Förslag till framtida forskning

6.4 Förslag till framtida forskning

Vår undersökning visar att personalomsättningen inom Norrland inte är ett problem.

Däremot stämmer deras åsikter om personalomsättningen i revisionsbranschen som helhet överens med tidigare forskning. Det vill säga att den för tillfället är för hög. Det hade således varit intressant att undersöka om revisionsbyråers åsikter kring personal-omsättningen skiljer sig åt beroende på deras geografiska placering. Hur skiljer sig uppfattningen av personalomsättningen inom revisionsbranschen runt om i Sverige? Av alla intervjupersoner som deltog nämnde ingen att de hade en viss policy angående personalomsättningen samtidigt som de ansåg att mentorskap och stöd är viktigt. Det kan följaktligen vara intressant att undersöka de tillvägagångssätt som revisionsbyråerna använder för att minska sin personalomsättning.

31

REFERENSLISTA

Abbott, A. (1988). The system of professions: An essay on the division of expert labor.

Chicago: University of Chicago Press

Allt om revision. (u.å.). Karriärmöjligheter [Blogginlägg]. Hämtad från https://alltomrevision.wordpress.com/karriarmojligheter/

Armstrong, M. (2006). A Handbook of Human Resources Management Practice [Elektrisk resurs] (vol. 10). Hämtad från

http://ebooks.bharathuniv.ac.in/gdlc1/gdlc4/MBA/eBooks/Handbook%20of%20HR M%20Practice.pdf

Brante, T. (2005). Om begreppet och företeelsen profession. Tidskrift för Praxisnära forskning, (1). Hämtad från

http://portal.research.lu.se/portal/files/6003933/983908.pdf

Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15–34). Högskolan i Borås.

Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. Hämtad från

https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (B. Nilsson, övers. 3. uppl.) Stockholm: Liber AB (Originalarbete publicerat 2015)

Bullen, M. L., & Flamholtz, E. G. (1985). A theoretical and empirical investigation of job satisfaction and intended turnover in the large CPA firm. Accounting,

Organizations and Society, 10(3), 287-302. doi:10.1016/0361-3682(94)90031-0 Carcello, J. V., Copeland, J. E., Hermansson, R. H., & Turner, D. H. (1991). A Public

Accounting Career: The Gap Between Student Expectations and Accounting Staff Experiences. Accounting Horizons, 5(3), 1-11.

Carrington, T. (2016). Revision. (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.

Collins, K. M. (1993). Stress and departures from the public accounting profession: A study of gender differences. Accounting Horizons, 7(1), 29–38.

David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (S. E. Torhell, övers.).

Lund: Studentlitteratur AB. (Originalarbete publicerat 2011)

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. (2. European ed.).

Berkshire: McGraw-Hill Education

Dimaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160. doi:10.2307/2095101

Edman, S., & Eriksson, E. (2018) Revisor - en yrkesroll i förändring: En kvalitativ studie ur tre perspektiv; blivande, nuvarande och före detta medlemmar i

revisorsprofessionen. (Examensarbete, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle). Hämtad från

http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1223728/FULLTEXT01.pdf

32

Elg, U., & Jonnergård, K. (2004). Societal, Organizational and Individual Factors Influencing Women’s Entry to Professional Organizations. Lund Institute of Economic Research, Working Paper Series. Hämtad från

file:///C:/Users/emmaf/Downloads/Societal_Organizational_and_Individual_Factors _Inf.pdf

Friberg, J., & Gertsson, N. (2014). Hur förklaras karriärbyten bland

revisorsassistenter: En jämförande studie av uppfattningar mellan nuvarande och före detta revisorsassistenter. (Examensarbete, Högskolan Kristianstad,

Kristianstad.) Hämtad från

www.diva-portal.org/smash/get/diva2:730706/FULLTEXT01.pdf

Gertsson, N., Sylvander, J., Broberg, P., Friberg, J. (2017), Exploring audit assistants decision to leave the audit profession, Managerial Auditing Journal, 32(9), 879-898.

doi:10.1108/maj-05-2016-1381

Gustafsson, F., & Holm, P. (2005). Optimal personalomsättning?: en studie av två konsultbolag. (D-uppsats, Linköpings Universitet, Ekonomiska institutionen).

Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20267/FULLTEXT01.pdf Hall, M., & Smith, D. (2009). Mentoring and turnover intentions in public accounting

firms: a research note. Accounting, Organizations and Society, 34(6–7), 695-704.

doi:10.1016/j.aos.2008.11.003

Hemmingsson, F. (2017). Första stegen i karriären: ekonomer tre år efter examen 2017.

Stockholm: Civilekonomerna. Hämtad från

https://civilekonomerna.se/system/files/documents/2381/forstastegenrapport.pdf Hiltebeitel, K., & Leauby, B. (2001). Migratory patterns of entry-level accountants. The

CPA Journal, 71(4), 54-56.

Hogia (u.å.). Kunskap & inspiration: Personalomsättning. Hämtad 19 februari, 2019 från Hogia, https://www.hogia.se/affarssystem/artiklar/personalomsattning

Högberg, O. (u.å.). Varför mäta personalomsättningen som… Hämtad 4 april, 2019 från Nyckeltalsinstitutet, http://nyckeltal.se/varfor-mata-personalomsattning-som/

Jankowski, H. (2016). How to Decrease Employee Turnover Rates Within Public Accounting Firms (Honors thesis, University of Tennessee) Hämtad från

https://trace.tennessee.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=3015&context=utk_chanhon oproj

Lennartsson, R. (2018, 21 mars). Unga revisorer hoppar av. Realtid. Hämtad från https://www.realtid.se/unga-revisorer-hoppar-av

Lennartsson, R. (2018, 23 mars). Populäraste arbetsgivaren har inga problem med avhopp. Realtid. Hämtad från https://www.realtid.se/karriar/popularaste-arbetsgivaren-har-inga-problem-med-avhopp

Lopez, D. M., & Peters, G. F. (2012). The Effect of Workload Compression on Audit Quality. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 31(4), 139-165.

doi:10.2308/ajpt-10305

Meyer, J.W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363

Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.) Policy. Hämtad 28 maj, 2019, från Nationalencyklopedin,

https://www-ne-se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/policy

33

Park Johansson, L., & Okanovic, A. (2016) Mysteriet bakom den höga personalomsättningen inom revisionsbranschen: En studie om hur

revisionsbyråernas rekrytering- och urvalsprocess samt HR-utveckling påverkar revisorernas benägenhet att stanna kvar på byrån. (Examensarbete,

Linneuniversitetet). Hämtad från http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:935938/FULLTEXT01.pdf

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. (4. uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

Revisorsinspektionen. (2019). Godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. Hämtad 20 februari, 2019, från Revisorsinspektionen,

https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/manadsstat istik/2019/revstat-2019-02.pdf

Rhode, J. G., Sorensen, J. E., & Lawler III, E. E. (1977). Sources of professional staff turnover in public accounting firms revealed by the exit interview. Accounting, Organizations and Society 2(2): 165-175. doi:10.1016/0361-3682(77)90033-2 Scandura, T. A., & Viator, R. E. (1994). Mentoring in public accounting firms: An

analysis of mentor-protégé relationships, mentorship functions, and protégé turnover intentions. Accounting, Organizations and Society, 19(8), 717-734.

doi:10.1016/0361-3682(94)90031-0

Staw, B. M. (1980). The Consequences of Turnover. Journal of Occupational Behaviour, 1(4), 253-273. Hämtad från databasen JSTOR

Taylor, S. L., & Cosenza, R. M. (1998). Reducing turnover in public accounting firms:

an internal marketing strategy. Journal of Professional Services Marketing, 17(2), 135-157. doi:10.1300/J090v17n02_10

BILAGA 1 Intervjuguide

Frågorna är avskilda mellan a-, b-och c-frågor.

A-frågor:

1: Skulle du kategorisera er byrås personalomsättning som låg, normal eller hög?

2: Vad anser du är en för låg personalomsättning?

2a: Tvärtom, vad är för hög personalomsättning?

3: Finns det något önskvärt mål vad gäller personalomsättningen?

3a: Hur arbetar ni för att uppnå det?

4:Vad säger er policy om personalomsättningen?

4a: Hur förmedlar ni den?

5:Ser ni någon tendens av högre personalomsättning på vissa nivåer inom revisionsavdelningen, det vill säga revisorsassistenter/revisorer, managers osv?

6: Har det hänt att någon av era tidigare anställda istället blivit klienter?

B-frågor:

1: Vi har sett en tendens på ökad personalomsättning inom revisionsbranschen de senaste åren, har det påverkat er på något sätt?

2: Upplever du några positiva effekter mer er nuvarande personalomsättning 2b:Vilka positiva effekterna ser du vid en låg personalomsättning?

2b:Vilka positiva effekter ser du vid en hög personalomsättning?

3: Upplever du några negativa effekter med er nuvarande personalomsättning?

3b: Vilka negativa effekter ser du med en låg personalomsättning?

3b: Vilka negativa effekter ser du med en hög personalomsättning?

C-frågor:

1: Har du arbetat på någon annan revisionsbyrå tidigare?

2: Fick du något stöd under dina första år på din nuvarande revisionsbyrå?

2c: Om ja, i vilken form? Exv. mentorskap, fokus på karriärutveckling eller liknande.

3: Har du någon gång blivit erbjuden jobb av en klient?