Föreliggande studie visar att unga vuxna somalier har det svårt att beskriva och prata öppet om psykisk ohälsa samt att söka stöd och hjälp för det. Detta beror på att finns stigma och de hjälpinsatser som erbjuds idag inte är tillräckligt. Det finns lite forskning kring unga vuxna somalier och psykisk ohälsa i Sverige trots att de är en stor grupp utlandsfödda som har stor risk att drabbas av psykisk ohälsa och samtidigt har svårt för att söka hjälp. Därför behövs mer forskning om detta samt hälsofrämjande insatser riktad till den gruppen.
Framtida forskning kan undersöka hur kunskaper kring psykisk ohälsa bör spridas till
invandrargrupper och nyanlända i Sverige. Detta kan ske genom att det till exempel förklarar på somaliska vad psykisk ohälsa innebär och vad för vård och möjligheter det finns gällande det. Samtidigt även öka kunskapen om psykisk ohälsa i grundskolan och högstadiet. Vidare förslag till framtida forskning kan vara att undersöka hur tabun och stigman kring ämnet kan brytas, samtidigt förebygga och upplysa psykisk ohälsa till bättre värdering sprids.
Denna studie anses vara relevant för folkhälsoarbetet då resultatet visar unga vuxna somaliers syn kring psykisk ohälsa. Studiens resultat kan komma till praktisk användning genom att det sker flera hälsofrämjande insatser riktat till målgruppen eftersom det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Det visas även att det finns ett stort behov kring att arbeta
hälsofrämjande genom att sprida kunskap i tidigt stadie bland målgruppen. Det är viktigt att skolor och kommuner börjar arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
gällande psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis finns det förhoppning att föreliggande resultat kan bidra till att utforma insatser som riktar till att främja kunskap kring psykisk ohälsa bland somalier som bor i Sverige.
29
REFERENSLISTA
Areba, E., Duckett, L., Robertson, C., & Savik, K. (2018). Religious Coping, Symptoms of Depression and Anxiety, and Well-Being Among Somali College Students. Journal of
Religion and Health, 57(1), 94–109. doi:10.1007/s10943-017-0359-3 Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J: Prentice Hall.
Barry, C., Sidoti, C., Briggs, S., Reiter, S., & Lindsey, R. (2017). Adolescent social media use and mental health from adolescent and parent perspectives. Journal of
Adolescence, 61, 1–11. doi:10.1016/j.adolescence.2017.08.005
Bettmann, J., Penney, D., Clarkson Freeman, P., & Lecy, N. (2015). Somali Refugees’ Perceptions of Mental Illness. Social Work in Health Care, 54(8), 738–757. doi:10.1080/00981389.2015.1046578
Bremberg, S. (2015). Mental health problems are rising more in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Pædiatrica, 104(10), 997-1004. doi:10.1111/apa.13075
Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa,
psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – En kunskapsöversikt.
Stockholm: Forte.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri. Stockholm: Natur & Kultur.
Chkonia, E., Nino, O., Morgoshia, S., & Nino, G. (2016). Attitude toward mental health in the Republic of Georgia. European Psychiatry, 33, S517–S517.
doi:10.1016/j.eurpsy.2016.01.1913
Folkhälsomyndigheten. (2018). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Gerritsen, A., Bramsen, I., Devillé, W., Willigen, L., Hovens, J., & Ploeg, H. (2006). Physical and mental health of Afghan, Iranian and Somali asylum seekers and refugees living in the Netherlands. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 41(1), 18–26. doi:10.1007/s00127-005-0003-5
Gilliver, S., Sundquist, J., Li, X. & Sundquist, K. (2014). Recent research on the mental health of immigrants to Sweden: a literature review. European Journal of Public Health,
24(Suppl. 1),72–79. doi:10.1093/eurpub/cku101
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
30
Hanisch, S., Twomey, C., Szeto, A., Birner, U., Nowak, D., & Sabariego, C. (2016). The
effectiveness of interventions targeting the stigma of mental illness at the workplace: a systematic review.(Report). BMC Psychiatry, 16(1), 1. doi:10.1186/s12888-015-0706- 4
Hinshaw, S. (2010). The mark of shame: Stigma of mental illness and an agenda for
change. New York: Oxford University Press.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (3rd ed.). Oxford: Wiley-Blackwell.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Michalec, B., & Keyes, C. (2013). A multidimensional perspective of the mental health of preclinical medical students. Psychology, Health & Medicine, 18(1), 89–97. doi:10.1080/13548506.2012.687825
Mousteri, V., Daly, M., Delaney, L., Tynelius, P., & Rasmussen, F. (2019). Adolescent mental health and unemployment over the lifespan: Population evidence from Sweden. Social
Science & Medicine, 222, 305–314. doi:10.1016/j.socscimed.2018.12.030
Nutbeam, Don. (2008). The evolving concept of health literacy. Social Science & Medicine.
67, 2072-2078. doi:10.1016/j.socscimed.2008.09.050
O’ Connor, P., Martin, B., Weeks, C., & Ong, L. (2014). Factors that influence young people’s mental health help‐seeking behaviour: a study based on the Health Belief
Model. Journal of Advanced Nursing, 70(11), 2577–2587. doi:10.1111/jan.12423 Ohlsson, R. (2009). Representationer av psykisk ohälsa: Egna erfarenheter och dialogiskt
meningsskapande i fokusgruppsamtal. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,
Stockholm). Hämtad 2016-03-01 från http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:236465/ FULLTEXT01.pdf
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Patel, R., & Davidsson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pumariega, A., Rothe, E., & Pumariega, J. (2005). Mental Health of Immigrants and Refugees. Community Mental Health Journal, 41(5), 581–597. doi:10.1007/s10597- 005-6363-1
31
SCB. (2018). Befolkning efter födelseland och ursprung 31 december 2018. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik-- riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/
Schafer, T., Wood, S., & Williams, R. (2011). A survey into student nurses’ attitudes towards mental illness: Implications for nurse training. Nurse Education Today, 31(4), 328– 332. doi:10.1016/j.nedt.2010.06.010
Sickel, A., Seacat, J., & Nabors, N. (2014). Mental health stigma update: A review of consequences. Advances in Mental Health, 12(3), 202–215.
doi:10.1080/18374905.2014.11081898
Socialstyrelsen. (2016). Vad är psykisk ohälsa?. Hämtad från:
http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn- unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx
Socialstyrelsen. (2017). Utveckling av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: Till och
med 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stadsmissionen. (2013). ”Att inte kämpa själv, att det finns någon som kämpar med en”. Stockholm: Stadsmissionen. Hämtad från: https://www.stadsmissionen.se/press- och-opinion/pressmeddelanden/att-inte-kampa-sjalv-det-finns-nagon-som-kampar- med-en
Storrie, K., Ahern, K., & Tuckett, A. (2010). A systematic review: Students with mental health problems—A growing problem. International Journal of Nursing Practice, 16(1), 1–6. doi:10.1111/j.1440-172X.2009.01813.x
Transkulturellt Centrum. (2018). Migration, psykisk ohälsa och trauma: Ett studiehäfte för
dig som möter asylsökande och flyktingar i ditt arbete. Stockholm: Stockholms läns
landstig.
Ungdomsstyrelsen. (2003). Fokus 12: Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilhelm, A. K., Mcree, A. L., Bonilla, Z. E., & Eisenberg, M.E. (2018). Mental health in Somali youth in the United States: the role of protective factors in preventing depressive symptoms, suicidality, and self-injury. Ethnicity & Health, 1–24. doi:10.1080/13557858.2018.1514451
32
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad från: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf ?ua=1
World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: World Health Organization.
World Health Organization. (2018). Mental Health: strengthening our response. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-
33
34
BILAGA B; MISSIVBREV
Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Sagal Roble och jag läser folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Jag går nu min sista termin och ska skriva examensarbete på kandidatnivå som handlar om unga vuxna somaliers uppfattning om vad psykisk ohälsa innebär och hur de ser på att söka stöd och hjälp för det.
Jag vore tacksam om du ville delta i min studie. Jag är intresserad av att intervjua dig som är ung vuxen och har en somalisk bakgrund. Anledningen till det är för att jag är intresserad av att ta del av dina erfarenheter och upplevelser av psykisk ohälsa.
Din enskilda intervju förväntas att ta ca 30–40 minuter och kommer att spelas in med en mobiltelefon för att jag sedan ska kunna bearbeta och analysera materialet.
Materialet kommer endast att användas i forskningssyfte. Uppgifterna du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt. Du har rätt att avbryta din medverkan under intervjun. Ditt
deltagande är frivilligt och du kommer att få ta del av det färdigställda resultatet.
Arbetet kommer att granskas av min handledare och examinator vid Mälardalens Högskola. När arbetet blir godkänd kommer det publiceras i databasen Diva på Mälardalens Högskola och det inspelade materialet kommer att raderas.
Tack för att du vill medverka i studien! Sagal Roble
Kontaktuppgifter:
Mail: sre16002@student.mdh.se Telefon: 0737317236
35
BILAGA C; INTERVJUGUIDE
Tema 1 Unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa
Hur skulle du beskriva psykisk ohälsa?
I vilka sammanhang hör du talas om psykisk ohälsa? - Arbetet - Skolan - Sociala medier - Media - Vänner - Familj
Förklara vilka du tror har störst risk att drabbas av psykisk ohälsa och varför du tror att det är så?
Kan du nämna några av de orsaker som du tror är orsaken till psykisk ohälsa bland unga vuxna somalier?
Tema 2 Unga vuxna somaliers uppfattning om att tala öppet om psykisk ohälsa
Hur viktigt anser du att det är att prata om psykisk ohälsa och varför i så fall?
Hur viktigt tycker du att det är att psykisk ohälsa bör uppmärksammas bland unga vuxna somalier?
Är det vanligt att prata öppet om psykisk ohälsa bland unga vuxna somalier? - Kompis
- Släktingar - Familj
- Klasskompisar - Arbetskamrater
Hur skulle du agera om någon du känner skulle drabbas av psykisk ohälsa? Om du mådde psykisk dåligt, vem skulle du berätta det för?
Vad har du för tankar om att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i Sverige?
Tema 3 Unga vuxna somaliers uppfattning om att söka stöd vid psykisk ohälsa
Hur viktigt tycker du att det är söka hjälp vid psykisk ohälsa? Vet du var man kan få stöd och hjälp vid psykisk ohälsa?
Tror du att alla unga vuxna somalier som har någon form av psykisk ohälsa söker hjälp eller stöd?
36 - Varför/varför inte?
- Vad kan det bero på?
- Hur vanligt tror du att det är?
Avslutning
37
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00