• No results found

5. Empirisk metod

7.4 Förslag till framtida forskning

Den här studien avser att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studiens resultat visar att Revisionsbyrå A har tillgång till och använder interna kontrollprogram, teknisk utrustning, nätverk, comfort, erfarenhet, kompetens, kunskap, utbildning, lagböcker, handböcker, samt tidningarna Balans och Resultat. De här resurserna medför att Revisionsbyrå A kan leverera hög revisionskvalitet.

Framtida forskning kan använda modell 7.1 som utgångspunkt i en ny studie. Genom att använda sig av modellen kan studien förklara vilken eller vilka av resurserna som är viktigast för hög revisionskvalitet. Forskarna måste därmed sätta resurserna i relation till varandra. Studien skulle även kunna förklara hur var och en av resurserna påverkar en byrås levererade revisionskvalitet. För att kunna beskriva det ovannämnda skulle studien kunna använda sig av hypoteser. Exempel på hypoteser som skulle kunna testas är:

H1: Erfarenhet är en viktigare resurs än kompetens för att kunna leverera hög revisionskvalitet. H2: Teknisk utrustning är revisorns viktigaste resurs för att kunna leverera hög revisionskvalitet.

H3: Interna kontrollprogram har lägre påverkan på revisionskvalitet än andra typer av resurser.

H4: Erfarenhet och kompetens är viktigare resurser än lagböcker och standarder för att leverera hög revisionskvalitet.

48

Genom att testa hypotes ett till fyra, och/eller liknande hypoteser, kan den eller de viktigaste resurserna för hög revisionskvalitet urskiljas, samt den eller de resurser som är minst viktiga för revisionskvalitet. En sådan studie skulle därmed kunna förklara vilka resurser som revisorer på revisionsbyråer har mest, respektive minst nytta av för att öka sin levererade revisionskvalitet.

Framtida forskning skulle även kunna använda den här studiens resultat som grund för ytterligare en hypotesprövande studie. Studien kan testa, utifrån resurser, om revisorer på icke Big 4 byråer kan leverera hög revisionskvalitet. Den studien skulle kunna möjliggöra en jämförelse mellan Big 4 och icke Big 4 byråer genom att testa följande hypoteser:

H5: Revisorer på icke Big 4 byråer kan, baserat på resurser, leverera hög revisionskvalitet. H6: Revisorer på icke Big 4 byråer kan, baserat på resurser, leverera samma revisionskvalitet som revisorer på Big 4 byråer.

En studie som testar hypotes fem och sex, och/eller liknande hypoteser, kan visa om revisorer på icke Big 4 byråer kan leverera hög revisionskvalitet. Studien skulle även visa om revisorer på icke Big 4 byråer kan leverera samma revisionskvalitet som revisorer på Big 4 byråer. Genom att testa den här typen av hypoteser skulle därmed en jämförelse mellan Big 4 och icke Big 4 byråer möjliggöras.

49

Referenser

Abou-El-Sood, H., Kotb, A., & Allam, A. (2015). Exploring Auditors' Perceptions of the Usage and Importance of Audit Information Technology. International Journal of Auditing, 19(3), 252-266.

Adeyemi, S. B., Okpala, O., & Dabor, E. L. (2012). Factors Affecting Audit Quality in Nigeria.

International Journal of Business and Social Science, 3(20).

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder . Stockholm: Liber AB. Al-Thuneibat, A. A., Issa, R. T., & Baker, R. A. (2011). Do audit tenure and firm size contribute

to audit quality? Empirical evidence from Jordan. Managerial Auditing Journal, 26(4), 317-334.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Azizkhani, M., Monroe, G. S., & Shailer, G. (2010). The value of Big 4 audits in Australia.

Accounting and Finance, 50(4), 743-766.

Balans. (2014a, juni 11). Debatt: Revisionskvalitet - vad är det? Hämtat från Tidningen Balans hemsida: http://www.tidningenbalans.se

Balans. (2014b, mars 27). Ledare: Nyckeln till kvalitet är att förstå verksamheten. Hämtat från Tidningen Balans hemsida: http://www.tidningenbalans.se

Balans. (2015, januari 19). Nyheter: Kvalitet och förtroende. Hämtat från Tidningen Balans hemsida: http://www.tidningenbalans.se

Bedard, J. C., Johnstone, K. M., & Smith, E. F. (2010). Audit Quality Indicators: A Status Update on Possible Public Disclosures and Insights from Audit Practice. Current Issues

in Auditing, 4(1), C12-C19.

Bills, K. L., Swanquist, Q. T., & Whited, R. L. (2016). Growing Pains: Audit Quality and Office Growth. Conpemporary Accounting Research, 288-313.

Broberg, P. (2013). The Auditor at Work: A study of auditor practice in Big 4 audit firms. Lund: Doctoral dissertation, Department of Business Administration, School of Economics and Management, Lund University.

Broberg, P., Tagesson, T., Argento, D., Gyllengahm, N., & Mårtensson, O. (2016). Explaining the influence of time budget pressure on audit quality in Sweden. Journal of

Management & Governance, 1-20.

Brown, V. L., Gissel, J. L., & Neely, D. G. (2016). Audit quality indicators: perceptions of junior-level auditors. Managerial Auditing Journal, 31(8-9), 949-980.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

50

Cabrita, M. d., & Bontis, N. (2008). Intellectual capital and business performance in the Portuguese banking industry. International Journal of Technonogy Management, 43(1- 3), 202-237.

Carrington, T., & Catasús, B. (2007). Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58. Carter, C., & Spence, C. (2014). Beeing a Successful Professional: An Exploration of Who

Makes Partner in the Big 4. Contemporary Accounting Research, 31(4), 949-981. Cassell, C. A., Giroux, G., Myers, L. A., & Omer, T. C. (2013). The Emergence of Second-Tier

Auditors in the US: Evidence from Invertor Perceptions of Financial Reporting Credibility. Journal of Business Finance & Accounting , 40(3-4), 350-372.

Cassell, C., & Symon, G. (1994). Qualitative Methods in Organizational Research: A Practical

Guide . London: SAGE Publications .

Chandler, R. A. (1991). “Guardians of Knowledge and Public Interest”: A Reply. Accounting,

Auditing & Accountability Journal, 4(4).

Cheng, Y.-S., Liu, Y.-P., & Chien, C.-Y. (2009). The association between auditor quality and human capital. Managerial Auditing Journal, 24(6), 523-541.

Choi, J.-H., Kim, F., Kim, J.-B., & Zang, Y. (2010). Audit Office Size, Audit Quality and Audit Pricing. A Journal of Practice and Theory, 29(1), 73-97.

Christensen, B. E., Glover, S. M., & Omer, T. C. (2015). Understanding Audit Quality: Insights from Audit Professionals and Investors. Contemporary Accounting Research, 33(4), 1648-1684.

Coleman, J. S. (1990). Foundations of Social Theory. Cambridge, Massachusetts and London, England: The Belknap Press of Harvard University Press.

Cottingham, M. D. (2016). Theorizing emotional capital. Theory and Society, 45(5), 451-470. Dagens Industri. (2016, mars 1). Artiklar: 2016: 3: 1: Debatt Revisorn måste vara tuff. Hämtat

från Dagens Industris hemsida: http://www.di.se

DeAngelo, L. E. (1981). Auditor Size and Audit Quality. Journal of Accounting and

Economics, 3(3), 183-199.

DeFond, M., & Zhang, J. (2014). A review of archival auditing research. Journal of Accounting

and Economics, 58(2), 275-326.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Duff, A. (2009). Measuring audit quality in an era of change: An empirical investigation of UK audit market stakeholders in 2002 and 2005. Managerial Auditing Journal, 24(5), 400- 422.

Enofe, A. O., Mgbame, C., Aderin, A., & Ehi-Oshio, O. (2013). Determinants of Audit Quality in the Nigerian Business Environment. Research Journal of Finance and Accounting, 4(4), 36-43.

51

Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber AB.

FAR. (2017, mars 2). Om FAR: Det här är FAR. Hämtat från FAR:s hemsida: http://www.far.se FAR Förlag. (2006). Revision: En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag AB.

Financial Reporting Council. (2006). Promoting audit quality. Hämtat från <https://www.frc.org.uk/Our-Work/Publications/FRC-Board/Discussion-Paper-

Promoting-Audit-Quality.pdf> Hämtat: 2017-03-01.

Fischer, M. J. (1996). "Real-izing" the benefits of new technologies as a source of audit evidence: An interpretive field study. Accounting, Organizations and Society, 21(2-3), 219-242.

Francis, J. R. (2004). What do we know about audit quality? The British Accounting Review, 36(4), 345-368.

Francis, J. R. (2011). A Framework for Understanding and Researching Audit Quality.

Auditing: A Journal of Practice & Theory, 30(2), 125-152.

Francis, J. R., & Yu, M. D. (2013). Office Size of Big 4 Auditors and Client Restatements.

Contemporary Accounting Research, 30(4), 1626-1661.

Gaynor, L. M., Kelton, A. S., Mercer, M., & Yohn, T. L. (2016). Understanding the Relation between Financial Reporting Quality and Audit Quality. Auditing: A Jorunal of Practice

& Theory, 35(4), 1-22.

Gendron, Y. (2000). Openness to context-based research: the gulf between the claims and actions of Big Six firms in the USA. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 13(2), 175-196.

Goffman, E. (1990). The presentation of self in everyday life. London: Penguin Books.

Gratton, L., & Ghoshal, S. (2003). Managing Personal Human Capital:: New Ethos for the ‘Volunteer’ Employee. European Management Journal, 21(1), 1-10.

Harvey, C., Kelly, A., Morris, H., & Rowlinson, M. (2010). The Association of Business Schools. Academic Journal Quality Guide, Version, 4.

Hegazy, M., & Tawfik, M. (2015). Performance measurement systems in auditing firms: Challenges and other behavioural aspects. Journal of Accounting in Emerging

Economies, 5(4), 395-423.

Humphrey, C. (2008). Auditing research: a review across the disciplinary divide. Accounting,

Auditing & Accountability Journal, 21(2), 170-203.

Hussainey, K. (2009). The Impact of Audit Quality on Earnings Predictability. Managerial

Auditing Journal, 24(4), 340-351.

IAASB. (2011, Januari). Audit Quality: An IAASB Perspective. Hämtat från International

Auditing and Assurance Standards Board:

<http://www.ifac.org/system/files/publications/files/audit-quality-an-iaasb-per.pdf> Hämtat: 2017-03-07.

52

IFAQ. (2009, december 15). International Standard on Quality Control 1. Hämtat från

International Federation of Accountants:

<http://www.ifac.org/system/files/downloads/a007-2010-iaasb-handbook-isqc-1.pdf> Hämtat: 2017-03-20.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Kaawaase, T. K., Assad, M. J., Kitindi, E. G., & Nkundabanyanga, S. K. (2016). Audit quality differences amongst audit firms in a developing economy: The case of Uganda. Journal

of Accounting in Emerging Economies, 6(3), 269-290.

Kang, M., Lee, H.-Y., Son, M., & Stein, M. (2016). The association between human resource investment by audit firms and their audit quality. Journal of Accounting & Economics, 1-23.

Klaus, H., Rosemann, M., & Gable, G. G. (2000). What is ERP? Information systems frontiers, 2(2), 141-162.

Klersey, G. F., & Mock, T. J. (1989). Verbal protocol research in auditing. Accounting,

Organizations and Society, 14(1-2), 133-151.

Knechel, W. R. (2016). Audit Quality and Regulation. International Journal of Auditing, 20(3), 215-223.

Knechel, W. R., Krishnan, G. V., Pevzner, M., Shefchik, L. B., & Velury, U. K. (2013). Audit Quality: Insights from the Academic Literature. Auditing: A Journal of Practice &

Theory, 32(sp1), 385-421.

Krahmer, E., & Ummelen, N. (2004). Thinking About Thinking Aloud: A comparison of two verbal protocols for usability testing. IEEE Transactions on Professional

Communication, 47(2), 105-117.

Lai, K.-W. (2013). Audit Reporting of Big 4 Versus Non-Big 4 Auditors: The Case of Ex- Andersen Clients. The International Journal of Accounting, 48(4), 495-524.

Law, P. (2008). An empirical comparison of non-Big 4 and Big 4 auditors' perseptions of auditor independence. Managerial Auditing Journal, 23(9), 917-934.

Lennox, C. S. (1999). Audit Quality and Auditor Size: An Evaluation of Reputation and Deep Pockets Hypotheses. Journal of Business Finance & Accounting, 26(7-8), 779-805. Lindvall, J. (2009). Controllerns nya roll. Borgå: Nordsteds Akademiska Förlag.

Louis, H. (2005). Acquirers' abnormal returns and the non-Big 4 auditor clientele effect.

Journal of Accounting and Economics, 40(1), 75-99.

Mennicken, A. (2005). Connecting Worlds: How International Auditing Standards Travel. Working Paper, London School of Economics.

O'Leary, D. E. (2004). On the Relationship between REA and SAP. International Journal of

53

Pentland, B. T. (1993). Getting comfortable with the numbers: Auditing and the micro- production of macro-order. Accounting, Organizations and Society, 18(7-8), 605-620. Petty, R., & Suresh, C. (2005). Voluntary Disclosure of Intellectual Capital by Hong Kong

Countries: Examining Size, Industry and Growth Effects over Time. Australian

Accounting Review, 15(2), 40.

Portes, A. (1998). Social capital: Its origins and applications in modern sociology. Annual

Review of Sociology, 24(1), 1-24.

Power, M. K. (1995). Auditing, expertise and the sociology of technique. Critical Perspectives

on Accounting, 6(4), 317-339.

Power, M. K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations

and Society, 28(4), 379-394.

Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). (2013). Audit Quality Indicators.

Standing Advisory Group Meeting Discussion. Washington, DC: PCAOB.

Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). (2017, maj 22). About the PCAOB. Hämtat från PCAOB:s hemsida: http://www.pcaobus.org

Revisorsnämnden. (2017a, mars 28). Startsida: Nyheter startsida: 2016: Namnbyte. Hämtat från Revisorsnämndens hemsida: http://www.revisorsnamnden.se

Revisorsnämnden. (2017b, mars 20). English: Laws, rules and standards. Hämtat från Revisorsnämndens hemsida: http://www.revisorsnamnden.se

Samaha, K., & Hegazy, M. (2010). An empirical investigation of the use of ISA 520 "analytical procedures" among Big 4 versus non-Big 4 audit firms in Egypt. Managerial Auditing

Journal, 25(9), 882-911.

Sawan, N., & Alsaqqa, I. (2013). Audit firm size and quality: Does audit firm size influence audit quality in the Libyan oil industry? African Journal of Business Management, 7(3), 213-226.

Silverman, D. (2010). En mycket kortfattad, ganska intressant och någotlunda billig bok om

kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Sirois, L.-P., & Simunic, D. A. (2011). Auditor Size and Audit Quality Revisited: The Importance of Audit Technology.

Sundgren, S., & Svanström, T. (2013). Audit office size, audit quality and audit pricing: evidence from small- and medium-sized enterprises. Accounting and Business

Research, 43(1), 31-55.

SVEREV. (2017, april 26). Om oss. Hämtat från SVEREV:s hemsida: http://www.sverev.se Tagesson, T., & Öhman, P. (2015). To be or not to be - auditors' ability to signal going concern

problems. Journal of Accounting & Organizational Change, 11(2), 175-192.

The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (2017, maj 22). About

54

Tjora, A. (2012). Från nyyfikenhet till systematisk kunskap: Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Tsipouridou, M., & Spathis, C. (2012). Earnings management and the role of auditors in an unusual IFRS context: The case of Greece. Journal of International Accounting,

Auditing and Taxation, 21(1), 62-78.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Ye, K., Yuan, R., & Cheng, Y. (2014). Auditor Experiences, Accounting Firm Size, and Client Ownership. Frontiers of Business Research in China, 8(2), 206-226.

55

Bilagor

Related documents