Förslag till framtida forskning

Ett antal tidigare studier förklarar att ett lands värderingar och kultur är en avgörande faktor gällande hur företag redovisar information. Eftersom att företag noterade på Large Cap överlag redovisar de negativa aspekterna på ett bra sätt är det möjligt att ett tydligare samband funnits om studien studerat samband mellan land och användning av legitimitetsstrategier. Därför hade det för framtida forskning varit intressant att studera ett land och dess normer och värderingars påverkan på hur företag redovisar negativa aspekter i hållbarhetsrapporten. Ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att studera företag från Sveriges hållbarhetsrapporter och jämföra dem mot företag i andra länder med olika normer och värderingars hållbarhetsrapporter.

Att företag noterade på Large Cap redovisar positiva aspekter före redovisning av de negativa aspekterna är som tidigare nämnt intressant. Det kan antas vara en medveten strategi företagen har, men eftersom denna studie fokuserar på hur företagen beskriver negativa aspekter med hjälp av legitimitetsstrategier faller det utanför ramen till denna studie. Det är däremot något som hade varit intressant att studera och något som skulle kunna bidra med relevant kunskap till detta forskningsfält. En vinkel på det kan vara att studera hur retorik används i hållbarhetsrapporter för att redovisa information eller aspekter som inte anses helt korrekt utifrån samhällets normer och värderingar. Ett förslag skulle därför vara att studera detta fenomen med en retorisk ingång och använda sig av tidigare teorier kring retorik.

Normer och värderingar är något som förändras över tid, med utgångspunkt i det hade det därför varit intressant att göra en liknande studie om några år för att undersöka om användningen av legitimitetsstrategier ser annorlunda ut. I diskussionskapitlet väcktes frågan kring varför företag noterade på Large Cap redovisar jämställdhetsaspekter med strategin faktaindikering och därmed varken ger en förklaring eller beskriver faktiska åtgärder för att förbättra den negativa aspekten. En möjlig förklaring ges i att företag noterade på Large Cap än inte hunnit anamma denna aspekt. Därför hade det varit intressant att genomföra en longitudinell studie om några år för att se om sättet att redovisa dessa aspekter har förändrats.

REFERENSLISTA

Affärsvärlden. (2016) OMX Stockholm large cap. Hämtad 2017-02-01, från

http://www.affarsvarlden.se/bors/kurslistor/stockholm-large/kurs/

Archel, P., Fernández, M., & Larrinaga, C. (2008). The organizational and operational boundaries of triple bottom line reporting: a survey. Environmental

management, 41(1), 106-117.

Ashforth, B. E., & Gibbs, B. W. (1990). The double-edge of organizational legitimation. Organization science, 1(2), 177-194.

Bartlett, S. A., & Chandler, R. A. (1997). The corporate report and the private shareholder: Lee and Tweedie twenty years on. The British Accounting

Review, 29(3), 245-261.

Bet. 2016/17:CU2. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foretagens-rapportering-om-hallbarhet-och_H401CU2/html

Bowen, F. E. (2002). Does size matter? Organizational slack and visibility as alternative explanations for environmental responsiveness. Business & Society, 41(1), 118-124.

Brammer, S., & Pavelin, S. (2006). Voluntary environmental disclosures by large UK companies. Journal of Business Finance & Accounting, 33(7-8), 1168-1188.

Bryman, A., & Bell, E. (2014). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.

Castelló, I., & Lozano, J. M. (2011). Searching for new forms of legitimacy through corporate responsibility rhetoric. Journal of Business Ethics, 100(1), 11-29.

Chan, C. C., & Milne, M. J. (1999). Investor reactions to corporate environmental saints and sinners: an experimental analysis. Accounting and business research,

29(4), 265-279.

Cho, C. H. (2009). Legitimation strategies used in response to environmental disaster: A French case study of Total SA's Erika and AZF incidents. European

Accounting Review, 18(1), 33-62.

Cormier, D., & Magnan, M. (2003). Environmental reporting management: a continental European perspective. Journal of Accounting and public Policy,

22(1), 43-62.

Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures–a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability

Journal, 15(3), 282-311.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Berkshire: McGraw-Hill Education.

Deephouse, D. L. (1996). Does isomorphism legitimate?. Academy of management

journal, 39(4), 1024-1039.

DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1991). The new institutionalism in organizational

analysis. Chicago: University of Chicago Press.

Erickson, S. L., Weber, M., & Segovia, J. (2011). Using communication theory to analyze corporate reporting strategies. Journal of Business Communication,

48(2), 207-223.

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: idéer, moden, förändring. Malmö: Liber.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Fondbolagens förening. (2016) Ny rapport kartlägger trenderna kring hållbara

investeringar. Hämtad 2017-04-10,

från

http://www.fondbolagen.se/sv/Aktuellt/Pressmeddelanden/2016/Ny-rapport-kartlagger-trenderna-kring-hallbara-investeringar/

Fortanier, F., Kolk, A., & Pinkse, J. (2011). Harmonization in CSR reporting.

Management International Review, 51(5), 665.

Gallo, P. J., & Christensen, L. J. (2011). Firm size matters: An empirical investigation of organizational size and ownership on sustainability-related behaviors.

Business & Society, 50(2), 315-349.

Gamerschlag, R., Möller, K., & Verbeeten, F. (2011). Determinants of voluntary CSR disclosure: empirical evidence from Germany. Review of Managerial Science,

5(2-3), 233-262.

Global Reporting Initiative. (2015). Reporting principles and standard disclosures. Nederländerna: Global Reporting initiative.

Golob, U., & Bartlett, J. L. (2007). Communicating about corporate social responsibility: A comparative study of CSR reporting in Australia and Slovenia. Public Relations Review, 33(1), 1-9.

Hahn, R., & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research.

Journal of Cleaner Production, 59, 5-21.

Hahn, R., & Lülfs, R. (2014). Legitimizing negative aspects in GRI-oriented sustainability reporting: A qualitative analysis of corporate disclosure

Haniffa, R. M., & Cooke, T. E. (2005). The impact of culture and governance on corporate social reporting. Journal of accounting and public policy, 24(5), 391-430.

Higgins, C., & Walker, R. (2012). Ethos, logos, pathos: Strategies of persuasion in social/environmental reports. Accounting Forum, 36(3), 194-208.

Holme, I.M., & Solvagn, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Hooghiemstra, R. (2000). Corporate communication and impression management–new perspectives why companies engage in corporate social reporting. Journal of

business ethics, 27(1), 55-68.

Hrasky, S. (2011). Carbon footprints and legitimation strategies: symbolism or action?.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 25(1), 174-198.

Johansson, R. (2009). Vid den institutionella analysens gränser: Institutionell organisationsteori i Sverige. Nordiske organisasjonsstudier, 11(3), 5-22.

KPMG. (2015). The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2015. Nederländerna: KPMG

Laufer, W. S. (2003). Social accountability and corporate greenwashing. Journal of

business ethics, 43(3), 253-261.

Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American journal of sociology, 83(2), 340-363.

Nationalencyklopedin. (2017) Innehållsanalys. Hämtad 2017-04-23, från

http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/inne h%C3%A5llsanalys

Palazzo, G., & Scherer, A. G. (2006). Corporate legitimacy as deliberation: A communicative framework. Journal of business ethics, 66(1), 71-88.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.

Regeringen. (2016) Sverige bäst i världen på hållbar utveckling. Hämtad 2017-06-09,

från

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/07/sverige-bast-i-varlden-pa-hallbar-utveckling/

Salancik, G. R., & Pfeffer, J. (1978). A social information processing approach to job attitudes and task design. Administrative science quarterly, 23(2), 224-253.

Scott, W. R. (1987). The adolescence of institutional theory. Administrative science

Stephens, K. K., Malone, P. C., & Bailey, C. M. (2005). Communicating with stakeholders During a Crisis Evaluating Message Strategies. Journal of

business communication, 42(4), 390-419.

Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.

Academy of management review, 20(3), 571-610.

Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag.

Svensk Handel. (2016). Konsumenterna kan påverka - företagen har kraft att förändra. Svensk Handel.

Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P., & Collin, S. O. (2009). What explains the extent and content of social and environmental disclosures on corporate websites: a study of social and environmental reporting in Swedish listed corporations.

Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 16(6),

352-364.

Thomson, I., & Bebbington, J. (2005). Social and environmental reporting in the UK: a pedagogic evaluation. Critical Perspectives on Accounting, 16(5), 507-533.

Vaara, E., Tienari, J., & Laurila, J. (2006). Pulp and paper fiction: On the discursive legitimation of global industrial restructuring. Organization studies, 27(6), 789-813.

Van Leeuwen, T. (2007). Legitimation in discourse and communication. Discourse &

Communication, 1(1), 91-112.

Wilmshurst, T. D., & Frost, G. R. (2000). Corporate environmental reporting: a test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 13(1), 10-26.

Zucker, L. G. (1987). Institutional theories of organization. Annual review of sociology,