Förslag till framtida forskning

Genom denna studie har vi synliggjort och analyserat de diskurser som är framträdande vid 1177 Vårdguidens texter om ångest- och depressionsrelaterade tillstånd utifrån tesen att psykiskt lidande alltmer konstrueras som något patologiskt.

För att bidra till en mer enhetlig bild av patologiseringen respektive normaliseringen av upplevt tillstånd vore det berikande att fortsättningsvis utforska i vilken grad individers uppfattning av det egna måendet påverkas av att läsa de texter som finns tillgängliga på 1177s hemsida. En sådan undersökning skulle även vara relevant för att fastställa de, i denna studie i viss mån redan förgivettagna, effekter som diskurserna har på individen och dennes självbild. Eftersom vi även uppmärksammat att förhållandevis omfattande uppdateringar görs kontinuerligt i tillståndens texter vore det även intressant att följa utvecklingen av språkbruket och retoriken över tid för en djupare sociokulturell

förståelse. Därmed vore en longitudinell studiedesign för samma ämne spännande för att på så vis undersöka frågan ur ett bredare historiskt perspektiv. Vidare hade en analys av diskurserna för den mer omfattande typen av psykisk problematik (exempelvis

schizofreni) kunnat vidga förståelsen, då denna studie har visat att texten om bipolaritet i hög grad utmärker sig i psykopatologiskt avseende, varför det finns skäl att tro att allvarligare typer av diagnoser skulle kunna ge ytterligare en dimension till analysen.

Referenslista

1177 Vårdguiden (2013). Om 1177 Vårdguiden. Hämtad 18 maj, 2018, från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Om-1177/Om-1177/

1177 Vårdguiden (2017). 1177 Vårdguiden på webben. Hämtad 18 maj, 2018, från https://www.1177.se/Jonkopings-lan/Om-1177/1177-Vardguiden-pa-webben/ 1177 Vårdguiden. (u.å.). Diagnoser och besvär. Hämtad 23 maj, 2018, från

https://www.1177.se/Jonkopings-lan/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/?ar=True

Alba-Juez, L. (2009). Perspectives on discourse analysis - theory and practice. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing.

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5 uppl.). Washington, DC: Författarna.

Andersson, G., & Swärd, H. (2008). Etiska reflektioner. I Meeuuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R., & Jacobsson, K. (Red.), Forskningsmetodik för socialvetare (s. 235- 249). Stockholm: Natur & Kultur.

Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Diskursanalys. I Bergström, G., & Boréus, K. (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Brante, T. (2007). Om antipsykiatri och annat. Läkartidningen, 104(45), 3390-3391. Hämtad från

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/8/8004/LKT0745s3390_3392.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Burr, V. (2001). Det extradiskursiva inom social konstruktionism. I Nightingale, D., & Cromby, J. (Red.), Socialkonstruktionistisk psykologi (s. 157-173). Lund: Studentlitteratur. Burr, V. (2015). Social constructionism. London: Routledge.

Börjesson, M., & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.

Carlsson, D. (2014). Psykiatriska paradigm och diagnosen depression: Pengar, politik och piller. Kandidatuppsats, Lunds universitet, Sociologiska institutionen.

Cooper, R. (2002). Classifying madness. A philosophical examination of the diagnostic and statistic manual of mental disorders. Berlin: Springer Science + Business Media.

Coveney, C., Gabe, J., Williams, S. (2011). The sociology of cognitive enhancement: Medicalisation and beyond. Health Psychology, 24, 381-393. Hämtad från

https://search.proquest.com/docview/1022038043/FA929749AF1D45FBPQ/1?accoun tid=11754

Danermark, B. (2013). Socialt arbete och kunskap - Tre metateoretiska mönster. I Blom, B., Morén, S., & Nygren, L. (Red.), Kunskap i socialt arbete: Om villkor, processer och användning (s. 32– 63). Stockholm: Natur & Kultur.

Eberhard, D. (2006). I trygghetsnarkomanernas land: Sverige och det nationella paniksyndromet. Stockholm: Prisma.

Ershadi, S., & Hofverberg, M. (2013). Biverkningar av kognitiv beteendeterapi: En intervjustudie om psykoterapeuters uppfattning och erfarenheter. Kandidatuppsats, Umeå universitet,

Institutionen för Klinisk vetenskap.

Fahlke, C., & Johansson, P. M. (2012). Psykopatologi. Stockholm: Natur & Kultur. Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity.

FASS (u.å.). Sertralin Actavis. Hämtad 28 maj, 2018, från

https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20060309000020

Fee, D. (2000). The broken dialogue: Mental Illness as a Discourse and Experience. I Fee, D. (Red.), Pathology and the postmodern (s. 1-17). London: SAGE Publications Ltd. Finlay, L., & Gough, B. (2003). Reflexivity: A Practical Guide for Researchers in Health and Social Sciences. Oxford: Blackwell Publishing.

Folkhälsomyndigheten (2018a). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2018 (Rapport 18001). Hämtad 22 mars, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2018/

Folkhälsomyndigheten (2018b) Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 19 mars, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/

Foucault, M. (1971). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Fredholm, L. (2009). Doktor Google utmanar. Forskning & Framsteg, 7. Hämtad från https://fof.se/tidning/2009/7/doktor-google-utmanar

Färdow, J. (2011). Sjukvårdskritikern Ivan Illich bortglömd av sina efterföljare. Läkartidningen, 108(39), 1917-1918. Hämtad från

www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17010/LKT1139s1917_1918.pdf Försäkringskassan (2013). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Hämtad 22 mars, 2018, från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5ff2429b-ced1-4626-a077- fb1b88f63772/regeringsuppdrag_sjukfranvaro_i_psykiska_diagnoser.pdf?MOD=AJPER ES

Hahn, R. (1997). The nocebo phenomenon: Concept, evidence and implications for public health. Preventive Medicine, 26(5), 607-611. Hämtad från

https://doi.org/10.1006/pmed.1996.0124

Illich, I. (1975). Den farliga sjukvården. Stockholm: Aldus.

Jung, C-G. (1941). Psykologiska typer. Stockholm: Natur & Kultur.

Klonsky, E. D. (2000). The DSM Classification of Personality Disorder: Clinical Wisdom or Empirical Truth? Journal of Clinical Psychology, 56(12), 1615-1621. Hämtad från

https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.library.ju.se/doi/epdf/10.1002/1097- 4679%28200012%2956%3A12%3C1615%3A%3AAID-12%3E3.0.CO%3B2-1

Kraft, D. (2007). En kritisk diskursanalys av Depressionlinjen. Kandidatuppsats, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.

Laing, R. (1968). Det kluvna jaget. Stockholm: Bonnier.

Lunde, I-M. (2009). Nocebo: När förväntningar skapar sjukdom. I Brodersen, J., Hovelius, B., & Hvas, L. (Red.), Skapar vården ohälsa? Allmänmedicinska reflektioner (s. 305- 316). Lund: Studentlitteratur.

Läkarförbundet (2009). Läkarförbundets etiska regler. Hämtad från https://www.slf.se/Pages/48520/Etiska%20regler.pdf

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Red.). (2015). När livet känns fel: Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Nationalencyklopedin (u.å.). Patologi. Hämtad 21 maj, 2018, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/patologi

Palicki, L. (2015). Diskursanalys. I Boyd, S., & Ericsson, S. (Red.), Sociolingvistik i praktiken (s. 195-213). Lund: Studentlitteratur.

Parsons, T. (1991). The social system. London: Routledge.

Pujol, J., & Montenegro, M. (2001). Diskurs eller materialitet? I Nightingale, D., & Cromby, J. (Red.), Socialkonstruktionistisk psykologi (s. 120-136). Lund: Studentlitteratur. Sanner, I. (2009). Den psykiska ohälsans historia. Framtider, 3, 4-9. Hämtad från

https://www.iffs.se/media/1433/framtider_nr3_2009_den_psykiska_ohalsans_historia. pdf

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Justitiedepartementet.

Socialstyrelsen (2017a). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (Artikelnr. 2017-12-4). Hämtad 22 mars, 2018, från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4

Socialstyrelsen (2017b). Hälsan allt bättre - men ångest och oro ökar. Hämtad 22 mars, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/halsanalltbattre-menangestochorookar Socialstyrelsen (u.å.). Psykisk ohälsa. Hämtad 25 maj, 2018, från

http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa

Svenaeus, F. (2013). Homo Patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid. Stockholm: Tankekraft. Svenaeus, F. (2014). Diagnosing mental disorders and saving the normal. Med Health Care and Philos, 17, 241-244. doi:10.1007/s11019-013-9529-6

Sveriges landsting och regioner (2014). Språkliga riktlinjer. Hämtad från

https://www.1177.se/Dokument/Nationellt/Om_1177_dokument/Spr%c3%a5kliga%2 0riktlinjer%20webbversion.pdf

Swärd, H., & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. I Meeuuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S., & Knutagård, M. (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 393-413). Stockholm: Natur & Kultur.

Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Wiklund, M., Danielsson, U., Strömbäck, M. & Bengs, C. (2015). Dissonanser och möjligheter: I ljuset av genus, normativitet och samhällets individualisering. I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Red.), När livet känns fel: Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa (s. 153-173). Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Williams, R. (2009). Everyday Sorrows are not Mental Disorders: The Clash between Psychiatry and Western Cultural Habits. Prometheus, 27(1), 47-70. Hämtad från https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08109020802690942

Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization (2011). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (10 uppl.). New York: Författarna.

Appendix

Redovisning av siffersystemets referenser i resultatanalys

1 - 1177 Vårdguiden (2017). Allvarliga händelser påverkar oss. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Allvarliga-handelser-paverkar-oss/

2 - 1177 Vårdguiden (2017). Att hamna i kris. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Att-hamna-i-kris1/

3 - 1177 Vårdguiden (2017). Att må dåligt. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Att-ma-daligt-ar-en-del-av-livet/

4 - 1177 Vårdguiden (2017). Att vara ledsen. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Att-vara-ledsen/

5 - 1177 Vårdguiden (2017). Att vara orolig. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Att-vara-orolig/

6 - 1177 Vårdguiden (2016). Nedstämdhet. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Nedstamdhet/

7 - 1177 Vårdguiden (2013). Sorg. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Sorg/

8 - 1177 Vårdguiden (2018). Stress. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Kriser-och-svarigheter/Stress/

9 - 1177 Vårdguiden (2016). Ångest - starka känslor av oro. Hämtad 9 april, 2018, från

10 - 1177 Vårdguiden (2016). Bipolär sjukdom. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv- sjukdom---bipolar-sjukdom/

11 - 1177 Vårdguiden (2016). Depression. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/

12 - 1177 Vårdguiden (2017). Depression i samband med att du får barn. Hämtad 9 april, 2018,

från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och- rad/Sjukdomar/Forlossningsdepression/

13 - 1177 Vårdguiden (2016). Generaliserat ångestsyndrom - GAD. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Generaliserat- angestsyndrom---GAD/

14 - 1177 Vårdguiden (2016). Paniksyndrom. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Paniksyndrom/

15 - 1177 Vårdguiden (2016). Social ångest. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Social-fobi/

16 - 1177 Vårdguiden (2017). Utmattningssyndrom. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och- rad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/

17 - 1177 Vårdguiden (2016). Ångest. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och- besvar/Sjukdomar-och-besvar/Angest/

18 - 1177 Vårdguiden (2017). Årstidsbunden depression. Hämtad 9 april, 2018, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Arstidsbunden- depression/