Efter genomförandet av denna studie har det visat sig finnas ett intresse för nedlagda järnvägar. I framtiden skulle det därför vara intressant att utföra en liknande studie för att se om det skett någon förändring gällande nedlagda järnvägar. Det för att se om problemet kvarstår eller om framsteg genomförts i avvecklingsförfarandet. Det blir då även intressant att studera hur ändrad markanvändning genomförts på ett effektivt sätt och på något sätt få fram statistik för vilka ändamål marken används till. Det skulle även vara möjligt att genomföra en generell studie för nedlagda järnvägar i hela Sverige vad gäller intresset. Det skulle dock kräva mer tid än vad ett
examensarbete omfattande 15 hp ger. Möjligheten finns också att studera mer noggrant hur många nedlagda järnvägar det faktiskt finns i Sverige.
Något som också vore intressant skulle vara att genomföra en mer juridisk studie där lagar och avvecklingsrutinen för järnvägar studeras mer ingående. Det för att se om avvecklingen kan genomföras annorlunda eller effektivare än vad den gör idag samt om det finns några brister i de lagar som berör avveckling av järnvägar.
7 Referenser
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualititive study using content analysis. NursingPlus Open. 2:8-14. Doi: 10.1016/j.npls.2016.01.001.
Bergsmän bruksfolk (u.å.). Välkommen till Järnvägs- och industrimuséet i Hagfors. [Broschyr]. [hemsida]. Hämtad: 2018-02-14. http://klaralvsbanan.se/om-banan-leden/klaralvsbanans-historia
Bernitz, U., Carlsson M., Heuman L., Leijonhufvud M., Magnusson Sjöberg C., Seipel P., Wrangling-Nerep W., Vogel H-H. (2017). Finna rätt: Juristens
källmaterial och metoder. (14 uppl., s. 30-31). Stockholm: Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. (Första uppl., s.11 & s.30-31). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Dellenbanans vänner. (u.å). Dellenbanans vänner. Hämtad: 2018-02-14. http://www.dellenbanan.se/dellenbanan_verksamhet.html
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (s. 24). Studentlitteratur, Lund.
Di Rucco, G., Sicignano, E., Fiore, P., D’Andria, E. (2017). Sustainable reuse of disused railway. Procedia Engeneering, 180, 1643-1652. Doi:
10.1016/j.proeng.2017.04.327
Ferretti, V., Degioanni, A. (2017). How to support the design and evaluation of redevelopment projects for disused railways? A methodological proposal and key lessons learned. Transportation research part D: Transport and Environment, 52, 29-48. Doi: 10.1016/j.trd.2017.02.008
Förenta nationerna. (u.å.). 17 globala mål för hållbar utveckling. [hemsida]. Hämtad: 2017-01-04. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn- info/vad-gor-fn-2/fns-arbete-for-utvecklingoch-fattigdomsbekampning/agenda-2030-globala-mal-for-hallbar-utveckling/17-globala-mal-forhallbar-utveckling/ Irvine, A., Drew, P. & Sainsbury, R. (2013). Am I Not Answering Your Questions Properly? Clarification, Adequacy and Responsiveness in Semi-structured
Telephone and Face-to-face Interviews. Sagepub, 13(1), 87-106. doi:10.1177/1468794112439086
Jonsson, T. (2013). Den gröna promenaden i staden: utformning av en promenadpark längs med Söderhamns gamla järnvägsspår. (Examensarbete,
http://hig.divaportal.org.webproxy.student.hig.se:2048/smash/get/diva2:617363 /FULLTEXT01.pdf
Klarälvsbanan (u.å.). Om Klarälvsbanan. Hämtad: 2017-12-14. http://klaralvsbanan.se/om-banan-leden/om-klaralvsbanan
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju enkät observationer. (Första uppl., s.31-40). Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Norell, L.(2007). Markåtkomst och ersättning för vägar,järnvägar och kraftledningar i Norden-
En översikt över processerna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Hämtad: 2018-0214 från Lantmäteriet.
Paasch, J. M., Walfridsson, M., Eriksson, A., Hedlund, E., & Juric, M. (2017). Abandoned Swedish joint facilities and utility easements – A case of ”legal pollution”. FIG (International Federation of Surveyors) Rewiev Journal. Köpenhamn.
SFS 1995:1649. Lagen om byggande av järnväg. Stockholm: Näringsdepartementet. SFS 1973:1149. Anläggningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1970:988. Fastighetsbildningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1970:994. Jordabalken. Stockholm: Justitiedepartementet.
Trafikverket (2015). Järnvägens utmaningar. Hämtad: 2017-12-14.
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall-av-vag-och-jarnvag/Sa-skoter-vijarnvagar/Jarnvagens-utmaningar/
Trafikverket (2014). Rutinbeskrivning avveckling av järnväg. Dokument ID: DOK 2014:0116.
Trafikverket. (2016). Underhåll av väg och järnväg. [hemsida]. Hämtad: 2017-12-14. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall-av-vag-och-jarnvag/ Trafikverket. (2016). Sveriges järnvägsnät. [hemsida]. Hämtad: 2017-12-14. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/ Trafikverket. (2017). Nationell järnvägsdatabas, NJDB. [hemsida]. Hämtad: 2017-12-14 https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/data/nationell-jarnvagsdatabas---njdb/
Trafikverket (u.å.). Trafikverkets dataprodukter – väg och järnväg. Hämtad 2017-12-14.
Trafikverket (u.å.). Väg eller järnväg på min mark – Hur får jag ersättning?. Hämtad 2018-0213
Bilaga A
i. Intervjufrågor till den ideella föreningen:
Vem är du och vad har du för roll i föreningen? Vad är syftet med er förening?
Tycker du/ni att järnvägar som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål är ett problem? I sådant fall varför?
Hur ser ägarförhållandet ut på den sträckan ni är intresserad av? Hur ser arbetet ut kring den sträckan?
Vad tycker du/ni om Trafikverkets avvecklingsrutin?
Finns det något intresse från er sida att nyttja den sträckan för annat ändamål? Som t.ex. Museum eller cykel- och gångväg.
Har du/ni någon uppfattning om det allmänt sätt finns ett intresse att nyttja järnvägar som inte längre används för sitt ändamål idag?
Har du/ni förslag på hur markanvändningen kan ändras på ett effektivt sätt? Som t.ex. Genom nyttjanderättsavtal, servitut, fastighetsreglering.
ii. Intervjufrågor till markägare som inte ändrat markanvändningen på en järnvägsfastighet:
Vi har förstått att du äger en fastighet som berörs av en nedlagd järnväg, stämmer det?
Vart ligger den nedlagda järnvägsfastigheten och har den något namn?
Vet du om järnvägsfastigheten ser likadan ut som den gjorde när den användes för sitt ursprungliga ändamål?
Vet du vem som äger den idag och vem som ägde den innan?
Finns det intresse från dig som skogsägare att nyttja den nedlagda järnvägen som går genom din skogsfastighet för annat ändamål?
Om ja, vilket/vilka ändamål?
På vilka sätt skulle du i sådant fall vilja ändra markanvändningen eller har du redan försökt ändra markanvändningen? T.ex. Genom nyttjanderättsavtal, arrende, köp eller liknande.
Tycker du att avvecklade/nedlagda järnvägar som inte används för sitt ursprungliga ändamål är ett problem? Om ja, i så fall varför och vad är det största problemet enligt dig?
Tror du att nedlagda järnvägar påverkar många markägare och i så fall på vilket sätt? Har du någon uppfattning om det allmänt sätt finns ett intresse att nyttja dessa järnvägar för andra ändamål?
iii. Intervjufrågor till markägare som har ändrat markanvändningen på en järnvägsfastighet:
Vi har förstått att du äger en fastighet i Östergötland som tidigare har berörts av en nedlagd järnväg, stämmer det?
Ligger den nedlagda järnvägsfastigheten kvar eller har ändrad markanvändning redan skett?
Om ändrad markanvändning redan har skett, på vilket sett fick ni tillgång till marken?
Genom t.ex. fastighetsreglering, köp etc.
Vet du vem som ägde järnvägsfastigheten innan er? På vilket sätt används marken idag?
Har du någon uppfattning om hur markanvändningen kan ändras på ett effektivare sätt? T.ex. nyttjanderättsavtal eller servitut.
Har du någon uppfattning om nedlagda järnvägar som inte används för sitt
ursprungliga ändamål är ett problem? Om ja, i så fall varför och vad är det största problemet enligt dig?
Tror du att nedlagda järnvägar påverkar många markägare och i så fall på vilket sätt? Har du någon uppfattning om det allmänt sätt finns ett intresse att nyttja dessa järnvägar för andra ändamål?
iv. Intervjufrågor till förrättningslantmätare:
Vem är du och vad har du för roll på Lantmäteriet?
Har du någon erfarenhet av förrättningsärenden som berör nedlagda järnvägsfastigheter?
Vad anser du är det effektivaste sättet för att ändra markanvändningen på en nedlagd järnvägsfastighet? T.ex. köp, fastighetsreglering, nyttjanderättsavtal, servitut. Vilka lagar anser du bäst tillämpliga för att ändra markanvändningen på en nedlagd järnvägsfastighet?
Trafikverket har en avvecklingsrutin för järnvägsfastigheter. Har du i något förrättningsärende gällande järnvägsfastigheter kommit i kontakt med den? Vad tyckte du om rutinen i sådant fall?
I vissa fall tas mark i anspråk för en järnvägsfastighet genom expropriation. Om järnvägsfastigheten sedan avvecklas, vad anser du bör hända med marken? Har du någon uppfattning om det allmänt sätt finns intresse att nyttja nedlagda järnvägsfastigheter för andra ändamål?
I sådant fall, för vilka ändamål?
Tror du att nedlagda järnvägsfastigheter allmänt sätt uppfattas som ett problem för markägare i närheten? T.ex. att den delar upp en fastighet som annars skulle kunna vara enhetlig.
v. Intervjufrågor till Trafikverket:
Vilken är din roll på Trafikverket?
Hur ser ert arbete ut kring järnvägar som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål?
Hur många järnvägar äger Trafikverket som idag inte används för sitt ursprungliga ändamål?
Varför ligger dessa kvar? Vad är den största anledningen?
Er avvecklingsrutin består av tre steg, 1. Upphörande av underhåll, 2. Nedläggning, 3. Rivning. Vad händer efter steg tre, dvs. Rivning och omhändertagande?
Har 1:8 LBJ någon betydelse i er avvecklingsrutin? I vilken mån används den och hur tolkar Trafikverket lagregeln?
Äger ni några nedlagda järnvägsfastigheter som idag har annan markanvändning? T.ex. väg m.m.
Finns intresse från Trafikverkets sida att använda järnvägsfastigheter som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål för något annat?
Finns det intresse från Trafikverkets sida att sälja, upprätta nyttjanderättsavtal eller t.ex. Arrendera ut järnvägsfastigheterna för att möjliggöra annan markanvändning?
Har ni någon uppfattning om det finns ett allmänt intresse att nyttja nedlagda järnvägar för andra ändamål?
Hur anser Trafikverket att ändrad markanvändning kan ske på det effektivaste sättet? Är övergivna/nedlagda järnvägar en utmaning enligt Er på Trafikverket?
Vad är i sådant fall den största utmaningen?
vi. Intervjufrågor till kommunerna:
Vem är du och vad har du för koppling till Klarälvsbanan? Vilken roll har kommunen gällande Klarälvsbanan?
När avvecklades den gamla järnvägen innan Klarälvsbanan blev cykel- och gångväg och hur gick det till?
Idag äger Trafikverket stora delar av Sveriges järnvägsnät, medverkade de i den här avvecklingsprocessen?
Har fastigheten fortfarande samma utformning och beteckning? Vem äger marken idag och hur ser förvaltning samt ansvar ut?
Genomfördes ändring av markanvändning på ett effektivt sätt enligt er?
Finns det några positiva och negativa effekter med den ändrade markanvändningen? Kan du i sådant fall ge några exempel?
Tror ni att ändring av markanvändning kan ske på ett effektivare sätt idag?
Har du/ni någon uppfattning om andra kommuner, föreningar eller privatpersoner har visat intresse för att göra något liknande med nedlagda järnvägar?