5 Empirisk analys
6.5 Förslag till framtida forskning
68
totalt 111 individer, 87 tillhörande Generation Y och 24 tillhörande Generation X, att resultatet kanske inte är representativt för hela populationen. En lösning på problemet hade varit att mer aktivt söka upp individer som kunnat medverka i studien och genomföra enkätundersökningar på till exempel skolor eller arbetsplatser. Eftersom enkäten var anonym kunde inte påminnelse skickas ut till dem som inte besvarat enkäten, utan istället delades enkäten ytterligare en gång. Försök gjordes även att dela enkäten i olika finansiella internetforum, men utan vetskap hade de flesta forum interna regler som innebar att enkätundersökningar var förbjudna.
Följaktligen hade urvalet kunnat förbättras ytterligare genom att istället använda sig av sannolikhetsurval vilket hade ökat tillförlitligheten för resultatet och dess förmåga att vara representativt för populationen. Dock hade studien blivit för omfattande för de resurser som fanns tillgängliga vilket gjorde att ett sannolikhetsurval inte var möjligt.
De karaktäristiska dragen för generationerna hämtades från tidigare studier utförda i andra länder och efter analys visade det sig att det fanns inkonsekventa svar på generationsbasis. En anledning kan vara att dragen skiljer sig nationsvis vilket gör att karakteristika utförda på individer utanför Sverige inte kan appliceras på svenska individer. Ett alternativ till att komma tillrätta med detta problem kan vara att komplettera den kvantitativa metoden med kvalitativ metod och då genom till exempel fokusgrupper eller intervjuer. Detta gör att de karakteristiska dragen bättre avspeglar de studerade generationerna vilket kunde gett studien ett bättre resultat.
6.5 Förslag till framtida forskning
Som tidigare nämnts kan det relativt låga antalet respondenter ha påverkat resultaten av undersökningen negativt. De demografiska faktorer som visade sig signifikant påverka Generation Y i deras långsiktiga finansiella planering blev endast ålder och etnicitet.
Däremot visade sig kontrollvariabeln finansiell kunskap ha en markant positiv påverkan på nästan alla beroende variabler. De karaktärsdrag som tidigare forskning visat vara utmärkande för Generation Y kunde inte påvisas signifikanta i en svensk kontext.
Vi hoppas därför att denna uppsats inspirerar andra att ta vid där vi slutade och undersöka hur man kan öka den finansiella kunskapen hos Generation Y och den övriga
69
befolkningen för att på så sätt öka deras egen förmåga att påverka sin framtida levnadssituation. Vidare är vår förhoppning även att vi inspirerat andra till att undersöka vilka särskilda karaktärsdrag som kännetecknar Generation Y i Sverige och varför etnicitet påverkar risktagandet hos icke etniska svenskar negativt.
70
Referenser
Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, Förståelse, Vetande – Hermeneutik i teori och praktik (Vol. 2). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Abbott, A. J., & De Vita, G. (2003). Another Piece in the Feldstein-Horioka Puzzle.
Scottish Journal of Political Economy , 50, ss. 68-89.
Aboraya, A. (2014). The reliability of the Standard for Clinicians' Interview in Psychiatry (SCIP): A clinician-administered tool with categorical, dimensional and numeric output.
Schizophrenia Reseach , 156 (2-3), 174-183.
Aktier/nyheter. (den 24 02 2017). Hämtat från VA Finans:
http://www.vafinans.se/aktier/nyheter/Ny-statistik-Stockholmsboersen-aer-en-guldgruva-i-vaerldsklass-och-har-varit-det-i-oever-100-%C3%A5r-1001780542 den 21 03 2017 Al-Ajmi, J. Y. (2008). Risk tolerance of individual investors in an emerging market.
International Research Journal of Finance and Economics , 17 (1).
Ameriks, J., & Utkus, S. P. (2011). Generations: Key drivers of investor behavior.
Vanguard.
Attanasio, O. P., & Weber, G. (1994). The UK Consumption Boom of the Late 1980s:
Aggregate Implications of Microeconomic Evidence. The Economic Journal , 104 (427), 1269-1302.
Barber, B. M., & Odean, T. (2000). Trading Is Hazardous to Your Wealth: The Common Stock Investment Performance of Individual Investors. The Journal of Finance , 55 (2), 773-806.
Black, A. (2010). Gen Y: Who They Are and How They Learn. Educational Horizons , 88 (2), 92-101.
Brambor, T., Clark, W., & Golder, M. (2006). Understanding Interaction Models:
Improving Empirical Analyses. Political Analysis , 14 (1), ss. 63-82.
Bryman, A., & Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
71
Bukodi, E., & Goldthorpe, J. H. (2013). Decomposing ‘social origins’: The effects of parents’ class, status and educational on the educational attainment of their children.
European Sociological Review , 29 (5), ss. 1024-1039.
Burton, J., Nandi, A., & Platt, L. (2010). Measuring ethnicity: challenges and opportunities for survey research. Ethnic and Racial Studies , ss. 1332-1349.
Camerer, C., Loewenstein, G., & Prelec, D. (March 2005). Neuroeconomics: How neuroscience can inform economics. Journal of Economic Literature , 43 (1), ss. 9-64.
Chavali, K., & Mohanraj, P. M. (2016). Impact of Demographic Variables and Risk Tolerance on Investment Decisions: An Empirical Analysis. International Journal of Economics and Financial Issues , 6 (1), 169-175.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund, L. (2001). Marknadsundersökning : en handbok (Vol. 4). Lund: Studentlitteratur AB.
Chung, Y., & Park, Y. (2015). Do financial networks matter in retirement investment decisions? Evidence from Generation Yers. Financial Services Review , 24 (1), 77-99.
Crofts, M. (den 16 03 2015). Pensionsskolan. Hämtat från Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/ekonomi/pensionsskolan/pensionera-dig-smart-sa-racker-pengarna-langre/ den 10 03 2017
Curtin, M. (den 21 Oktober 2009). China’s taste for luxury. Wall Street .
De Bondt, W., Mayoral, R. M., & Vallelado, E. (2013). Behavioral Decision-Making in Finance: An Overview and Assessment of Selected Research. Spanish Journal of Finance and Accounting , 42 (157), ss. 99-118. .
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna . Lund: Studentlitteratur AB.
Diemer, M. A., Mistry, R. S., Wadsworth, M. E., López, I., & Reimers, F. (2013). Best Practices in Concepualizing and Measuring Social Class in Psychologicas Researh.
Analyses of Social Issues and Public Policy , 13 (1), ss. 77-113.
Embrey, L. L., & Fox, J. J. (1997). Gender Differences In The Investment Decision-Making Process. Journal of Financial Counseling and Planning , 8 (2), 33-39.
72
Faff, R., Mulino, D., & Chai, D. (2008). ON THE LINKAGE BETWEEN FINANCIAL RISK TOLERANCE AND RISK AVERSION. The Journal of financial research , 31 (1), 1-23.
Fisher, I. (1930). The Theory of Intereset. London: McMillan.
Folkhälsorapportering. (den 10 03 2017). Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/medellivslangd/
Frankfurter, G. M., & McGoun, E. G. (2000). Market efficiency or behavioral finance:
The nature of the debate . The Journal of Psychology and Financial Markets , 1 (4), ss.
200-210.
Frino, A., Lepone, G., & Wright, D. (2015). Investor Characteristics and the disposition effect. Pacific-Basin Finance Journal , 31, ss. 1-12.
Grable, J. E., & Lytton , R. (1998). Investor risk tolerance: testing the efficacy of demographics as differen-tiating and classifying factors. Financial Counseling and Planning , 9, 61-74.
Grable, J. E., & Lytton, R. (1999). Financial Risk Tolerance Revisited: The Development of a Risk Assessment Instrument. Financial Services Review , 8, 163-181.
Grose, M. (2005). XYZ: The New Rules of Generational Warfare. Sydney: Random House.
Gursoya, D., Maier, T. A., & Chic , C. G. (2008). Generational differences: An examination of work values and generational gaps in the hospitality workforce.
International Journal of Hospitality Management , 27 (3), 448-458.
Hallahan, T., Faff, R., & McKenzie, M. (2003). An Exploratory Investigation of the Relation between Risk. Journal of Multinational Financial Management , 13 (4-5), 483-502.
Holm, J. (den 12 09 2016). Dina pengar. Hämtat från Expressen:
http://www.expressen.se/dinapengar/sparande/fonderna-som-snuvar-dig-pa-pensionen/
den 10 03 2017
73
Iyer, R., & Reisenwitz, T. H. (2009). DIFFERENCES IN GENERATION X AND GENERATION Y: IMPLICATIONS FOR THE ORGANIZATION. Marketing Management Journal , 19 (2), 91-103.
Jaggia, S., & Thosar, S. (2000). Risk Aversion and the Investment Horizon: A New Perspective On the Time Diversification Debate. The Journal of Psychology and Financial Markets , ss. 211-215.
Jean, T. M., & Campbell, S. M. (2008). Generational differences in psychological traits and their impact on the workplace. Journal of Managerial Psychology , 23 (8), 862-877.
Kahneman, D., & Tversky, A. (1991). Loss Aversion in Riskless Choice: A Reference- Dependent Model. The Quarterly Journal of Economics , 106 (4), ss. 1039-1061.
Kahneman, D., & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. Econometrica , 47 (2), 263-292.
Kapoor, C., & Solomon, N. (2011). Understanding and managing generational differences in the workplace. Worldwide Hospitality and Tourism Themes , 3 (4), 308-318.
Katona, G. (1975). Psychological Economics. New York: Elsevier Scientific Publishing Company.
Keepnews, D. M., Brewer, C. S., Kovner, C. T., & Hyun Shin, J. (2010). Generational differences among newly licensed registered nurses. Nursing Outlook , 58 (3), 155-163.
Klos, A., Weber, E. U., & Weber, M. (2005). Investment decisions and time horizon:
Risk perception and risk behavior in repeated gambles. Management Sciene , 51 (12), ss.
1777-1790.
Kritzman, M. (1994). What practitioners need to know about time diversification.
Financial Analysts Journal , 50, ss. 14-18.
Länsförsäkringar. (den 31 01 2017). Nyhetsrum. Hämtat från Länsförsäkringar:
http://mb.cision.com/Public/152/2175644/ab458834acebf421.pdf
Lewellen, W. G., Lease, R. C., & Schlarbaum, G. G. (1977). Patterns of Investment Strategy and Behavior Among Individual Investors. The Journal of Business , 50 (3), 296-333.
74
Lovric, M., Kaymak, U., & Spronk, J. (May 2008). A Conceptual Model of Investor Behavior. ERIM REPORT SERIES .
Lusardi, A., & Mitchell, O. S. (2008). Planning and financial literacy: How do women fare? American Economic Review , 98 (2), 413-417.
Martin, C. A. (2005). From high maintenance to high productivity: What managers need to know about Generation Y. Industrial and Commercial Training , 37 (1), 39-44.
Meier, K., Kirchler, E., & Hubert, A.-C. (1999). Savings and investment decisions within private households: Spouses' dominance in decisions on variours forms of investment.
Journal of Economic Psychology , 20 (5), ss. 499-519.
Meyer, D. J., & Meyer, J. (2006). Measuring Risk Aversion, Foundations and Trends . Microeconomics , 2 (2), ss. 107-203.
Myers, K. K., & Sadaghiani, K. (2010). Millennials in the Workplace: A Communication Perspective on Millennials’ Organizational Relationships and Performance. Journal of Business and Psychology , 25 (2), 225–238.
Nagy, R. A., & Odenberger, R. W. (Jul-Aug 1994). Factors Influencing Individual Investor Behavoir. Financial Analysts Journal , 50 (4), ss. 63-68.
Narayan, P. K. (2005a). The Saving and Investment Nexus for China: Evidence from coinegration tests. Applied Economics , 37 (17), ss. 1979-1990.
Narayan., P. (2005b). The relationship between saving and investment for Japan. Japan and the World Economy , 17 (3), ss. 293-309.
Ng, E. S., Schweitzer, L., & Lyon, S. T. (2010). New Generation, Great Expectations: A Field Study of the Millennial Generation. Journal of Business and Psychology , 25 (2), 281-292.
Nga, J. K., & Ken Yien, L. (2013). Nga, J. K., & Ken Yien, L. (2013). The influence of personality trait and demographics on financial decision making among Generation Y.
Young Consumers , 14 (3), 230-243.
75
Nguyen, T., & Schuessler, A. (2012). Investment Decisions and Socio-demographic Characteristics – Empirical Evidence from Germany. International Journal of Economics and Finance , 4 (9), 1-12.
Nofsinger, J. R. (2012). The Psychology of Investing (5 uppl.). Boston: Pearson Series in Finance.
O´Brien, R. M. (2007). A caution regarding rules of thumb for variance inflation factors.
Quality & Quantity , 41 (5), 673-690.
Ohlin, J. (den 04 02 2015). SvD Näringsliv. Hämtat från Sydsvenska dagbladet:
https://www.svd.se/har-ar-basta-alternativen-till-privat-pensionssparande den 10 03 2017 Outreville, F. J. (2015). THE RELATIONSHIP BETWEEN RELATIVE RISK AVERSION AND THE LEVEL OF EDUCATION: A SURVEY AND IMPLICATIONS FOR THE DEMAND FOR LIFE INSURANCE. Journal of economic surveys , 29 (1), 97-111.
Pallant, J. (2013). The SPSS Survival Manual: A Step by Step Guide to Data Analysis Using IBM Spss (Vol. 5). Buckingham: Open University Press.
Penman , S., & McNeill, L. S. (2008). Spending their way to adulthood: consumption outside. Young Consumers , 9 (3), 155-169.
Petersson , K. (2016). Hög utbildning går i arv. Välfärd , 1 (10).
Roszkowski, M., Snelbecker, G., & Leimberg , S. (1993). Risk tolerance and risk aversion. i S. R. Leimberg, M. J. Satinsky, R. J. Doyle Jr, & M. S. Jackson, The Tools &
Techniques of Financial Planning (Vol. 4, ss. 213-226). Cincinnati OH: National Underrwriter.
Rouzbehani, R. (den 05 08 2008). Analyser. Hämtat från Aktiespararna:
http://www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Analyser/2008/augusti/Den-starkaste-kraften-i-Universum/ den 10 03 2017
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students (Vol. 6). Harlow, Essex, England: Pearson Education Limited.
SCB - Tema utbildning. (2016). Samband mellan barns och föräldrars utbildning.
76
Sharpe, W. F. (1964). CAPITAL ASSET PRICES: A THEORY OF MARKET EQUILIBRIUM UNDER CONDITIONS OF RISK. The Journal of Finance , 19 (3), ss.
425- 442.
Smith, D. G., Hart, C., Hole, D., MacKinnon, P., Gillis, C., Watt, G., o.a. (1998).
Education and occupational social class: which is the more important indicator of mortality risk? J Epidemiol Community Health. , 52 (3), 153-160.
Smola, K. W., & Sutton, C. D. (2002). Generational differences: revisiting generational work values for the new millennium. Journal of Organizational Behavior , 23 (4), 363–
382.
Spanier, G. B. (1976). Measuring Social Class among College Students: A Research Note. Adolescence , 11 (44), s. 541.
Sparbanken. (den 16 02 2017). Sparbanken. Hämtat från Press:
https://www.sparbanken.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/article/cid_2 232136.pdf
Taffler, R. J., & Somerville, A. R. (1995). Banker judgement versus formal forecasting models: The case of country risk assessment. Journal of Banking & Finance , 9 (32), 281-297.
Uppslagsverk. (u.d.). Hämtat från NE Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demografi den 10 03 2017 (2014). Utbildningsstatistisk årsbok 2015. Statistiska Centralbyrån.
Wärneryd, K.-E. (1999). The Psychology of Saving - A Study on Economic Psychology.
Cheltenham, UK: Edward Elgar.
Wang, H., & Hanna, S. (1997). Does risk tolerance decrease with age? Financial Counseling and Planning , 8 (2), ss. 27-31.
West, J. (2012). Financial literacy education and behaviour unhinged: combating bias and poor product design. International Journal of Consumer Studies , 36 (5), 523-530.
Willis, L. E. (May 2011). The Financial Education Fallacy. American Economic Review , 101 (3), ss. 429-434.
77
Viswanathan, V., & Jain, V. (2013). A dual-system approach to understanding. Journal of Consumer Marketing , 30 (6), 484-492.
Yao, R., Sharpe, D. L., & Wang, F. (2011). Decomposing the age effect on risk tolerance.
Journal of Socio-Economics, , 40 (6), ss. 879-887 .
Yao., R., & Hanna, S. D. (2005). The Effect of Gender and Marital Status on Financial Risk Tolerance. Journal of Personal Finance , 4 (1), 66-85.
78