- verkligt) anser ni bör användas vid värdering av råvaror-sågspån?
7. Vilket värde anser ni vara det verkliga värdet?
8. Tror ni att det går att värdera råvarulagret på ett bättre sätt än det företaget gör idag?
9. Vilka redovisningsprinciper grundar företaget sin värdering på enligt er åsikt?
• Försiktighets-, matchnings-, god redovisningssed, rättvisande bild ?
• Vilken princip tror ni är den viktigaste, i så fall varför?
10. Anser ni att jämförbarheten, tillförlitligheten och verifierbarheten i deras värdering ger den relevans som eftersträvas vid god redovisningssed/rättvisande bild?