FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING

I vår studie har vi undersökt hur en grupp utländska lärares kunskaper och erfarenheter värderas i svensk skola och hur betydelsen av kunskaper i svenska uppfattas.

 Vi gjorde valet att inte inkludera hemspråkslärare i vår studie. Det hade dock varit intressant att ta del av deras erfarenheter och åsikter.

 Vidare studier skulle också kunna utökas till att inkludera skolledare.

 Vi finner det intressant att undersöka och utvärdera hur de utländska lärarnas verksamhetsförlagda utbildning går till i praktiken. Hur effektiv är den? Borde de utländska studenternas praktik vara utformad på ett annat sätt än de svenska?  En annan fråga vi ställer oss är hur de infödda svenska lärarna i de

monokulturella skolorna ser på de utländska lärarnas kompetens.Ser de etniskt svenska lärarna de utlandsfödda kollegorna som en tillgång?

Referenslista

Bigestans, A. (2001). Utländska lärare i den svenska skolan. Kompetens och språkkrav. I: A. Bigestans & A. Sjögren (Red.), Lyssna. Interkulturella perspektiv på

multietniska skolmiljöer (s. 69-82). Tumba: Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Bjurling, C. (2004). Komma till sin rätt: om invandrade akademikers väg till

kvalificerade arbeten: hinder och öppningar. Högskolverkets rapportserie, 2004:37 R. Stockholm: Högskoleverket.

Bredänge, G. (2003). Gränslös pedagog: fyra studier om utländska lärare i svensk skola. Göteborg: Acta Göteborgs Universitet.

Bredänge, G., Boyd, S. & Dorriots, B. (1998). Kriterier för bedömning av utländsk lärare, som utövar sitt yrke i det svenska skolväsendet. Rapport 1998:09. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

Bredänge, G., & Öhlund, U. (2002). Från gräns till kateder. Introduktion: introduktionsperiod och lämplighetsprov för lärare med utländsk utbildning. Högskoleverkets rapportserie, 2002:28. Stockholm: Högskoleverket.

Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Papers nr 15. Uppsala: Forskningen för utbildnings- och kultursociologi, Uppsala universitet. Brömssen, von. K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om

religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborg: Acta Göteborgs Universitet.

Cornelius, Å. (2011). ULV- projektet - ett sätt för utländska lärare att nå svensk

lärarbehörighet. I: Å. Cornelius & G. Bredänge (Red.), All världens lärare i Sverige Utländska Lärares Vidareutbildning (sid. 9-31). Västerås: Edita.

Elmeroth, E. (2010). Alla lärare är språklärare. I: P. Lahdenperä & H Lorentz (Red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar (s. 81-108). Lund: Studentlitteratur.

Fridlund, M. (2008). ”Jag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhet”: en uppföljningsstudie av utländska lärares möte med den svenska skolan. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.

Holmegaard, M. (2003). Ett försök med självbedömning under lärarutbildningen. UFL-rapport 2003:01. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Högskoleverket, (2006). Lärare i nytt land: behörighetsbevisets betydelse och mötet med den svenska skolan. Högskoleverkets rapportserie, 2006:1 R. Stockholm: Högskoleverket.

Jönsson, A., & Rubinstein Reich, L. (2004). Invandrade akademiker som lärare i den svenska skolan. Rapport 2004:18. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Lahdenperä, (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I: P. Lahdenperä & H Lorentz (Red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar (s. 15-39). Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I. (2003). Andraspråksresan. I: SOU 2003:77. Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Lorentz, H. (2010). Mot framtidens mångkulturella skola. I: P. Lahdenperä & H Lorentz (Red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya

pedagogiska utmaningar (s. 173-197). Lund: Studentlitteratur.

Löwing, M. (2000). Kartläggning av utländska lärares utbildning och arbetssituation. Delrapport 1: Bakgrund och instrument. IPD 2000:04. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet

Löwing, M. (2001). Kartläggning av invandrade lärarnas yrkessituation. Delrapport 2: Lektionsstudier och resultat. IPD 2001:01. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.

Moldenhawer, B. (2000). Minoritetskulturer och deras genomslag i skolan. I: J. Bjerg (Red.), Pedagogik: en grundbok (s. 380-404). Solna: Liber.

Molife, L., & Corral, M. (2007). Gäller den mångkulturella skolan även för lärarna? Stockholm: Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Lärarhögskolan

Stockholm.

Nieto, S. (1999). The light in their eyes: creating multicultural learning communities. New York: Teachers College Press.

Nyström, M. (2003). Kunskap, kultur – krock? En studie av hur några lärare med utländsk examen ”översätter” sin yrkeskompetens till ett nytt kulturellt system. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet. Prop.1998/99:110: Vissa skolfrågor mm. Regeringens proposition 1998/99:110.

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sandlund, M. (2010). Lärare med utländsk bakgrund. Sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Skollagen 1997:1212. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sjögren, A. (1996). Språket, nykomlingens nyckel till samhället, men också en svensk försvarsmekanism. I: A. Sjögren, I. Ramberg & A. Runfors (Red.), En ”bra”

svenska? Om språk, kultur och makt: en antologi inom projektet Språk och miljö (s. 19-40). Tumba: Mångkulturellt centrum.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.

Internet:

Göteborgs universitet. Kompletterande utbildningar vid Göteborgs universitet -

lägesrapport och utvecklingsmöjligheter. Dnr G 11 1471/10. Hämtad från WWW den 2011-02-15, http://www.gu.se.

Högskoleverket. Behörighet för lärare. Hämtad från WWW 2011-02-28, www.hvs.se . Sundström, U. (2010). Resultaten sjunker för elever födda utomlands. Lärarnas nyheter.

Hämtad från WWW 2011-04-26, http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-utomlands .

ULV-projektet - Utländska Lärares Vidareutbildning. Hämtad från WWW 2011-04-06, http://www.lun.gu.se/utbildning/ulv/ .

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från WWW 2011-03-30,

Bilaga I Missivbrev Hej!

Vi heter Pia Lahti och Svitlana Bäck och vi läser ULV- projektet på Göteborgs universitet.

Jag (Pia) har finska föräldrar men växte upp i Sverige. Efter gymnasiet flyttade jag till Spanien där jag utbildade mig till lärare i engelska. Där gifte jag mig också och fick barn. För tre år sedan flyttade jag hem igen efter fjorton år utomlands. Parallellt med mina studier arbetar jag på Folkuniversitetet med svenska som främmande språk. Svitlana kommer från Ukraina. Hon kom till Sverige för 10 år sedan och är gift med en svensk man. I Ukraina utbildade hon sig till lärare i engelska. I Sverige arbetar hon som lärare i SV 2 på Lernia sedan sex år tillbaka.

Vi går vår tredje termin på ULV- projektet och för tillfället skriver vi C-uppsats tillsammans. Vår handledare är Caroline Runesdotter. Vi vill ta reda på hur kraven på svenskkunskaper är för lärare i skolan. Därför vill vi veta hur du själv upplevt kraven på svenska när du sökt arbete som lärare eller när du arbetar som lärare. Vilka svårigheter av att inte ha svenska som modersmål har du själv mött? Har du några fördelar av att ha ett annat modersmål i ditt arbete inom skolan?

När man flyttar till ett annat land är det inte bara ett nytt språk man ska lära sig utan också kulturella aspekter som kan vara svåra att förstå. Som lärare blir detta väldigt tydligt. Du som arbetar i den svenska skolan har värdefull information som kan vara till hjälp för dem som snart ska ut i arbetslivet. Dina åsikter har också en mycket stor betydelse för vårt arbete. Därför skulle vi vara intresserade av att ta del av dina erfarenheter, både av ULV- projektet och av den svenska skolan.

Undersökningen görs i form av en intervju där en av oss kommer att ställa dig några frågor som handlar om svenska språket i ditt yrke. Din medverkan förblir konfidentiell, d.v.s. att bara vi, Svitlana och Pia, har tillgång till det inspelade materialet och att ditt namn inte nämns i uppsatsen. Du kan också när som helst avbryta ditt samarbete med oss.

Om du är intresserad av att delta i undersökningen, tveka inte att ta kontakt med oss! Detta kan du göra antingen på telefon eller via mail:

Pia Lahti: xxxx@yahoo.com / (telefonnummer) alt

Svitlana Bäck: xxxx@gmail.com / (telefonnummer)

Vi hoppas att du inte har något emot att vi kontaktar dig på telefon inom kort om vi inte får något svar från dig.

Tack på förhand för din medverkan! Göteborg i mars 2011

Bilaga II

Intervjufrågor till nuvarande ULV: are:

Vilka språk, förutom svenska, talar du? Har det varit till hjälp i ditt arbete? Frågor om ULV- kursen:

Vad har varit svårt under kursen? Har kurslitteraturen varit svår att förstå? Har de skriftliga uppgifterna varit ansträngande?

Har du använt dig av språkhandledningen under ULV- projektet?

Om ja, i så fall hur och i vilken omfattning? Har det varit en bra hjälp? Förklara. Om nej, vilka synpunkter har du på det? Har du krävt att få hjälp?

Borde ULV- projektet innehålla mer språkträning? Frågor om praktiken:

Berätta lite hur det var på praktiken?

När är svenska språket ett hinder i arbetet som lärare? Telefonsamtal, arbetslagsmöte, föräldrasamtal? I klassrummet med eleverna?

Vilka situationer är lättast att klara av? Hur gick det med kommunikationen med elever och lärare?

Vad tror du att du har för möjligheter att få anställning som lärare efter ULV- projektet? När du förbereder dina lektioner,får du förbereda även din svenska?

Bilaga III

Intervjufrågor till Gamla ULV: are:

Vilka språk, förutom svenska, talar du? Har det varit till hjälp i ditt arbete? Har du jobb som lärare nu? Beskriv din tjänst.

Hur lång tid tog det innan du fick jobb efter ULV- projektet? Hur fick du jobbet? Har du upplevt att din svenska var ett hinder för att få ett jobb i en svensk skola? Tycker du att det är svårt att inte ha svenska som modersmål? I vilka situationer? Med eleverna i klassrummet? I föräldrasamtal? I arbetslagsmöten?

Förutom språket finns det även kulturella skillnader. Hur klarar du de kulturella koderna?

Skulle du vara en annorlunda lärare om du talade ditt modersmål i ditt arbete? När du förbereder dina lektioner,får förbereda även din svenska?

På vilket sätt kan ditt modersmål/de olika språk du talar vara en tillgång i den svenska skolan?

På vilket sätt kan din kultur vara en tillgång i den svenska skolan?

Behöver man tala perfekt svenska/tala utan brytning för att arbeta som lärare?

Hur skulle en utländsk lärare med brytning uppfattas i ditt hemland? Hur gör du för att förbättra din svenska? Ge exempel på några strategier.

Vilka råd när det gäller svenska språket skulle du ge till en person som studerar ULV? Borde ULV- projektet innehålla mer språkträning?

Bilaga IV

Intervjufrågor till VFU-handledare:

Hur många utländska praktikanter har du handlett?

Kan du berätta lite om dem? Ursprung, modersmål, ålder, etc.

Hur bedömer du din praktikants språkkunskaper i svenska? Har du någon gång fått be dem förbättra sitt språk?

Hur ser du på utländska lärare i den svenska skolan? Fördelar? Svårigheter? Vad kan de bidra med?

Vilka råd när det gäller svenska språket skulle du ge din utländska praktikant? Vad tror du om din utländska praktikants chans till anställning i svensk skola? Skulle du kunna tänka dig att ha henne/honom i ditt arbetslag?

Hur viktigt är det att kunna bra svenska som lärare? Motivera.

Behöver man tala perfekt svenska/tala utan brytning för att arbeta som lärare? Har din praktikant kunnat avkoda kulturella koder? Ge konkreta exempel. Vilka svårigheter kan en utländsk lärare möta om hon/han inte kan bra svenska? Har eleverna på skolan kommenterat din praktikants språkkunskaper i svenska? Om ja, vilka reaktioner på språket fick din praktikant?